Vilka krav har du för cybersäkerhet?

Tänker du att ditt företag är för litet för att vara ett mål för cyberattacker? Det är en vanlig men farlig missuppfattning. I dagens sammankopplade värld berör digital teknik nästan varje del av vårt samhälle och ekonomi.

Den tekniska utvecklingen går i rekordfart. Samtidigt har det säkerhetspolitiska läget försämrats. Hoten och sårbarheterna online har ökat dramatiskt, både i antal och komplexitet.

Detta ställer allt högre krav på Sveriges förmåga att skydda samhällets funktioner – även i den digitala världen. Varje organisation, oavsett storlek, måste nu aktivt bedöma sina specifika behov.

Vi introducerar här en omfattande guide. Den är utformad för att hjälpa er att navigera genom den komplexa terrängen. Vår vägledning tar er systematiskt från grundläggande principer till avancerade åtgärder.

För att få personlig rådgivning som passar just er verksamhet, tveka inte att kontakta oss direkt. Tillsammans kan vi bygga ett starkt skydd.

Viktiga punkter

• Digital teknik är central i samhället och ekonomin.
• Cyberhoten ökar i antal och blir allt mer komplexa.
• Alla organisationer måste bedöma sina unika behov.
• En strukturerad guide är avgörande för att navigera kraven.
• Samarbete mellan olika aktörer är nödvändigt för en säkrare digital miljö.
• Rätt investeringar i skydd baseras på en tydlig förståelse av enskilda risker.

Introduktion till cybersäkerhet i en digital era

Den digitala revolutionen har förändrat vårt samhälle på ett fundamentalt sätt. Digital teknik berör nu närmast varje aspekt av både ekonomin och vardagslivet. Denna utveckling kräver ett nytt tänkande om skydd och säkerhet.

Definition och betydelse av cybersäkerhet

Vi definierar cybersäkerhet som de samlade åtgärder och strategier som skyddar digitala system. Det omfattar skydd mot obehörig åtkomst, cyberattacker och dataintrång. Ett effektivt skydd bygger på tre pelare: tekniska, organisatoriska och mänskliga aspekter.

Dessa element samverkar för att skapa ett robust försvar. Cybersäkerhet sträcker sig över många olika fält och sektorer. Dess betydelse har ökat dramatiskt med digitaliseringens framväxt.

Digitaliseringens inverkan på samhällets skydd

Digitaliseringens genomgripande påverkan på det svenska samhället är tydlig. Cyberhotet har utvecklats från enstaka incidenter till systematiska kampanjer. Statliga aktörer, kriminella grupper och aktivister använder alltmer avancerade metoder.

Regeringens vision om ett motståndskraftigt Sverige kräver en hög säkerhetsnivå. Samhällsviktig verksamhet måste kunna fortsätta även vid incidenter. Kontinuerlig anpassning av säkerhetsåtgärder är nödvändig då teknisk utveckling inte avtar.

Tvärfunktionellt samarbete mellan olika aktörer blir allt viktigare. Cybersäkerhet är nu en integrerad del av den nationella säkerhetsstrategin.

Vilka krav har du för cybersäkerhet?

Att bygga ett effektivt cyberskydd börjar med en tydlig förståelse av de grundläggande säkerhetskraven. Dessa utgör stommen för ett robust försvar mot digitala hot.

Översikt över nödvändiga säkerhetsåtgärder

Moderna säkerhetskrav bygger på en systematisk riskbaserad approach. Organisationer måste kontinuerligt bedöma och hantera sina säkerhetshot.

Kraven omfattar tre huvudområden som samverkar för optimal skydd:

• Tekniska åtgärder som brandväggar och kryptering
• Organisatoriska åtgärder inklusive policyer och rutiner
• Utbildningsinsatser för medarbetarnas medvetenhet

En viktig förändring kommer med NIS 2-direktivet. Det ställer uttryckliga krav på en minsta uppsättning riskhanteringsåtgärder.

Dessa måste beakta senaste europeiska och internationella standarder. Relevans i dagens hotbild är avgörande.

Vi guidar er genom processen att identifiera specifika krav för er verksamhet. Basera detta på bransch, storlek och typ av information ni hanterar.

Implementera åtgärder för både förebyggande säkerhet och incidenthantering. Integrera dessa i verksamhetens riskhantering för bästa resultat.

Köpguiden för rätt cybersäkerhetslösningar

Standarder som ISO 27001 erbjuder ett bra ramverk för att välja lämpliga säkerhetsåtgärder. Vi guidar er genom en strukturerad process för att identifiera de bästa lösningarna för er specifika situation.

Så väljer vi rätt säkerhetslösningar

Börja med en grundlig behovsanalys av er verksamhet. Identifiera vilka digitala tillgångar som behöver skydd och vilka hot som är mest relevanta.

Välj lösningar som integreras smidigt med befintlig IT-infrastruktur. Skalbarhet är avgörande för att möta framtida behov utan stora omställningar.

Ställ rätt frågor till potentiella leverantörer om certifieringar, support och långsiktig utveckling. En bra investering i IT-säkerhet har alltid ett tydligt syfte kopplat till affärsnytta.

Utvärderingsområde	Viktiga aspekter	Praktiskt exempel
Teknisk integration	Kompatibilitet med befintliga system	Testa med aktuella plattformar
Användarvänlighet	Intuitiv gränssnittsdesign	Bedöm installationsprocessen
Långsiktigt stöd	Uppdateringsfrekvens och SLA	Kontrollera referenskunder

Viktiga aspekter vid investering i IT-säkerhet

Ett företag bör utvärdera både tekniska funktioner och mjuka faktorer. Lösningar som är svåra att använda riskerar att kringgås av personalen.

Vi rekommenderar att använda vedertagna standarder som utgångspunkt. Detta ger en solid bas för era säkerhetsåtgärder.

Behöver ni personlig vägledning? Kontakta oss för en konsultation om vilka lösningar som passar er verksamhet bäst.

Lagstiftning och regelverk: NIS2-direktivet & CER

Den 14 oktober 2025 markerade ett viktigt steg i Sveriges cybersäkerhetsarbete när regeringen lade fram sin proposition. Titeln “Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslag” visar ambitionen att implementera EU:s NIS 2-direktiv i svensk rätt.

EU antog detta direktiv redan 2022 med syftet att skapa en hög gemensam säkerhetsnivå inom unionen. Jämfört med tidigare versioner ställer NIS 2-direktivet tydligare krav på medlemsländerna.

Nyckelkrav enligt NIS 2-direktivet

Detta direktiv omfattar nu fler aktörer än tidigare, inklusive små och medelstora företag i kritiska sektorer. De centrala kraven inkluderar systematisk riskhantering, säkerhetskopiering och kryptering.

Incidenthantering och rapportering till myndigheter blir obligatoriska. Regeringen arbetar aktivt för att säkerställa att svensk lagstiftning uppfyller EU:s förväntningar.

Förståelse av CER-direktivet

CER-direktivet fungerar som ett komplement till NIS 2 med fokus på att stärka motståndskraften. Det riktar sig till aktörer som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster.

Kontinuerliga riskbedömningar och proportionella åtgärder krävs för att hantera både digitala och fysiska hot. Både offentliga och privata organisationer omfattas av dessa nya regelverk.

Denna lagstiftning representerar ett paradigmskifte i hur vi skyddar våra nätverks- och informationssystem framöver.

Incidenthantering och förebyggande åtgärder

Incidenthantering utgör kärnan i ett robust cybersäkerhetsförsvar och kräver både planering och praktisk implementering. För att möta komplexa utmaningar i den digitala miljön behövs både förebyggande och reaktiva åtgärder.

Strategier för att hantera cyberattacker

En effektiv incidenthanteringsstrategi måste omfatta både förebyggande åtgärder och förberedda processer. Vi rekommenderar att etablera en tydlig plan som definierar roller, ansvar och eskaleringsvägar.

Incidenthantering följer vanligtvis sex faser: förberedelse, detektion, inneslutning, utrotning, återställning och lärdomar. Organisationer måste kunna snabbt identifiera och klassificera incidenter baserat på allvarlighetsgrad.

Förebyggande åtgärder som regelbundna säkerhetsuppdateringar och penetrationstester minimerar risken för cyberhot. Kontinuerlig övervakning av nätverkstrafik är avgörande för tidig detektion.

Enligt NIS 2-direktivet krävs etablerade kommunikationskanaler och rapporteringsrutiner. Bygg en resilient organisation som upprätthåller kritiska funktioner även under attacker. Systematiskt lärande från varje säkerhetsincident stärker försvaret över tid.

Informationssäkerhet: Checklista och riskhantering

Ett strukturerat informationssäkerhetsarbete bygger på metodiska verktyg och tydliga processer. Vi presenterar här en praktisk checklista som omfattar fyra progressiva nivåer av mognad.

Praktiska tips för ett systematiskt säkerhetsarbete

Metodstödet ger konkreta exempel för att utveckla ert systematiska arbete. Varje nivå innehåller specifika aktiviteter som gör det enkelt att bedöma er nuvarande situation.

Informationsklassning är en fundamental metod för att välja rätt åtgärder. Den baseras på tre parametrar: konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

Vi guidar er genom en systematisk riskbedömning som identifierar hot och sårbarheter. Prioritera säkerhetsåtgärder baserat på faktisk risk snarare än generiska rekommendationer.

Mognadsnivå	Fokusområde	Typiska åtgärder
Nivå 1: Grundläggande	Policyer och medvetenhet	Informationsklassning, basutbildning
Nivå 2: Strukturerat	Riskhantering och processer	Systematiska riskanalyser, dokumentation
Nivå 3: Proaktivt	Kontinuerlig förbättring	Automatiserad övervakning, regelbundna granskningar
Nivå 4: Optimerat	Affärsintegration	Säkerhetskultur, förebyggande åtgärder

Dokumentation av arbetet är avgörande för långsiktig framgång. Skapa en säkerhetskultur där information skyddas genom hela organisationen.

Vårt metodstöd hjälper er att identifiera utvecklingsområden och ta nästa steg. Implementera åtgärder som passar er verksamhets specifika behov och resurser.

Medarbetarnas roll i cybersäkerheten

Mänskliga faktorn utgör ofta den mest översedda sårbarheten i cybersäkerhetsarbetet. Ett enkelt misstag kan leda till allvarliga konsekvenser för hela verksamheten.

Vi ser regelbundet hur attacker lyckas genom grundläggande mänskliga fel. Dessa inkluderar bland annat klick på skadliga länkar eller användning av svaga lösenord.

Betydelsen av utbildning och medvetenhet

NIS 2-direktivet betonar utbildningens centrala roll. Alla medarbetare behöver grundläggande kunskap om digital säkerhet.

Utbildningen ska omfatta praktiska exempel och tydliga riktlinjer. Detta gäller för alla i organisationer, inklusive ledningsnivån.

Fallstudier och konkreta exempel

Vi analyserar fall där bristande utbildning lett till incidenter. Dessa exempel visar vikten av kontinuerlig träning.

För att förhindra liknande situationer i er verksamhet rekommenderar vi systematisk utbildning. Den ska anpassas efter specifika behov.

Åtgärd	Syfte	Praktiskt exempel
Flerfaktorsautentisering	Förbättrad åtkomstkontroll	Kombination av lösenord och mobilapp
Nätfisketräning	Medvetenhet om bedrägerier	Simulerade attackscenarier
Policy för distansarbete	Säkra hemmaarbetsrutiner	Krypterade anslutningar

Offentliga och privata aktörers säkerhetsarbete

Effektiv cybersäkerhet i Sverige bygger på ett nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Denna samverkan sträcker sig över alla samhällssektorer och är avgörande för att möta komplexa hot.

Samarbete mellan myndigheter, kommuner och företag

Regeringen har föreslagit en betydande satsning på nationell cybersäkerhet för perioden 2026-2028. Budgeten omfattar 300 miljoner kronor 2026, 350 miljoner 2027 och 400 miljoner 2028.

Dessa medel fördelas mellan det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) under FRA samt direkt till kommuner och regioner. Syftet är att höja säkerhetsnivån i hela landet.

KIS-nätverket samlar drygt 400 medlemmar från cirka 200 kommuner. Detta nätverk fungerar som en vital plattform för kunskapsutbyte och erfarenhetsdelning.

För hälso- och sjukvårdssektorn finns HoSIS-nätverket. Det stödjer regioner och privata vårdgivare med informationssäkerhetsfrågor.

Exempel från svenska initiativ och satsningar

Svenska myndigheter som MSB, FRA, CERT-SE och Cybercampus Sverige arbetar tillsammans. De tillhandahåller stöd, vägledning och incidenthantering till både offentliga och privata aktörer.

Detta tvärsektoriella samarbete stärker hela samhällets motståndskraft. Nätverk mellan kommuner och regioner förbättrar inte bara enskilda organisationers skydd.

De bidrar till ett mer robust digitalt försvar där alla aktörer kan möta cyberhot tillsammans. Denna gemensamma ansträngning är fundamentalt för Sveriges digitala säkerhet.

Verktyg och metodstöd för informationsklassning

För att effektivt hantera informationssäkerhet behöver kommuner och regioner praktiska verktyg. SKR har utvecklat KLASSA version 4.0 som ett kostnadsfritt metodstöd specifikt för offentliga organisationer.

Detta verktyg består av fyra huvuddelar som tillsammans skapar ett heltäckande stöd. Dessa delar omfattar informationsklassning, upphandlingskrav, handlingsplan och riskhantering.

Användning av KLASSA och metodstöd från SKR

KLASSA hjälper organisationer att klassificera information baserat på tre centrala parametrar. Dessa är konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

Verktyget använder “system” som praktiskt begrepp men fokuserar på informationen och verksamhetsprocesserna. Klassningen ska utgå från informationens vikt för verksamheten, inte systemets funktionalitet.

Efter genomförd klassning genererar KLASSA automatiska förslag på säkerhetskrav. Dessa kan direkt användas i upphandlingsprocesser för att stärka skyddet.

Självskattningsfunktionen låter kommuner och regioner bedöma implementerade åtgärder. Resultatet exporteras som en konkret handlingsplan för integration i ordinarie arbete.

Med KLASSA och SKR:s metodstöd skapar organisationer en strukturerad approach till informationssäkerhet. Systematisk klassning leder till proportionella skyddsåtgärder som passar verksamhetens behov.

Ekonomiska perspektiv och investeringar i säkerhet

Budgetplanering för cybersäkerhet kräver en strategisk approach som balanserar kostnader och skydd. Regeringens förslag om en betydande satsning på nationell cybersäkerhet visar vikten av ekonomiskt engagemang.

Satsningen omfattar 300 miljoner kronor 2026, 350 miljoner kronor 2027 och 400 miljoner kronor 2028. Denna progressiva ökning möjliggör systematisk kapacitetsuppbyggnad över hela landet.

Budgetfördelning och finansieringsmöjligheter

Medlen fördelas mellan NCSC under FRA samt direkt till kommuner och regioner. Denna fördelning stärker både nationell och lokal säkerhet.

Investeringar i cybersäkerhet är en nödvändig kostnad för att skydda samhällsviktiga funktioner. Förlusten från en större cyberattack kan uppgå till betydligt större belopp.

Organisationer i olika sektorer kan dra nytta av dessa nationella satsningar. EU:s finansieringsprogram ger tillgång till ytterligare miljoner euro för gränsöverskridande projekt.

Vi guidar er genom processen att bygga en realistisk budget. Den ska balansera omedelbara behov med långsiktig kapacitetsuppbyggnad.

Strategier och framtidsutsikter inom cybersäkerhet

För att möta framtidens digitala utmaningar krävs en samlad nationell strategi för cybersäkerhet. Denna strategi bygger på tre centrala pelare som tillsammans skapar ett robust skydd.

Vi presenterar Sveriges nationella approach som kombinerar systematiskt arbete, kunskapsutveckling och incidenthantering. Denna strategi utgår från både nationella behov och NIS 2-direktivets allriskperspektiv.

Nationell strategi och internationellt samarbete

Den nationella strategin omfattar ett omfattande uppdrag för myndigheter och andra aktörer. En konkret handlingsplan kopplas till varje pelare med specifika aktiviteter.

Internationellt samarbete är avgörande för framgång. Sverige deltar aktivt i cybersäkerhetsarbetet inom EU, NATO och genom bilaterala partnerskap. Detta stärker både vår nationella säkerhet och allierades kapacitet.

Framtida hot och anpassade säkerhetsåtgärder

Framtida cyberhot inkluderar sofistikerade attacker från statliga hotaktörer och kriminella grupperingar. Dessa använder avancerade tekniker och AI för att utnyttja sårbarheter.

Sårbarheter kommer att röra organisatoriska, tekniska och infrastrukturella faktorer. Strategin måste vara dynamisk och anpassningsbar eftersom nätverks-teknologier utvecklas snabbare än traditionella åtgärder.

Arbetet kräver kontinuerlig utvärdering av hot och sårbarheter hos leverantörer. Genom detta förblir Sverige resilient mot framtidens utmaningar.

Slutsats

Modern cybersäkerhet handlar om att bygga motståndskraft genom systematisk riskhantering. Detta komplext område kräver engagemang från alla delar i en organisation, bland annat från ledning till medarbetare.

Den nya lagstiftningen med NIS 2-direktivet ställer tydliga krav på både företag och offentliga aktörer. Investeringar i säkerhet är inte längre valfria utan nödvändiga för att skydda verksamheten.

Samarbete mellan kommuner, regioner och organisationer stärker vårt gemensamma skydd. Genom nätverk delas kunskap som är avgörande för framgångsrikt arbete.

Vi ser detta som ett uppdrag som berör många frågor, bland annat säkerställande att även leverantörer uppfyller krav. Rätt verktyg och metodstöd gör arbetet enklare att hantera.

Ta nästa steg i ert cybersäkerhetsarbete idag. Kontakta oss för personlig vägledning om nätverks- och informationssäkerhet på området.

FAQ

Vilka grundläggande krav bör vi ha för vår cybersäkerhet?

Vi rekommenderar att ni etablerar krav på stark lösenordshantering, regelbunden säkerhetsutbildning för personalen, uppdatering av programvara och system, samt en tydlig policy för informationssäkerhet. Dessa åtgärder utgör en robust bas för att skydda er verksamhet mot cyberhot.

Hur påverkar den nya lagstiftningen, som NIS2-direktivet, våra säkerhetskrav?

NIS2-direktivet ställer skärpta krav på rapportering av incidenter, riskhantering och tekniska och organisatoriska åtgärder. För oss innebär det att vi måste säkerställa en högre nivå av motståndskraft i våra nätverks- och informationssystem, särskilt om vi verkar inom kritiska sektorer.

Vilken roll spelar våra medarbetare i att uppfylla kraven för cybersäkerhet?

Medarbetarna är en första försvarslinje. Deras kunskap och medvetenhet är avgörande. Genom kontinuerlig utbildning och tydliga rutiner kan de hjälpa oss att identifiera och hantera hot, vilket direkt stärker vårt skydd och uppfyller kraven på ett proaktivt säkerhetsarbete.

Vilka är de vanligaste typerna av cyberhot vi behöver skydda oss mot?

De vanligaste hoten inkluderar phishing-attacker, ransomware, dataintrång och DDoS-attacker. Våra krav måste inkludera åtgärder som skydd mot dessa specifika hot, till exempel genom avancerat e-postskydd, säkerhetskopieringslösningar och nätverksövervakning.

Hur kan verktyg som KLASSA underlätta vårt arbete med informationssäkerhet?

KLASSA är ett metodstöd från SKR som hjälper oss att klassificera information på ett systematiskt sätt. Det underlättar arbetet med att identifiera vilken information som är mest känslig och vilka skyddsåtgärder som krävs, vilket direkt stöder uppfyllelsen av våra interna krav och extern lagstiftning.

Vad innebär en effektiv incidenthanteringsprocess för våra säkerhetskrav?

En effektiv process innebär att vi snabbt kan identifiera, innehålla och återhämta oss från en säkerhetsincident. Detta är ett centralt krav för att minimera skador och upprätthålla verksamhetens fortlevnad. Processen bör vara väl dokumenterad och regelbundet testad.