Vad är NIS2 och dora?

Många företag tror att grundläggande säkerhetsåtgärder räcker. Den här tanken är farlig i dagens läge. EU har svarat på de växande hoten med två omfattande regelverk som omdefinierar kraven på digital säkerhet.

Dessa nya författningar, NIS2-direktivet och DORA-förordningen, ställer höga krav på en mängd olika verksamheter. De omfattar allt från finansiella tjänster till energiförsörjning. Syftet är att bygga ett mer motståndskraftigt digitalt Europa.

Vi ser hur denna lagstiftning direkt påverkar svenska organisationer. För att uppfylla de tekniska och rapporteringsmässiga kraven krävs ett proaktivt arbete. Cybersäkerhet är inte längre en fråga enbart för IT-avdelningen, utan en central del av verksamhetsstyrningen.

Behöver din verksamhet vägledning för att navigera i dessa nya krav? Våra experter på Opsio Cloud är här för att hjälpa er. Kontakta oss redan idag för ett diskretionsfritt samtal.

Viktiga punkter

• NIS2 och DORA är två nya EU-författningar som ställer höga krav på cybersäkerhet.
• Regelverken riktar sig till organisationer inom kritiska sektorer och den finansiella industrin.
• Huvudfokus ligger på att öka den operativa motståndskraften mot cyberhot.
• Efterlevnad kräver proaktiva åtgärder inom områden som riskhantering och incidentrapportering.
• Kunskap om dessa krav är avgörande för beslutsfattare och IT-ansvariga.

Introduktion till NIS2 och DORA

EU:s resa mot en gemensam cybersäkerhetsstrategi började med ett grundläggande direktiv. NIS-direktivet från 2018 representerade den första storskaliga harmoniseringen av säkerhetskrav över medlemsstaterna.

Regelverkets bakgrund

Det ursprungliga direktivet riktade sig främst till leverantörer av samhällsviktiga tjänster. Dessa inkluderade kritiska sektorer som bankväsen, transport och sjukvård.

Den snabba digitaliseringen av samhället avslöjade dock nya sårbarheter. Ökade cyberhot mot finansiella system och kritisk infrastruktur visade behovet av starkare skydd.

Denna utveckling ledde fram till två förbättrade regelverk. NIS2 utökade omfattningen dramatiskt medan DORA adresserade specifika behov inom finansvärlden.

Aspekt	NIS (2018)	NIS2
Antal sektorer	Begränsat antal	18 utökade sektorer
Rapporteringskrav	Grundläggande	Striktare och mer detaljerade
Samarbete mellan länder	Begränsat	Förbättrat och formaliserat

Varför operativ motståndskraft är viktig

Operational resilience har blivit en central del av modern säkerhetsstrategi. Begreppet handlar om förmågan att motstå, anpassa sig och återhämta sig från störningar.

I ett alltmer sammankopplat digitalt samhälle blir denna motståndskraft avgörande. Även korta avbrott kan få omfattande konsekvenser för samhällsfunktioner.

Dessa regelverk markerar en tydlig förskjutning i synsättet. Fokus har flyttats från reaktiva åtgärder till proaktiv digital operational resilience.

Organisationer måste nu bevisa sin förmåga att upprätthålla kritiska funktioner under pågående attacker. Denna resilience omfattar hela verksamheten inklusive processer och personal.

Vad är NIS2 och dora?

De två regelverken har distinkta syften och tillämpningsområden. DORA (Digital Operational Resilience Act) riktar sig specifikt till den finansiella sektorn. Den omfattar banker, försäkringsbolag och värdepappersföretag.

Förordningen ställer tydliga krav på digital operational motståndskraft. Organisationer måste genomföra regelbundna tester av sina system. Detta inkluderar stresstester och penetrationstester.

DORA:s centrala krav

Effektiv riskhantering och incidenthantering är fundamentala kraven. Finansiella aktörer måste rapportera betydande incidenter till tillsynsmyndigheter. Rapporteringen ska ske inom strikta tidsramar.

Kontinuitetsplanering är ett annat viktigt område. Verksamheter behöver robusta åtgärdsplaner för snabb återhämtning. Hantering av tredjepartsleverantörer är också centralt.

NIS2-direktivets omfattning

NIS2-direktivet har bredare tillämpning och omfattar 18 sektorer. Energi, transport och digital infrastruktur ingår bland dessa tjänster. Direktivet fokuserar på riskhantering för cybersäkerhet.

Gränsöverskridande samarbete mellan länder är ett nytt krav. Organisationer måste hantera incidenter som kan påverka kritiska system. Både dora nis2 förordnar ledningsansvar från högsta nivå.

Skillnader finns i implementering. NIS2-direktivet kräver nationell lagstiftning medan dora nis2 gäller direkt. Den finansiella sektorn har således olika deadline för efterlevnad.

Jämförelse av regelverken

Jämförelsen mellan de två centrala regelverken avslöjar både överlappande krav och distinkta fokusområden. Denna analys hjälper organisationer att identifiera vilket regelverk som är mest relevant för deras verksamhet.

Likheter i riskhantering och incidentrapportering

Båda författningarna kräver robusta riskhanteringsramverk. Organisationer måste genomföra regelbundna riskbedömningar och implementera skyddsåtgärder.

Strikta incidentrapporteringskrav gäller för båda regelverken. Detta inkluderar system för snabb upptäckt och rapportering till tillsynsmyndigheter.

Ledningsansvaret är tydligt definierad i båda fallen. Styrelser och högsta ledning har personligt ansvar för efterlevnad.

Skillnader i tillämpningsområden och ansvar

Den största skillnaden ligger i tillämpningsområdet. Den ena riktar sig specifikt till finansiella sektorn medan den andra omfattar 18 olika sektorer.

Fokus skiljer sig åt mellan regelverken. Den ena koncentrerar sig på digital operativ motståndskraft, den andra på bredare cybersäkerhet.

Aspekt	Finansiellt regelverk	Bredare regelverk
Primärt fokus	Digital operativ motståndskraft	Cybersäkerhet i samhällsviktiga sektorer
Tillsynsmyndighet	Finansiella tillsynsmyndigheter	Nationella cybersäkerhetsmyndigheter
Testkrav	Penetrationstester obligatoriska	Bredare säkerhetsåtgärder

Tillämpning inom kritisk infrastruktur

Båda regelverken skyddar kritisk infrastruktur men från olika perspektiv. Den ena skyddar finansiell infrastruktur, den andra fysisk infrastruktur som energi och transport.

Organisationer inom vissa sektorer kan behöva följa båda regelverken. Detta kräver koordinerad efterlevnad för att uppfylla alla krav.

Effekter på företag och kritisk infrastruktur

Implementeringen av nya EU-regler skapar omfattande förändringar för svenska organisationer. Denna transformation påverkar hela verksamhetskedjan från stora finansbolag till små leverantörer.

Påverkan på digital operational resilience

Digital Operational Resilience Act omdefinierar hur företag hanterar cyberhot. Istället för reaktiva åtgärder krävs nu proaktiva strategier som genomsyrar hela verksamheten.

Denna act innebär betydande investeringar i kontinuitetsplanering och redundans. Organisationer måste bygga robusta system för snabb återhämtning vid incidenter.

Resilience act förändrar relationen mellan kund och leverantör. Traditionella avtal ersätts av integrerat samarbete med ömsesidig transparens.

Utmaningar för företag och leverantörer

Hela leverantörskedjan påverkas av dessa krav. Även små företag måste nu uppfylla höga säkerhetsstandarder för att kunna leverera tjänster.

Balansering av efterlevnadskostnader mot affärsbehov blir en central utmaning. Många organisationer saknar resurser för komplexa implementationer.

Vi kommer att se fler rapporterade cyberincidenter. Detta beror på bättre upptäcktsystem snarare än ökade risker.

Utmaning	Påverkan på företag	Lösningsstrategi
Resursbrist	Höga implementeringskostnader	Stegvis implementation
Leverantörsansvar	Ökade krav på partners	Gemensamma säkerhetsstandarder
Rapporteringskrav	Ökad administrativ börda	Automatiserade system

Trots utmaningarna skapar stark motståndskraft konkurrensfördelar. Förtroende från kunder och partners ökar samtidigt som risker för avbrott minskar.

För att förstå skillnaderna mellan dessa regelverk rekommenderar vi denna djupgående jämförelse.

Förberedelser och åtgärder inför DORA och NIS2

Den praktiska implementationen av säkerhetskraven innebär flera viktiga steg som måste genomföras systematiskt. Organisationer behöver börja med att kartlägga nuvarande processer och identifiera luckor i sitt säkerhetsramverk.

Interna processer och uppdaterade säkerhetspolicys

En grundläggande gap-analys hjälper er att förstå vilka förbättringar som behövs. Detta inkluderar att utvärdera befintliga verktyg och dokumentera nya processer för incidenthantering.

Alla sårbarheter måste identifieras och åtgärdas i ett tidigt skede. Uppdaterade policys ska täcka hela organisationen, inte bara IT-avdelningen.

Samarbete med tredjepartsleverantörer

Hantering av tredjepartsleverantörer kräver tydliga avtal och regelbundna granskningar. Era leverantörer måste uppfylla samma säkerhetsstandarder som er egen verksamhet.

Moderna verktyg kan automatisera riskbedömningar av tredjepartsleverantörer. Detta sparar tid och säkerställer kontinuerlig övervakning.

Kontakta oss idag för experthjälp

Implementationen kan vara komplex och tidskrävande. Våra experter på Opsio Cloud har erfarenhet av att hjälpa organisationer med efterlevnad.

Vi erbjuder skräddarsydda lösningar för att möta alla krav innan januari 2025. Kontakta oss via opsiocloud.com/contact-us för personlig rådgivning.

Slutsats

Framtidens cybersäkerhetslandskap formas redan nu genom dessa regelverk. De representerar ett paradigmskifte i hur vi arbetar med digital säkerhet. Organisationer inom både finanssektorn och kritisk infrastruktur påverkas fundamentalt.

Trots olika fokus delar regelverken ett gemensamt mål. De strävar efter att skapa ett mer resilient digitalt ekosystem. Framgångsrik implementation kräver en kulturförändring där säkerhet blir en integrerad del av verksamheten.

Proaktiv efterlevnad bygger stark motståndskraften mot cyberrisker. Detta skyddar inte bara verksamheten utan även kundförtroende. Robust incidentrapportering och effektiva system är centrala komponenter.

Den återstående tiden till januari 2025 kräver omedelbara åtgärder. Kartläggning av brister och uppdatering av ramverk är avgörande steg. Rätt verktyg och expertstöd underlättar processen avsevärt.

Behöver ert företag hjälp med att möta dessa komplexa kraven? Våra experter på Opsio Cloud erbjuder skräddarsydda lösningar. Kontakta oss via opsiocloud.com/contact-us för personlig rådgivning.

FAQ

Vilka organisationer omfattas av NIS2-direktivet?

NIS2 omfattar ett brett spektrum av sektorer som anses essentiella för samhället. Det inkluderar organisationer inom energi, transport, finansiella tjänster och digital infrastruktur. Om er verksamhet klassas som kritisk infrastruktur eller tillhör en av de angivna sektorerna, gäller direktivet.

Vad är den största skillnaden mellan DORA och NIS2?

Den primära skillnaden ligger i tillämpningsområdet. DORA är specifikt utformat för den finansiella sektorn och fokuserar på dess unika behov av digital motståndskraft. NIS2 har ett bredare fokus och omfattar flera sektorer som är vitala för samhället, inklusive energi och transport.

När träder dessa förordningar i kraft och vad är deadline för efterlevnad?

Både DORA och NIS2-direktivet har en deadline för efterlevnad satt till januari 2025. Detta innebär att organisationer måste ha sina processer, verktyg och ramverk för riskhantering och incidentrapportering på plats innan denna tidpunkt.

Hur påverkar DORA vårt samarbete med tredjepartsleverantörer?

DORA ställer specifika krav på hanteringen av tredjepartsleverantörer. Er organisation behöver säkerställa att även era leverantörer uppfyller strikta krav på cybersäkerhet och operativ motståndskraft. Detta innebär noggrann due diligence och kontinuerlig uppföljning för att minimera risker.

Vilka är de viktigaste åtgärderna vi kan ta nu för att förbereda oss?

Vi rekommenderar att ni inleder med en gap-analys för att identifiera sårbarheter i era nuvarande system. Därefter är det viktigt att utveckla ett robust ramverk för incidenthantering, stärka er riskhantering och etablera tydliga processer för rapportering. Att förbättra er digitala motståndskraft mot cyberhot och störningar är centralt.