Artikel 50 i AI-förordningen innehåller transparensskyldigheterna för AI som pratar med människor eller skapar innehåll. Sedan 2 augusti 2026 ska leverantörer se till att en chatbot berättar att den är AI och att genererat innehåll märks maskinläsbart. Tillhandahållare ska upplysa om känsloigenkänning, biometrisk kategorisering, deepfakes och AI-genererad text om frågor av allmänt intresse.
Det viktigaste i korthet
- Artikel 50 har fyra kärnskyldigheter: upplysa om interaktion med AI (50.1), maskinläsbar märkning av genererat innehåll (50.2), information om känsloigenkänning och biometrisk kategorisering (50.3) samt märkning av deepfakes och AI-genererad text om frågor av allmänt intresse (50.4).
- Punkt 1 och 2 gäller leverantörer, punkt 3 och 4 tillhandahållare. Många organisationer är båda.
- Reglerna gäller sedan 2 augusti 2026 och sköts inte upp av Digital Omnibus. Bara generativa system som fanns på marknaden före det datumet har fått anstånd med den maskinläsbara märkningen till 2 december 2026.
- Kommissionens uppförandekod för märkning av AI-genererat innehåll publicerades i juni 2026. Att ansluta sig är frivilligt, att följa artikel 50 är det inte.
- Överträdelser kan ge sanktionsavgifter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen (det lägre beloppet för små och medelstora företag).
Vad är artikel 50 till för?
AI-förordningen (EU AI Act) delar in AI efter risk. De flesta chatbotar, bildgeneratorer och skrivverktyg är inte högrisk, men de kan ändå vilseleda. Artikel 50 är regelverket för den mellannivån, som brukar kallas begränsad risk eller transparensrisk. Hur den nivån förhåller sig till de övriga beskriver vi i de fyra risknivåerna i AI-förordningen, och helheten finns i vår guide till AI-förordningen.
Artikel 50 gäller parallellt med andra regler. Enligt punkt 6 påverkar den inte kraven för högrisksystem i kapitel III eller andra transparensskyldigheter i EU-rätt eller nationell rätt. En chatbot som används i ett högriskområde, till exempel i rekrytering, måste alltså uppfylla båda. Den officiella svenska texten finns i artikel 50 i svensk lydelse och i förordning (EU) 2024/1689 på EUR-Lex.
Snabbaste sättet att se vilka av era AI-användningar som träffas är att lista dem och svara på strukturerade frågor. Det gör ni i Opsios kostnadsfria AI-förordningsbedömning, som också skriver en AI-policy utifrån era svar.
Behöver ni hjälp med cloud?
Boka ett kostnadsfritt 30-minuters möte med en av våra specialister inom cloud. Vi analyserar ert behov och ger konkreta rekommendationer — helt utan förpliktelse.
Artikel 50 i översikt
| Punkt | Skyldighet | Vem | Viktigaste undantag |
|---|---|---|---|
| 50.1 | AI-system som interagerar direkt med människor ska utformas så att personerna informeras om att de interagerar med AI | Leverantör | Det är uppenbart för en normalt informerad och skäligen uppmärksam person; system som enligt lag får användas för att bekämpa brott (utom om allmänheten kan använda dem för att anmäla brott) |
| 50.2 | Syntetiskt ljud, bild, video och text ska märkas i maskinläsbart format och kunna upptäckas som AI-genererat | Leverantör, även av AI-system för allmänna ändamål | Hjälpfunktion för vanlig redigering; system som inte väsentligt ändrar indata eller deras innebörd; brottsbekämpning enligt lag |
| 50.3 | Personer som exponeras för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska informeras om systemets drift | Tillhandahållare | Användning som enligt lag är tillåten för att upptäcka, förebygga eller utreda brott, med skyddsåtgärder |
| 50.4 | Upplysa om deepfakes samt om AI-genererad eller manipulerad text som offentliggörs för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse | Tillhandahållare | Begränsad upplysning för uppenbart konstnärliga, satiriska eller fiktiva verk; text som granskats av människa och där någon bär det redaktionella ansvaret; brottsbekämpning |
Punkt 5 anger hur: informationen ska lämnas tydligt och urskiljbart senast vid den första interaktionen eller exponeringen och uppfylla tillämpliga tillgänglighetskrav.
Artikel 50.1: berätta att det är AI
Den som utvecklar eller släpper ut ett AI-system som interagerar direkt med människor ska utforma det så att personen får veta att den har med AI att göra. Skyldigheten ligger på leverantören, alltså den som utvecklar systemet eller låter utveckla det och släpper ut det eller tar det i bruk i eget namn.
Exempel: webbshopens chatbot. En svensk webbshop för sportutrustning bygger en kundtjänstassistent ovanpå en stor språkmodell via API och lägger den på sin egen webbplats under sitt eget varumärke. Eftersom webbshopen tar systemet i bruk i eget namn är den leverantör av chatboten i artikel 50:s mening, inte bara tillhandahållare. Ett första meddelande som ”Du chattar med en AI-assistent. Du kan när som helst be att få prata med en medarbetare” uppfyller kravet. En upplysning som bara finns i användarvillkoren räcker inte, eftersom den måste nå kunden vid första kontakten.
Om webbshopen i stället bäddar in en färdig chattjänst från en leverantör utan att ändra den, ligger skyldigheten på leverantören. Kontrollera då att upplysningen faktiskt visas. Undantaget för det som är ”uppenbart” är snävt: ett chattfönster som ser ut som vilken mänsklig kundtjänstchatt som helst omfattas inte. Vid tvekan – upplys.
Artikel 50.2: maskinläsbar märkning av AI-genererat innehåll
Leverantörer av system som genererar syntetiskt ljud-, bild-, video- eller textinnehåll ska se till att utdata märks i maskinläsbart format och kan upptäckas som artificiellt genererade eller manipulerade. De tekniska lösningarna ska vara effektiva, interoperabla, robusta och tillförlitliga i den mån det är tekniskt möjligt.
Skyldigheten omfattar uttryckligen leverantörer av AI-system för allmänna ändamål, och därför investerar modell- och plattformsleverantörer i standarder för innehållets ursprung. Hur det hänger ihop med de separata reglerna för modellerna beskriver vi i AI-modeller för allmänna ändamål (GPAI).
Övergång för befintliga system. Digital Omnibus, förordning (EU) 2026/1744, behöll 2 augusti 2026 som startdatum för artikel 50, men gav leverantörer av generativa system som släppts ut på marknaden före det datumet tid till 2 december 2026 att införa maskinläsbar märkning. System som lanserats 2 augusti 2026 eller senare har inget anstånd. Vad omnibusen i övrigt ändrade går vi igenom i Digital Omnibus och AI-förordningen.
Artikel 50.3: känsloigenkänning och biometrisk kategorisering
Tillhandahållare som använder ett system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska informera de personer som exponeras för systemet om hur det fungerar och behandla personuppgifterna enligt GDPR och övrig tillämplig dataskyddsrätt. Typiska fall är analys av kunders röstläge i ett kundtjänstsamtal eller kameror i en butik som uppskattar besökarnas åldersgrupp.
Observera att känsloigenkänning på arbetsplatser och i utbildning är förbjuden enligt artikel 5, utom av medicinska skäl eller säkerhetsskäl – att analysera de egna medarbetarnas känslor går inte att rädda med en upplysning. Många biometriska system är dessutom högrisk enligt bilaga III.
Artikel 50.4: deepfakes och AI-genererad text om allmänna frågor
Tillhandahållare som genererar eller manipulerar bild-, ljud- eller videoinnehåll som utgör en deepfake ska upplysa om att innehållet är artificiellt genererat eller manipulerat. Med deepfake menar förordningen (artikel 3.60) AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som felaktigt kan framstå som autentiskt eller sanningsenligt.
Exempel: marknadsavdelningen som skapar bilder. En produktbild av en soffa i ett AI-genererat vardagsrum är normalt ingen deepfake, eftersom den inte felaktigt återger en verklig person eller händelse. En genererad video där er riktiga vd presenterar ett erbjudande, eller ett ”kundcitat” inläst med en klonad röst, är det. Sådant innehåll ska märkas tydligt. När verket uppenbart är konstnärligt eller satiriskt räcker det att upplysa om att genererat innehåll förekommer, på ett sätt som inte förstör upplevelsen. Glöm inte att leverantören av bildverktyget samtidigt ska märka utdata maskinläsbart enligt 50.2 – fråga leverantören hur det görs.
Den andra delen gäller text. Den som offentliggör AI-genererad eller manipulerad text för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse ska upplysa om det, om inte texten har granskats av en människa eller genomgått redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person bär det redaktionella ansvaret.
Exempel: lokaltidningen. En lokaltidning låter AI skriva utkast till referat från kommunfullmäktiges sammanträden. Om en redaktör granskar varje text och tidningen tar det redaktionella ansvaret – i Sverige typiskt med en ansvarig utgivare – är undantaget sannolikt tillämpligt. Publicerar sajten AI-sammanfattningar automatiskt utan mänsklig kontroll ska varje text märkas. Samma logik gäller en kommuns informationssida.
Reglerna blir lättast att följa om de står i klartext i er interna policy. I vår artikel med exempel på vad en AI-policy ska innehålla finns formuleringar om märkning av AI-genererat innehåll.
Kommissionens uppförandekod för AI-genererat innehåll
Enligt artikel 50.7, i dess lydelse efter omnibusen, ska kommissionen uppmuntra och underlätta förfarandekoder på unionsnivå för upptäckt och märkning av AI-genererat innehåll, och bedöma om de räcker för att visa efterlevnad av punkt 2 och 4. Kommissionen anger att den slutliga uppförandekoden för märkning och etikettering av AI-genererat innehåll publicerades den 10 juni 2026.
Per oktober 2026 gäller enligt kommissionens sida följande:
- Koden har två delar som kan undertecknas var för sig: en för leverantörer (märkning och upptäckt) och en för tillhandahållare (märkning av deepfakes och viss AI-genererad text).
- Kommissionen och AI-styrelsen har bekräftat att koden är ett lämpligt verktyg för att visa efterlevnad av transparensskyldigheterna. Enligt kommissionen hade omkring 190 organisationer undertecknat den i slutet av juli 2026.
- Att ansluta sig är frivilligt. Den som inte gör det bryter inte mot något, men måste visa efterlevnad av artikel 50 på annat sätt.
- Kommissionens riktlinjer om artikel 50 publicerades som utkast för samråd i maj 2026. Kontrollera om en slutlig version har antagits.
Datum, tillsyn och sanktioner
| Datum | Vad händer |
|---|---|
| 2 augusti 2026 | Artikel 50 gäller för alla leverantörer och tillhandahållare som omfattas |
| 2 december 2026 | Anståndet med maskinläsbar märkning upphör för generativa system som släppts ut före 2 augusti 2026 |
Brott mot artikel 50 hör till mellannivån i artikel 99: upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, det högre beloppet, men det lägre för små och medelstora företag. Tillsynen sköts av nationella marknadskontrollmyndigheter. I Sverige är PTS per oktober 2026 tillfälligt nationell behörig myndighet och gemensam kontaktpunkt (till och med 31 december 2026), och den permanenta tillsynsstrukturen är ännu inte slutligt beslutad. Se AI-förordningens tidslinje för hur datumen passar in bland övriga tidsfrister.
Checklista i fem steg för artikel 50
- Lista allt som pratar eller genererar. Chatbotar, röstrobotar, Copilot och andra assistenter, bild- och videoverktyg, skrivverktyg och analys av röst eller ansikte.
- Bestäm roll per system. Har ni byggt det eller satt ert varumärke på det (leverantör), eller använder ni någon annans verktyg (tillhandahållare)?
- Koppla varje system till en punkt. 50.1 för interaktiva system, 50.2 för generatorer ni levererar, 50.3 för känslo- eller biometrisk analys, 50.4 för publicerade deepfakes och texter om allmänna frågor.
- Skriv upplysningarna och arbetsflödet. Första meddelandet i chatboten, märkningstexter och ikoner, redaktionell granskning av publicerad text och avtalsklausuler om märkning hos leverantörer.
- Spara bevis. Skärmbilder av upplysningar, leverantörers besked om vattenmärkning och dokumenterad redaktionell granskning.
Vanliga frågor
Vad är artikel 50 i AI-förordningen?
Artikel 50 är förordningens transparensartikel. Den kräver att leverantörer ser till att AI som interagerar med människor talar om att den är AI och att syntetiskt innehåll märks maskinläsbart, och att tillhandahållare informerar om känsloigenkänning och biometrisk kategorisering samt märker deepfakes och AI-genererad text om frågor av allmänt intresse. Den gäller sedan 2 augusti 2026.
Sköts artikel 50 upp av Digital Omnibus?
Nej. Digital Omnibus, förordning (EU) 2026/1744, flyttade högriskdatumen men behöll 2 augusti 2026 för artikel 50. Den enda lättnaden gäller leverantörer av generativa system som fanns på marknaden före det datumet. De har till 2 december 2026 på sig att införa maskinläsbar märkning.
Måste vi märka varje AI-genererad bild från marknadsavdelningen?
Inte nödvändigtvis. Tillhandahållarens märkningskrav i artikel 50.4 gäller deepfakes, alltså innehåll som liknar verkliga personer, platser eller händelser och felaktigt kan framstå som äkta. En genererad illustration är oftast ingen deepfake. Leverantören av bildverktyget ska ändå märka utdata maskinläsbart enligt 50.2, så kontrollera att er leverantör gör det.
Måste en chatbot på webbplatsen säga att den är AI?
Ja, om det inte är uppenbart för en normalt informerad användare, vilket sällan gäller textchatt. Upplysningen ska komma vid första kontakten och vara tydlig och tillgänglig. Har ni byggt chatboten och kör den under ert varumärke är skyldigheten er som leverantör. Bäddar ni in en leverantörs assistent oförändrad, kontrollera att leverantören har byggt in upplysningen.
Måste vi skriva under kommissionens uppförandekod?
Nej. Koden är frivillig och har separata delar för leverantörer och tillhandahållare. Den som skriver under kan använda den för att visa efterlevnad, eftersom kommissionen och AI-styrelsen har bedömt den som lämplig. Den som inte skriver under måste ändå följa artikel 50 och kunna visa hur.
Se var ni står på 40 minuter
Många hittar transparensrisker de inte räknat med, som en olistad chatbot eller en reklamfilm med klonad röst. Få er AI-policy skriven utifrån era svar i Opsios gratis bedömning: fjorton steg, cirka 40 minuter. När ni skickar in skrivs fyra styrdokument – en AI-policy för medarbetare, ett ramverk för AI governance, en checklista för AI-leverantörer och en mall för riskbedömning av AI – plus en mognadsbild över tio områden. Frågorna är på svenska och dokumenten levereras på engelska som Word-filer som ni kan redigera. Gratis och utan förpliktelser.
Den här artikeln är allmän information, inte juridisk rådgivning. Kontrollera den konsoliderade texten till förordning (EU) 2024/1689 i dess lydelse enligt förordning (EU) 2026/1744. Uppgifterna gäller per oktober 2026.
Skriven av
Country Manager, Indien
Praveena leder Opsios verksamhet i Indien och bidrar med över 17 års branschövergripande erfarenhet inom AI, tillverkning, DevOps och managed services.
Redaktionella riktlinjer: Artikeln är skriven av molnpraktiker och granskad av vårt ingenjörsteam. Vi uppdaterar den när tekniken eller regelverket den handlar om förändras; datumen på sidan visar den senaste uppdateringen. Opsio är redaktionellt oberoende.