Förbättra din IT-säkerhet med NIS2 systemskydd

Vi går tillsammans från krav till handling. I denna introduktion förklarar vi varför ett robust NIS2 systemskydd är en möjlighet för bättre cybersäkerhet och hållbar informationssäkerhet i vår verksamhet.

Vi beskriver hur organisationer och företag i varje sektor kan tolka nis2-direktivet och översätta kraven till styrning, processer och tekniska kontroller. Fokus ligger på praktiska steg som ger mätbar nytta för tjänster, data och affärskontinuitet.

Genom att samla rätt information, prioritera risker och sätta en tydlig nivå för ansvar, kan vi snabbt anpassa oss till nya regler. Här visar vi hur styrning kopplas till operativt skydd så att säkerhet håller över tid.

Viktiga punkter att ta med sig

• Vi tolkar krav och gör dem till konkreta åtgärder för verksamheten.
• Ramverket kopplar styrning till operativt skydd av tjänster och information.
• Prioritering av risk ger snabbare affärsnytta och bättre säkerhet.
• Ledning och nyckelroller får klara ansvar och mätbara nyckeltal.
• Metoden fungerar i både små och stora företag och i olika sektor.

Introduktion: NIS2-direktivet, cybersäkerhetslagen och nuläget i Sverige

Låt oss sätta in nis2-direktivet i ett svenskt sammanhang och visa vad som händer nu. Beslutet från EU i december 2022 skärper kraven på riskanalyser, ledningsansvar och åtgärder för kritisk infrastruktur och tjänster.

Varför sker detta nu?

Varför NIS2 nu: höjd hotbild och behov av gemensam nivå för informationssäkerhet

Vi ser en ökad hotbild med fler sofistikerade angrepp som påverkar företag, organisationer och sektorer. Därför vill direktivet harmonisera nivåer för skydd så att både privat och offentlig verksamhet styr risk, beredskap och rapportering på ett enhetligt sätt.

Tidslinje och status: SOU 2024:18, lagrådsremiss 2025 och förväntad ikraftträdande

Svensk implementering pågår. SOU 2024:18 har lämnat förslag och remissprocessen avslutades. I juni 2025 presenterade regeringen en lagrådsremiss för en ny cybersäkerhetslagen, med förväntad proposition under hösten 2025.

MSB samordnar nationellt och inom EU, och flera tillsynsmyndigheter får utökade roller. Verksamhetsutövare måste nu identifiera om de omfattas, anmäla sig, bedriva systematiskt informationssäkerhetsarbete och rapportera betydande incidenter. För att läs mer om vad som krävs, följ MSB:s vägledning.

“Vi behöver kombinera teknik, processer och ansvar i ledningen för att möta de nya reglerna.”

• Fler sektorer och tillsynsmyndigheter inkluderas.
• Krav på incidentrapportering och kontinuerliga riskanalyser skärps.
• CERT-SE ger stöd vid incidenter och samordning.

Vad NIS2 innebär och vilka organisationer som omfattas

I denna del pekar vi ut vilka aktörer och sektorer som står i fokus för de skärpta kraven. Vi förklarar hur verksamhetsutövare klassificeras och vad anmälningsplikt betyder för vår verksamhet.

Väsentliga och viktiga verksamhetsutövare

Verksamhetsutövare delas in i väsentliga och viktiga. Kraven ligger nära varandra, men tillsyn och sanktioner skiljer sig.

Det blir vår uppgift att självidentifiera om vi omfattas nis2 och anmäla oss till rätt tillsynsmyndighet enligt kommande föreskrifter.

De 18 sektorerna och konkreta effekter

Direktivet täcker 18 sektorer, från energi och transporter till digitala leverantörer och forskning. För varje sektor ser vi effekter på tjänster, produkter och infrastruktur.

Offentlig förvaltning, post- och budtjänster samt avfall

Offentlig förvaltning och post- och budtjänster får större fokus. Det kräver stärkt styrning, striktare rapportering och anpassade kontroller.

Tillverkning och leverantörskedjor

För tillverkning påverkas både produkter och produktionsinfrastruktur. Vi måste ställa krav på leverantörer, säkra avtal och genomföra uppföljning och tester.

• Vi särskiljer väsentliga kontra viktiga aktörer och följer kriterier för anmälan.
• Vi kartlägger beroenden i leverantörskedjan för att skydda kritiska tjänster.
• Vi prioriterar sektorspecifika risker så att viktiga beroenden inte förbises.

NIS2 systemskydd: krav, riskhantering och säkerhetsåtgärder

Vi visar hur ett praktiskt ramverk gör krav till dagliga beslut i organisationen.

Systematiskt informationssäkerhetsarbete:

Vi etablerar policyer och processer som kopplas till konkreta kontroller. Arbetet ska vara återkommande och mätbart.

Riskanalyser och hantering:

Vi inför en cyklisk riskanalys med hotmodellering och acceptanskriterier. Resultatet styr prioriterade åtgärder och budget.

Ledningens ansvar och utbildning:

Vi definierar roller för styrelse och ledning. Utbildning och uppföljning säkerställer snabb beslutsväg vid avvikelser.

Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder:

Vi specificerar kontroller som identitetskontroll, EDR/XDR, loggning, segmentering och regelbundna tester.

Styrning av leverantörer och IKT-tjänster:

Vi kräver avtal, due diligence och löpande uppföljning av leverantörer, särskilt i tillverkning och komplexa sektorer.

Incidenthantering och rapportering enligt direktivet

Hantering av säkerhetsincidenter kräver struktur, tidsprecision och tydliga roller. Vi bygger en process som fångar incidenter, triagerar dem och möter rapporteringskraven mot myndigheter.

Tidslinje för rapportering

Varning inom 24 timmar: Vi skickar en första varning till MSB för betydande fall.

Incidentanmälan inom 72 timmar: Fullständig initial rapport lämnas senast 72 timmar efter upptäckt.

Slutrapport inom en månad: Slutlig rapport eller en lägesrapport om ärendet pågår.

Betydande incidenter: kriterier och lärdomar

Vi definierar kriterier för vad som räknas som betydande incident. Triage och prioritering styr om ärendet ska eskaleras till tillsyn.

Efter avslut analyserar vi rotorsak och återför lärdomar till riskregister, kontroller och utbildning.

Hjälp från CERT-SE

CERT-SE erbjuder rådgivning, teknisk koordinering och stöd vid återställning. Vi formaliserar samarbete för snabb hjälp och delad information.

Tillsyn, föreskrifter och sanktionsnivåer för olika sektorer

Här förklarar vi vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn i varje sektor och hur samordning sker via MSB. Varje sektor får en eller flera tillsynsmyndigheter, och MSB fungerar som nationell koordinator mot EU.

Myndigheter per sektor

• Energimyndigheten för energi.
• Transportstyrelsen för transporter och viss tillverkning.
• Finansinspektionen för bank och finansinfrastruktur.
• IVO/Läkemedelsverket för hälso- och sjukvård.
• Livsmedelsverket för dricksvatten och livsmedel.
• PTS för digital infrastruktur, IKT-tjänster och post- och budtjänster.
• Länsstyrelser för avfall, forskning och offentlig förvaltning.

Proaktiv och reaktiv tillsyn

Väsentliga verksamhetsutövare omfattas av proaktiv tillsyn med regelbundna granskningar. Viktiga aktörer får huvudsakligen reaktiv tillsyn efter incident eller anmälan.

Sanktionsnivåer och konsekvenser

Ekonomiska sanktioner kan bli betydande. Väsentliga aktörer riskerar upp till 2 % av global omsättning eller 10 000 000 euro. Viktiga aktörer kan få upp till 1,4 % eller 7 000 000 euro. Offentlig förvaltning kan drabbas av böter upp till 10 000 000 kr.

Vi anpassar vår kontrollplan, dokumentation och leverantörsstyrning för att visa efterlevnad inför tillsyn. En kalender för uppföljning och internrevision hjälper oss ligga steget före.

Vår vägkarta: praktiska åtgärder för att möta NIS2-kraven

Den följande färdplanen visar hur vi snabbt prioriterar och utför nödvändiga säkerhetsåtgärder.

Identifiera omfattning och sektortillhörighet

Vi kartlägger vilka sektorer, tjänster och produkter som gör att vi omfattas nis2. Därefter förbereder vi anmälan till rätt tillsynsmyndighet.

Gap-analys mot kraven

Vi jämför nuläget med kraven i nis2-direktivet och prioriterar risker. Resultatet blir en målarkitektur som binder processer, dataflöden och tekniska kontroller.

Bygg ramverk för cybersäkerhet

Vi etablerar ett ramverk för informationssäkerhet med ansvar, styrdokument och mätetal. KPI och KRI visar om åtgärderna fungerar.

Implementera och höj nivån

Vi rullar ut tekniska lösningar (IAM, segmentering, EDR/XDR, SIEM), kompletterar med utbildning och övningar och inför säkerhetsåtgärder i leverantörskedjan — särskilt inom tillverkning.

Kontinuerlig övervakning och förbättring

Vi inför övervakning och incidentprocesser som möter rapporteringskraven. En förbättringscykel stänger gap och kopplar leveranser till affärsmål.

Slutsats

Sammanfattningsvis står vi inför en period där praktisk cybersäkerhet måste länkas direkt till verksamhetens mål. Vi omvandlar krav till konkreta åtgärder och säkerhetsåtgärder som visar resultat i vardagen.

Vi kalibrerar våra tjänster och arbetssätt i takt med att MSB och lagstiftningen preciserar föreskrifter. Det förbereder oss för cybersäkerhetslagen och kommande tillsyn.

Vi prioriterar förmågor för att upptäcka och hantera incidenter. Varje fall ger dokumenterade lärdomar och snabbare återställningstid.

Genom standardiserade processer, tydligt ansvar och kontinuerliga övningar stärker vi förmågan att leverera säkra tjänster. Detta är en strategisk möjlighet att höja förtroende, effektivitet och affärsresiliens.