Vad innebär den nya cybersäkerhetslagen?

Är din organisation redo för de största förändringarna inom svensk cybersäkerhet på år? Från och med 2026 införs ett helt nytt regelverk som kommer att omforma hur både offentliga och privata aktörer hanterar digitalt skydd.

Den kommande lagstiftningen representerar Sveriges implementering av EU:s NIS2-direktiv. Regeringen lade fram propositionen i oktober 2025, och förväntas träda i kraft den 15 januari 2026. Detta är en direkt följd av den europeiska direktivet som antogs 2022.

Syftet med denna uppdatering är att höja den gemensamma säkerhetsnivån i hela landet. I dagens osäkra omvärld blir cyberhot allt vanligare. Den nya legislationen bildar en viktig del av Sveriges totalförsvar.

Vi ser att omfattningen expanderar betydligt jämfört med tidigare regelverk. Fler sektorer och aktörer kommer att omfattas med skärpta krav. Organisationer behöver förbereda sig för tydligare ansvar och strängare krav på säkerhetsåtgärder.

I denna detaljerade guide går vi igenom allt du behöver veta. Vi förklarar vilka som omfattas, vilka krav som ställs, och hur din verksamhet kan förbereda sig inför implementationen.

Viktiga punkter

• Lagen implementerar EU:s NIS2-direktiv i svensk lagstiftning
• Planerad ikraftträdande datum är 15 januari 2026
• Ersätter den tidigare NIS-lagen från 2018
• Omfattar fler sektorer och aktörer än tidigare
• Syftar till att höja den gemensamma cybersäkerhetsnivån
• 18 specifika sektorer identifieras som kritiska
• Inför betydande sanktioner för bristande efterlevnad

Introduktion till cybersäkerhetslagen

EU:s beslut om NIS2-direktivet markerar en viktig milstolpe i europeisk säkerhetspolitik. Digitaliseringen har ökat samhällets sårbarhet för cyberhot av olika slag.

Cyberattacker, ransomware och andra hot kan få allvarliga konsekvenser. De kan störa energiförsörjning, vårdtjänster och finanssystem. Dessa samhällsviktiga funktioner måste skyddas.

NIS2-direktivet antogs i december 2022 som en förstärkning av tidigare reglering. Det ersätter det ursprungliga NIS-direktivet från 2018. Denna uppdatering svarar på de ökade hoten.

Aspekt	NIS-direktivet (2018)	NIS2-direktivet (2022)
Omfattning	Begränsad till vissa sektorer	Utökad till fler verksamhetsområden
Sanktioner	Mindre stränga krav	Skärpta sanktioner för bristande efterlevnad
Incidentrapportering	Grundläggande krav	Utökade och tydligare rapporteringskrav

Den kommande lagstiftningen skapar tydligare regler för systematiskt säkerhetsarbete. Detta stärker Sveriges totalförsvar och förmåga att skydda kritisk infrastruktur.

Både offentliga myndigheter och privata företag inom många sektorer kommer att påverkas. Organisationer behöver förbereda sig för de nya kraven på cybersäkerhet.

Vad innebär den nya cybersäkerhetslagen?

Med ikraftträdandet 2026 kommer ett omfattande regelverk att forma svensk cybersäkerhet. Detta skapar tydligare ramar för hur organisationer ska skydda sina digitala system.

Definition och omfattning

Vi definierar denna lagstiftning som Sveriges anpassning av EU:s NIS2-direktiv. Syftet är att skydda nätverks- och informationssystem mot cyberhot. Både offentliga och privata verksamhetsutövare omfattas.

Omfattningen expanderar till 18 olika branscher. Detta innebär en betydande utvidgning jämfört med tidigare reglering.

• Energiförsörjning och transport
• Hälso- och sjukvårdstjänster
• Finansiella tjänster och livsmedelsförsörjning
• Digital infrastruktur och offentlig förvaltning

Viktiga skillnader jämfört med tidigare lagstiftning

Den uppdaterade cybersäkerhetslagen introducerar flera nyheter. Kraven på riskanalyser och säkerhetsåtgärder blir mer detaljerade. Ledningens ansvar för digitalt skydd framhävs starkare.

Verksamhetsutövare delas nu in i två kategorier. Väsentliga och viktiga aktörer möter olika kravnivåer. Tillsynen utökas och sanktionsavgifterna höjs för att säkerställa efterlevnad.

Dessa förändringar kräver att organisationer anpassar sina säkerhetsrutiner. Systematiskt arbete med cybersäkerhet blir en prioritet.

Bakgrund och historik

För att förstå dagens krav måste vi förstå den historiska utvecklingen. Den ursprungliga NIS-lagen (2018:1174) implementerades som Sveriges svar på EU:s första direktiv.

Denna tidigare reglering fokuserade på informationssäkerhet för samhällsviktiga tjänster. Omfattningen var dock betydligt begränsad jämfört med dagens standard.

Tidigare reglering och NIS-lagen

Erfarenheter från den första lagen visade brister i skyddsnivån. Ökade cyberhot och attacker mot kritisk infrastruktur framhävde behovet av stärkta åtgärder.

EU beslöt därför i december 2022 om ett uppdaterat NIS2-direktivet. Detta nya direktivet syftar till att adressera moderna säkerhetsutmaningar.

Övergången till NIS2-direktivet

Den svenska utredningsprocessen inleddes med SOU 2024:18. Denna rapport lämnade konkreta förslag på implementering av direktivet i svensk lagstiftning.

I juni 2025 presenterades lagrådsremissen för omvärlden. Propositionen överlämnades sedan till riksdagen i oktober samma år.

Riksdagen förväntas fatta slutligt beslut i december 2025. Övergången innebär en betydande utvidgning av både omfattning och kravnivå.

Den gamla NIS-lagen upphör att gälla när den nya träder i kraft 15 januari 2026. Den gäller dock fortfarande för överträdelser som skett före detta datum.

EU:s NIS2-direktiv och svensk implementering

Myndighetsansvar och nationell koordination är centralt i övergången till nya regler. Vi ser hur EU:s ramverk formar Sveriges digitala skyddsarbete genom bindande direktiv.

EU:s påverkan på svensk lagstiftning

NIS2-direktivet är bindande för alla medlemsstater. De måste införa minimikraven i nationell lagstiftning. Sverige implementerar dessa krav genom proposition 2025/26:28.

Regeringen lade fram förslaget i oktober 2025. Riksdagen förväntas fatta beslut i december samma år. Den nya lagen planeras träda i kraft den 15 januari 2026.

MSB får ett viktigt samordningsansvar genom direktivet. Myndigheten ska fungera som kontaktpunkt mot EU och andra länder. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av kraven.

Samtidigt med NIS2-direktivet antog EU även CER-direktivet. Detta fokuserar på fysisk säkerhet för kritiska entiteter. Båda direktiven kompletterar varandra i skyddsarbetet.

Den svenska implementeringen ger utrymme för nationella anpassningar. Kraven blir dock bindande för berörda organisationer från kraft januari 2026.

Applicering för offentliga och privata aktörer

Regleringen kommer att beröra många olika organisationstyper i samhället från 2026. Tillämpningsområdet är mycket brett och omfattar både statliga och kommersiella verksamhetsutövare.

För offentliga enheter gäller lagen för statliga myndigheter, kommuner och regioner. Även kommunala bolag inom berörda sektorer ingår i omfattningen. Detta säkerställer en enhetlig skyddsnivå i hela den offentliga sektorn.

Privata företag omfattas baserat på storlekskriterier. Kraven gäller för organisationer med minst 50 anställda och en omsättning över 10 miljoner euro. Detta innebär att både medelstora och stora verksamheter kommer att påverkas.

Kategori	Offentliga aktörer	Privata aktörer
Omfattning	Alla statliga myndigheter, kommuner, regioner	Företag med ≥50 anställda och >10M EUR omsättning
Sektorer	Alla berörda samhällsfunktioner	18 specifika branscher enligt NIS2
Ansvar	Automatiskt omfattade	Eget ansvar att identifiera omfattning

Vissa verksamheter kan få undantag från delar av lagstiftningen. Det gäller organisationer som redan regleras av annan specifik lagstiftning, som DORA för finanssektorn. Även säkerhetskänslig eller brottsbekämpande verksamhet kan undantas.

Det är varje verksamhetsutövares eget ansvar att bedöma om de omfattas. De ska sedan anmäla sig till relevant tillsynsmyndighet. Leverantörer till omfattade aktörer kan även bli indirekt påverkade genom krav på säkerhet i leverantörskedjan.

Den breda tillämpningen innebär att många privata och offentliga organisationer behöver förbereda sig. Systematiskt arbete med digitalt skydd blir en prioritet för alla berörda aktörer.

Definitioner och kategorisering av verksamhetsutövare

En tydlig indelning av aktörer skapar ramar för hur säkerhetskraven ska tillämpas. Vi ser att den kommande lagstiftningen strukturerar berörda organisationer i två huvudgrupper.

Väsentliga verksamhetsutövare vs viktiga verksamhetsutövare

Väsentliga verksamhetsutövare omfattar statliga myndigheter, kommuner och regioner. Större företag med samhällskritiska funktioner ingår också i denna kategori. Tillhandahållare av betrodda digitala tjänster klassas som väsentliga.

Viktiga verksamhetsutövare representerar övriga aktörer inom berörda branscher. Dessa organisationer uppfyller inte kriterierna för väsentlig status. Kategoriseringen påverkar tillsynens omfattning och sanktionsnivåer.

Exempel på berörda sektorer

Högkritiska sektorer inkluderar energi, transport och bankverksamhet. Hälso- och sjukvård samt dricksvattenförsörjning är också centrala. Digital infrastruktur och offentlig förvaltning ingår i denna grupp.

Andra kritiska sektorer omfattar posttjänster och avfallshantering. Livsmedelsproduktion och kemikaliehantering är viktiga verksamhetsområden. Digitala leverantörer och forskning kompletterar listan över berörda branscher.

Totalt omfattas 18 olika sektorer av de nya reglerna. Denna bredd visar lagens omfattande karaktär. Varje verksamhetsutövare behöver identifiera sin position i detta system.

Nya säkerhetskrav och incidentrapportering

För att möta de ökande cyberhoten krävs nu ett strukturerat förhållningssätt från alla berörda aktörer. Detta innebär systematisk dokumentation av säkerhetsarbetet.

Riskbaserat säkerhetsarbete

Organisationer måste genomföra regelbundna riskanalyser för att identifiera hot. Dessa analyser bildar grunden för alla säkerhetsåtgärder.

Baserat på identifierade risker ska både tekniska och organisatoriska åtgärder implementeras. Detta inkluderar kryptering, åtkomstkontroll och säkerhet i leveranskedjan.

Säkerhetsåtgärd	Kravnivå	Implementeringstid
Riskanalys	Obligatorisk	Årligen
Incidenthantering	Högt prioriterad	Kontinuerligt
Backup-lösningar	Standardkrav	Omedelbar
Cyberhygien utbildning	Regelbunden	Kvartalsvis

Processen för incidenthantering

Betydande incidenter måste rapporteras inom 24 timmar efter upptäckt. Denna snabba incidentrapportering är ett centralt krav.

Verksamheter behöver etablerade rutiner för att hantera och återhämta sig från säkerhetsincidenter. Kontinuerlig utvärdering av säkerhetsåtgärder säkerställer effektivitet.

Detaljerade rapporter följer efter den initiala anmälan. Denna process skyddar systemens tillgänglighet och integritet.

Utbildningskrav och ledningens ansvar

Ledningskunskaper inom cybersäkerhet blir ett formellt krav från 2026. Detta representerar en betydande förändring jämfört med tidigare reglering.

Personer i verksamhetens ledning måste genomgå specifik utbildning om säkerhetsåtgärder. Syftet är att säkerställa tillräcklig kunskap för riskidentifiering och beslutsfattande.

Utbildningsinsatser för beslutsfattare

Utbildningskravet gäller olika grupper beroende på verksamhetsform. I bolag och föreningar omfattas styrelsen, bolagsmännen, VD och deras ersättare.

För myndigheter gäller kraven myndighetschef, styrelse eller nämnd. Kommuner och regioner inkluderar kommunstyrelsen eller regionstyrelsen i utbildningsplikten.

Syftet med dessa insatser är flerdubbelt. Ledningen ska kunna:

• Identifiera digitala risker i verksamheten
• Bedöma lämpliga säkerhetsåtgärder
• Följa upp organisationens skyddsnivå

Även om utbildningen formellt gäller toppskiktet, rekommenderas bredare insatser. Organisationer uppmuntras att erbjuda grundläggande utbildning till alla anställda.

Utbildningen är inte en engångsåtgärd utan måste ske kontinuerligt. Hotbilden utvecklas ständigt, bland annat genom nya attackmetoder och teknikutveckling.

Detta krav understryker vikten av ett helhetsperspektiv på säkerhetsarbetet. Kunskap på alla nivåer stärker organisationens totala skydd.

Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder

Ett centralt krav i den kommande lagstiftningen är ett strukturerat arbete med både tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder. Dessa måste skydda nätverks- och informationssystem mot moderna hot.

Vi ser att skyddet måste omfatta hela den digitala infrastrukturen. Det inkluderar både fysiska komponenter och mjukvarulösningar.

Implementering av IT-säkerhet

Kryptering är ett fundamentalt krav för att skydda känslig information. Data måste vara skyddad både vid lagring och under överföring.

Robust åtkomstkontroll implementeras genom principer som minsta behörighet. Multifaktorautentisering blir standard för kritiska system.

Säkerhetskopiering och återställningslösningar säkerställer verksamhetskontinuitet. Organisationer måste kunna återhämta sig snabbt vid incidenter.

Säkerhetsåtgärd	Implementeringsfokus	Frekvens
Kryptering	Data i vila och under överföring	Kontinuerligt
Åtkomstkontroll	Minsta behörighet och MFA	Löpande uppdatering
Säkerhetskopiering	Automatiserade backup-lösningar	Dagligen/veckovis
Systemuppdateringar	Patchhantering och säker konfiguration	Månadsvis/kvartalsvis

Organisatoriska åtgärder omfattar tydliga roller och ansvar. Säkerhetspolicyer och rutiner måste dokumenteras och följas.

Cyberhygien innebär grundläggande säkerhetspraxis för all personal. Regelbunden utvärdering säkerställer att åtgärderna förblir effektiva.

Personalsäkerhet handlar om kontroll av åtkomst till kritiska system. Säkrad kommunikation måste fungera även vid nödsituationer.

Tillsyn, sanktioner och straffavgifter

För att garantera effektiv uppföljning har regeringen utsett flera sektorsspecifika tillsynsmyndigheter. Dessa organ ansvarar för att övervaka efterlevnaden av säkerhetskraven inom sina respektive områden.

Tillsynsmyndigheternas roller

De huvudsakliga tillsynsmyndigheterna inkluderar Energimyndigheten, Finansinspektionen och IVO. Även Livsmedelsverket, PTS och Transportstyrelsen har viktiga roller. Läkemedelsverket och sex länsstyrelser kompletterar listan.

Dessa myndigheter får långtgående befogenheter att granska verksamhetsutövare. De kan begära tillgång till information, lokaler och system. Säkerhetsrevisioner och skanningar ingår i deras verktygslåda.

För väsentliga aktörer sker tillsyn både löpande och proaktivt. Viktiga verksamhetsutövare granskas främst reaktivt. Förelägganden med vite kan utfärdas vid identifierade brister.

Aktörskategori	Max sanktionsavgift	Lägsta avgift	Ytterligare påföljder
Väsentliga verksamhetsutövare	2% av global omsättning eller 10 miljoner euro	5 000 kronor	Ledningsförbud upp till 3 år
Viktiga verksamhetsutövare	1,4% av årsomsättning eller 7 miljoner euro	5 000 kronor	Ledningsförbud upp till 3 år
Offentliga verksamhetsutövare	10 miljoner kronor	5 000 kronor	Ledningsförbud upp till 3 år

Sanktionssystemet är proportionellt men kännbart för att säkerställa efterlevnad. Allvarliga eller upprepade överträdelser kan leda till ytterligare påföljder. Personer i ledande ställning riskerar ledningsförbud.

Denna lagen skapar tydliga regler för övervakning och kontroll. Systemet är utformat för att vara rättvist men effektivt. Alla berörda aktörer behöver förbereda sig för denna tillsyn.

Leverantörskedjans säkerhet och externa risker

Externa risker från partners och underleverantörer måste hanteras systematiskt från 2026. Vi ser att säkerheten i hela leverantörskedjan blir ett centralt fokusområde.

Säkerhetskrav för leverantörer

Berörda verksamheter måste genomföra detaljerade riskanalyser av sina leverantörer. Detta inkluderar både tjänsteleverantörer och materialanskaffning. Syftet är att identifiera potentiella sårbarheter i hela ekosystemet.

Även om en leverantör inte direkt omfattas av lagen, kan de behöva uppfylla specifika krav. Kunderna har ansvar att säkerställa att partners har tillräckliga skyddsåtgärder. Kontraktuella avtal blir viktiga verktyg för att hantera detta.

Risknivå	Säkerhetskrav	Kontrollfrekvens
Hög risk	Omfattande due diligence och certifieringar	Kvartalsvis granskning
Medel risk	Basala säkerhetsstandarder och dokumentation	Årlig utvärdering
Låg risk	Grundläggande säkerhetspraxis	Vid kontraktsförnyelse

Leverantörer måste kunna demonstrera hur de hanterar cybersäkerhetsrisker. Detta gäller särskilt vid utveckling och underhåll av IT-system. Tillsynsmyndigheterna kommer att förtydliga dessa förväntningar genom föreskrifter.

Denna kedjeeffekt sprider säkerhetskrav genom hela näringslivet. Små och medelstora företag påverkas indirekt trots att de inte omfattas direkt. Systematiskt arbete med leverantörssäkerhet blir därmed essentiellt för alla berörda verksamheter.

Förberedelser inför lagens ikraftträdande

Med bara månader kvar till ikraftträdande börjar förberedelserna bli akuta. Organisationer behöver agera nu för att vara redo när reglerna träder i kraft i januari 2026.

Gap-analys och riskbedömning

En första viktig stapel är att genomföra en gap-analys. Denna identifierar skillnader mellan nuvarande säkerhetsnivå och kommande krav.

Företag bör kartlägga vilka områden som behöver förstärkas. Detta arbete bildar grunden för en framgångsrik implementation.

Implementering av robusta säkerhetsrutiner

MSB kommer att publicera fyra centrala föreskrifter för att vägleda verksamheten. Dessa täcker anmälan, incidentrapportering, säkerhetsåtgärder och revisioner.

Förberedelsesteg	Prioritering	Tidsram
Gap-analys mot NIS2-krav	Högsta prioritet	Omedelbart
Uppdatera incidenthanteringsplaner	Hög	Innan årsskiftet
Leverantörsriskanalys	Medel	Kvartal 1, 2026
Kontinuerlig personalutbildning	Löpande	Pågående

Det är viktigt att starta arbetet i god tid. Bygga en stark säkerhetskultur tar flera månader. Dokumentation och regelbunden utvärdering säkerställer efterlevnad.

Alla organisationer bör följa MSB:s utveckling av föreskrifter. Detta ger tydlighet för hur kraven ska tillämpas i praktiken från januari 2026.

Kontakt och stöd för cybersäkerhet

Att navigera de nya kraven kan vara utmanande för många organisationer. Lyckligtvis finns det flera källor till stöd och rådgivning tillgängliga. Dessa resurser hjälper verksamheter att förstå och implementera säkerhetskraven korrekt.

Kontakta oss idag

Vi på Opsio Cloud erbjuder specialiserad rådgivning för NIS2-efterlevnad. Våra tjänster inkluderar gap-analys, implementering av säkerhetsåtgärder och personalutbildning.

Vi ger löpande stöd för cybersäkerhetsarbete. Genom professionell hjälp kan organisationer säkerställa att de uppfyller alla krav.

Rådgivning och utbildning för organisationer

Flera aktörer erbjuder värdefull information och stöd:

• MSB ger cybersäkerhetsrådgivning och vägledning om NIS2
• Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hjälper offentliga aktörer med resurser
• Tillsynsmyndigheterna förtydligar kraven och ger praktiska råd

Syftet med detta stöd är att verksamheter ska kunna förbättra sitt säkerhetsarbete proaktivt. Förebyggande åtgärder minskar risker innan allvarliga incidenter inträffar.

Kontakta oss idag via vår hemsida för att få hjälp med att förbereda er organisation. Professionellt stöd säkerställer att era företag undviker kostsamma sanktioner.

Slutsats

Den kommande implementeringen av EU:s NIS2-direktivet i svensk lagstiftning markerar en viktig milstolpe för digitalt skydd. Från januari 2026 träder dessa regler i kraft och kommer att omfatta ett brett spektrum av verksamheter.

Den nya lagstiftningen kräver systematiskt arbete med riskhantering, incidentrapportering och säkerhet i leverantörskedjan. Företag och organisationer inom 18 olika sektorer måste förbereda sig för ökad tillsyn och tydligare ansvar.

Vi rekommenderar att alla berörda aktörer startar sitt förberedelsearbete omedelbart. Professionellt stöd finns tillgängligt för att säkerställa effektiv implementation av dessa viktiga skyddsåtgärder.

FAQ

När träder den nya cybersäkerhetslagen i kraft?

Lagen träder i kraft den 17 januari 2026. Vissa delar, som incidentrapportering för digitala tjänster, kan bli aktuella redan från juni 2025. Vi rekommenderar att organisationer påbörjar sina förberedelser i god tid.

Vilka organisationer omfattas av kraven i cybersäkerhetslagen?

Lagen omfattar ett brett spektrum av verksamhetsutövare inom både offentlig och privat sektor. Det gäller organisationer inom områden som energi, transport, finans och digital infrastruktur. Kategoriseringen skiljer mellan väsentliga och viktiga verksamhetsutövare, med olika kravnivåer.

Vilka är de största förändringarna jämfört med den gamla NIS-lagen?

Den nya lagstiftningen, som implementerar EU:s NIS2-direktiv, har en bredare omfattning och strängare regler. Den inför tydligare ansvar för ledningen, skärpta säkerhetsåtgärder och högre straffavgifter för bristande efterlevnad. Fokus på leverantörskedjans säkerhet är också förstärkt.

Vilka säkerhetsåtgärder krävs enligt den nya cybersäkerhetslagen?

Kraven är riskbaserade och omfattar både tekniska och organisatoriska åtgärder. Det handlar om att införa ett proaktivt säkerhetsarbete, hantera incidenter och säkerställa skydd för nätverks- och informationssystem. Utbildning av personal och ledning är en central del.

Vilka myndigheter har ansvar för tillsyn enligt lagen?

Tillsynen är sektorspecifik. Myndigheter som Energimyndigheten, Transportstyrelsen och Finansinspektionen kommer att ha tillsynsansvar för aktörer inom sina respektive områden. PTS (Post- och telestyrelsen) har en övergripande roll.

Hur kan vår organisation förbereda oss inför ikraftträdandet?

Vi rekommenderar att ni inleder med en gap-analys för att identifiera skillnader mellan er nuvarande säkerhetsnivå och de nya kraven. Därefter bör en plan för implementering av nödvändiga säkerhetsrutiner och utbildningsinsatser tas fram. Vår rådgivning kan hjälpa er genom hela processen.