Vad är cybersäkerhetslagen från 2015 CSA?

Tänker du att ditt företag är för litet för att drabbas av ett cyberangrepp? Det är en vanlig men farlig missuppfattning. En ny och omfattande lagstiftning är på väg som kommer att förändra cybersäkerhetslandskapet i Sverige för alltid.

Vi introducerar här den kommande cybersäkerhetslagen. Den representerar Sveriges nationella genomförande av EU:s NIS2-direktiv. Syftet är att skapa en gemensam och högre skyddsnivå för hela unionen. Detta är en betydande utveckling jämfört med tidigare regelverk.

Denna nya lag förväntas träda i kraft den 15 januari 2026. Den kommer att ersätta den nuvarande lagen om informationssäkerhet. En stor förändring är att antalet sektorer som omfattas utökas från 7 till 18. Det innebär att många fler organisationer, både offentliga och privata, kommer att omfattas.

Kraven blir också strängare. Det är därför avgörande att börja förbereda sig redan nu. Denna guide är din omfattande resurs för att förstå lagens hela omfattning, dess krav och vad den betyder för din verksamhet.

Viktiga punkter

• Lagen är Sveriges implementering av EU:s NIS2-direktiv för bättre cybersäkerhet.
• Den planeras träda i kraft i januari 2026 och ersätter tidigare regelverk.
• Många fler sektorer och organisationer kommer att omfattas jämfört med idag.
• Kraven på cybersäkerhet blir strängare och mer omfattande.
• Förberedelser för att säkerställa efterlevnad behöver påbörjas i god tid.

Introduktion till cybersäkerhetslagen

EU:s strävan efter en enhetlig cybersäkerhetsnivå har lett till nya regelverk. Denna utveckling syftar till att skapa ett starkare skydd för kritisk infrastruktur i hela unionen.

Bakgrund och utveckling

Den nya lagstiftningen har sitt ursprung i NIS2-direktivet som antogs på EU-nivå. Direktivet kom som ett svar på bristerna i det ursprungliga NIS-direktivet från 2016.

Cyberhotens komplexitet och omfattning har ökat markant de senaste åren. Detta har drivit fram behovet av mer omfattande skyddsåtgärder.

Övergång från tidigare NIS-lagstiftning

Den kommande lagen bygger på men ersätter den tidigare NIS-lagen från 2018. Den gamla lagen omfattade endast sju sektorer för samhällsviktiga tjänster.

En stor förändring är utvidgningen till 18 sektorer. Den nya lagen inför även kategorierna “väsentliga” och “viktiga” enheter.

Aspekt	NIS1 (2018)	NIS2 (2026)
Antal sektorer	7 sektorer	18 sektorer
Kravnivå	Begränsade riktlinjer	Detaljerade bindande krav
Tillsyn	Främst frivilliga åtgärder	Strängare tillsynsmekanismer
Styrningskrav	Grundläggande krav	Obligatorisk ledarutbildning

Övergångsperioden är viktig för organisationer att förstå. Det ger tid att anpassa verksamheten inför att lagen ska träda i kraft.

Vad är cybersäkerhetslagen från 2015 CSA?

Lagens tillämpningsområde definieras genom en kombination av sektortillhörighet och storleksmått. Vi ska nu detaljgranska vilka organisationer som kommer att omfattas och vilka kriterier som avgör detta.

Kriterier för tillämplighet

Tre huvudvillkor styr huruvida en verksamhet omfattas. Först måste omsättningen uppgå till minst 10 miljoner euro. Andra kravet är minst 50 anställda.

Slutligen måste företag verka inom någon av de 18 utpekade sektorer. Dessa kritiska sektorer är indelade i två kategorier baserat på sin samhällsbetydelse.

Samhällskritiska områden

Följande tabell visar de 18 sektorer som omfattas. Den ger en översiktlig bild av lagens bredd.

Kategori	Sektorer	Exempel på verksamheter
Högkritiska sektorer	Energi, transport, bank, hälso- och sjukvård, digital infrastruktur	Elbolag, järnvägar, banker, sjukhus, molntjänster
Andra kritiska sektorer	Livsmedelsproduktion, kemikalier, avfallshantering, posttjänster, forskning	Livsmedelsföretag, kemitekniska bolag, sophantering, budtjänster, forskningsinstitut

Även leverantörer till berörda organisationer kan indirekt påverkas. Detta gäller särskilt om de är ensamma leverantörer av väsentliga tjänster.

Statliga myndigheter och kommuner omfattas under vissa förutsättningar. När en verksamhet omfattas, gäller kraven för hela organisationen.

Viktiga säkerhetsåtgärder och krav

Systematisk riskhantering ligger i hjärtat av de nya säkerhetskraven. Organisationer måste bygga en heltäckande strategi för att identifiera och hantera potentiella hot.

NIS2-direktivets inverkan

Direktivet inför bindande krav på systematisk hantering av informationssäkerhet. Detta innebär regelbundna riskbedömningar och kontinuerlig uppdatering av skyddsåtgärder.

Säkerheten i leveranskedjan blir särskilt viktig. Företag måste bedöma risker hos tredjepartsleverantörer och partners.

Riskhantering och incidentrapportering

All person i ledningsposition måste genomgå obligatorisk utbildning. Syftet är att ge ledningen kompetens att identifiera risker och bedöma lämpliga säkerhetsåtgärder.

Rapportering av incidenter har strikta tidsramar. Första upplysning till MSB ska ske inom 24 timmar efter kännedom om en betydande händelse.

En fullständig incidentanmälan måste lämnas inom 72 timmar. Dessa åtgärder ska vara proportionella mot organisationens specifika risker och verksamhet.

Ledningen har ett ökat ansvar för att integrera cybersäkerhet i organisationens styrning. Kontinuerlig övervakning och anpassning av säkerhetsåtgärder krävs.

Förberedelser inför lagens ikraftträdande

Organisationer som omfattas bör nu påbörja en systematisk förberedelseprocess. Tiden fram till januari 2026 är kort för att implementera alla nödvändiga säkerhetsåtgärder. Vi rekommenderar att arbetet delas upp i logiska steg.

Steg för anmälan och regeluppfyllelse

Den första viktiga uppgiften är att identifiera om verksamheten omfattas. Detta görs genom att analysera storlek och sektortillhörighet. Efter denna bedömning följer anmälan till relevant myndighet.

MSB och PTS kommer att meddela detaljerade föreskrifter om processen. Dessa inkluderar krav på rutiner för incidenthantering. Tabellen nedan visar viktiga förberedelsesteg:

Förberedelseaktivitet	Tidsram	Ansvarig part
Analys av tillämplighet	Omedelbart	Ledning och juridik
Implementering av säkerhetsåtgärder	4-8 månader	Säkerhetsteam
Utbildning av ledning	2-3 månader	HR och säkerhetsansvarig
Etablering av incidentrutiner	3-6 månader	Operativ personal

Utbildning och ledningens ansvar

Ledningen har ett särskilt ansvar enligt den nya lagstiftningen. Alla i ledningsposition måste genomgå obligatorisk utbildning. Syftet är att säkerställa kunskap om riskhantering.

Befintliga ramverk som ISO 27001 kan användas som grund. Detta sparar tid och resurser. System för kontinuerlig övervakning behöver etableras.

Vi erbjuder expertstöd för att hjälpa er genom hela processen. Kontakta oss redan idag för att diskutera era behov.

Implikationer för företag och organisationer

Ekonomiska påföljder blir en central del av efterlevnadsarbetet enligt den kommande lagstiftningen. För organisationer som inte uppfyller kraven väntar betydande sanktionsavgifter.

Konsekvenser vid bristande efterlevnad

Administrativa böter kan uppgå till det högsta av två belopp: 2% av global årsomsättning eller 10 miljoner euro. Dessa sanktioner fungerar som starka incitament för att investera i säkerhetsåtgärder.

Böterna är proportionella mot verksamhetens storlek och betydelse. Detta säkerställer att alla företag tar sina säkerhetsåtaganden på allvar.

Påverkan på kritiska sektorer och leverantörskedjor

Även mindre leverantörer som inte direkt omfattas påverkas indirekt. Större organisationer kommer att ställa strängare krav på sina partners säkerhet.

Systematisk implementering hjälper att minska risken cyberattacker. Förbättrad rapportering av incidenter begränsar potentiella skador.

Efterlevnad ger affärsmässiga fördelar som ökat förtroende och konkurrensfördelar. Proaktiv anpassning är en strategisk investering i långsiktig säkerhet.

Kontakta oss idag på https://opsiocloud.com/contact-us/ för experthjälp med era förberedelser.

Slutsats

Att stärka Sveriges digitala resiliens är kärnan i den nya lagstiftningen. Denna utveckling representerar ett avgörande steg i skyddet av kritisk infrastruktur.

När lagen träder i kraft den 15 januari 2026 kommer den att omforma hur alla berörda organisationer hanterar sin cybersäkerhet. Proaktiv förberedelse är nyckeln till framgångsrik efterlevnad av dessa krav.

Vi ser detta regelverk som en strategisk möjlighet snarare än enbart en skyldighet. Ett robust säkerhetsarbete stärker er konkurrenskraft och långsiktiga hållbarhet.

Ledningen har en central roll i att driva dessa åtgärder framåt. Deras engagemang säkerställer att nödvändiga resurser finns på plats.

Vi rekommenderar att ni läser mer om specifika krav från tillsynsmyndigheter. Vår expertis kan hjälpa er att navigera detta nya landskap.

Kontakta oss idag på https://opsiocloud.com/contact-us/ för professionellt stöd i er cybersäkerhetsresa.

FAQ

Vilka verksamheter omfattas av cybersäkerhetslagen?

Lagen riktar sig främst till leverantörer av samhällsviktiga tjänster inom sektorer som energi, transport och finans. Kriterierna baseras på verksamhetens betydelse för samhället och potentialen för störningar vid incidenter.

Vilka är de centrala säkerhetskraven för organisationer?

Vi ser krav på systematiskt arbete med riskhantering, tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, samt skyldighet för rapportering av allvarliga cyberincidenter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Hur påverkar NIS2-direktivet de svenska kraven?

NIS2-direktivet utökar antalet sektorer som omfattas och skärper kraven, vilket innebär att fler företag och leverantörskedjor måste följa striktare rutiner för informationssäkerhet och incidenthantering.

Vilka steg bör vår ledning ta för att förbereda sig?

Ledningen bör prioritera utbildning, etablera tydliga ansvarsområden och säkerställa att rutiner för riskhantering och rapportering är på plats. Ett certifieringsramverk som ISO 27001 kan vara en bra del i arbetet.

Vilka är konsekvenserna av att inte följa lagen?

Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner från tillsynsmyndigheter. Det kan också öka risken för cyberattacker som påverkar verksamheten och den kritiska infrastrukturen negativt.