November 9, 2025|7:06 AM
Whether it’s IT operations, cloud migration, or AI-driven innovation – let’s explore how we can support your success.
Visste du att över 160 000 organisationer i Europa nu omfattas av nya, skärpta krav för cybersäkerhet? Denna omfattande förändring driver ett paradigmskifte i hur företag och myndigheter måste hantera sina digitala risker.
Den nya EU-lagstiftningen, officiellt antagen i december 2022, representerar en betydande utveckling från tidigare regelverk. Den ställer tydligare förväntningar på riskhantering, incidentrapportering och inte minst ledningens engagemang.
För svenska organisationer innebär detta att en ny nationell lag förväntas träda i kraft i januari 2026. Denna guide är din ultimata resurs för att förstå de praktiska implikationerna. Vi baserar vår information på aktuella källor från MSB och EU-institutioner.
Att agera proaktivt är avgörande. Med rätt stöd kan efterlevnad bli en strategisk möjlighet att stärka er säkerhetsposition. Vi erbjuder skräddarsydd rådgivning för att hjälpa er navigera dessa komplexa krav.
Vår expertkombination av teknisk kunskap och affärsförståelse gör oss till en idealisk partner. Tillsammans kan vi säkerställa en smidig övergång. Kontakta oss redan idag för en dialog om hur vi kan stödja er organisation.
Ett paradigmskifte inom europeisk cybersäkerhet inleddes med antagandet av det första direktivet 2016. Den ursprungliga lagstiftningen var ett pionjärinitiativ för att skydda kritisk information och infrastruktur.
Erfarenheter från implementeringen avslöjade dock betydande brister i skyddsnivån. Detta ledde till behovet av en djupgående förbättring av regelverket.
Den ursprungliga texten från 2016 etablerade en grundläggande nivå av säkerhet för nätverks- och informationssystem. Men den täckte en begränsad sektor och hade svag tillsyn.
Den nya versionen är en fundamental omarbetning som svarar på en förvärrad hotbild. Den utökar skyddet till fler sektorer och ger myndigheter större möjligheter att säkerställa efterlevnad.
För Sverige, som en digitalt avancerad nation, är detta direktiv av särskild betydelse. Vår omfattande digitalisering kräver ett robust ramverk för informationssäkerhet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) spelar en central roll i denna övergång. De ger vägledning till organisationer för att möta de skärpta kraven på cybersäkerhet.
Vi ser att en solid förståelse för denna regulatoriska utveckling är avgörande. Det är grunden för att kunna planera effektiva åtgärder för att uppfylla de nya förpliktelserna.
Den förbättrade EU-lagstiftningen för cybersäkerhet representerar ett viktigt steg mot en mer resilient digital infrastruktur. Vi ser detta som en grundläggande förändring i hur organisationer hanterar sina digitala risker.
Vi definierar denna process som en systematisk metod där företag kontinuerligt utvärderar och implementerar säkerhetsåtgärder. Syftet är att skapa ett robust skydd för information och system mot ett brett spektrum av hot.
Detta direktiv kräver att organisationer tar ett holistiskt perspektiv på informationssäkerhet. Det innebär integration av tekniska lösningar med organisatoriska policyer och personalutbildning.
Vi betonar att arbetet med cybersäkerhet inte är en engångsaktivitet utan en kontinuerlig process. Organisationer måste regelbundet anpassa sina åtgärder mot den aktuella hotbilden.
Genom att förstå dessa krav kan företag omvandla efterlevnad till en strategisk fördel. Vi hjälper våra klienter att se detta som en investering i långsiktig resiliens snarare än enbart en regulatorisk skyldighet.
Skillnaderna mellan de två direktiven är inte bara kvantitativa utan också kvalitativa i sin karaktär. Utvecklingen från den ursprungliga lagstiftningen till den förstärkta versionen markerar ett tydligt skifte i EU:s strategi för cybersäkerhet.
Den största förändringen är den betydande utvidgningen av sektorer som omfattas. Utöver de grundläggande områdena införs fler sektorer som offentlig elektronisk kommunikation och rymdverksamhet.
De tekniska kraven har också skärpts avsevärt. Organisationer måste nu adressera ett brett spektrum av säkerhetsområden på ett systematiskt sätt.
| Aspekt | Ursprunglig lagstiftning | Förstärkt direktiv |
|---|---|---|
| Antal sektorer | Begränsat antal | 18 olika sektorer |
| Ledningsansvar | Indirekt ansvar | Explicit personligt ansvar |
| Sanktionsnivåer | Låga böter | Upp till 2% av omsättningen |
| Samarbetsmekanismer | Grundläggande | Förbättrad EU-samordning |
Medlemsstater hade en deadline fram till den 17 oktober 2024 för att införliva detta direktiv i nationell lag. I Sverige förväntas lagen träda i kraft i januari 2026.
Denna utveckling kräver en proaktiv inställning från alla berörda organisationer. Vi hjälper er att navigera dessa nya förpliktelser.
Effektiv hantering av digitala risker kräver parallell implementering av tekniska åtgärder och ledningsansvar. Vi ser att många organisationer behöver praktisk vägledning för att skapa ett heltäckande skydd som uppfyller alla krav.
Systematisk riskanalys utgör grunden för alla tekniska säkerhetsåtgärder. Denna process identifierar kritiska tillgångar och bedömer hotens sannolikhet och konsekvenser.
Vi rekommenderar proportionella åtgärder som spänner över nätverkssäkerhet, kryptering och åtkomstkontroll. Incidenthantering är en central komponent där organisationer måste kunna upptäcka, analysera och återhämta sig från säkerhetsincidenter.
Affärskontinuitetsplanering säkerställer att essentiella tjänster kan upprätthållas även under allvarliga incidenter. Detta inkluderar backup-hantering och katastrofåterställning som regelbundet testas.
Ledningens aktiva engagemang representerar en kulturell förändring inom cybersäkerhet. Styrelsen och ledningen måste godkänna säkerhetsåtgärder och övervaka implementeringen.
Vi hjälper organisationer att etablera tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. Detta skapar en hållbar säkerhetskultur där skydd av information integreras i alla processer.
För att effektivt hantera dessa krav erbjuder vi skräddarsydd vägledning som anpassas till er organisations unika behov och riskprofil.
Den utökade omfattningen av cybersäkerhetskraven berör nu ett brett spektrum av branscher. Vi ser att många organisationer behöver tydlig vägledning för att förstå om de omfattas.
Den förstärkta lagstiftningen omfattar 18 olika sektorer, vilket representerar en betydande utvidgning. Bland dessa fler sektorer finner vi energi, hälso- och sjukvård, samt digital infrastruktur.
Transportsektorn inkluderar nu inte bara flygplatser utan även vägtransport och hamnverksamhet. Digitala tjänster har expanderat till att omfatta molnleverantörer och sociala plattformar.
| Sektorgrupp | Exempel på verksamheter | Kritiska aspekter |
|---|---|---|
| Energi och vatten | Kraftverk, vattenverk | Samhällskritisk infrastruktur |
| Transport och logistik | Flygplatser, hamnar, järnväg | Nationell säkerhet och rörlighet |
| Digitala tjänster | Molnplattformar, datacenter | Digital ekonomi och kommunikation |
Inom den offentliga sektorn omfattas både statliga myndigheter och regional förvaltning. Kommuner måste skydda känslig information och säkerställa tjänstekontinuitet.
Privatsektorns tillverkningsindustri inkluderar producenter av medicinska enheter och fordon. Storlekskriterierna gäller generellt för medelstora och stora företag.
Vi hjälper er att bedöma om er verksamhet faller under dessa krav. Kontakta oss för en individuell analys av er situation.
Sanktionsavgifterna för bristande efterlevnad representerar ett paradigmskifte i cybersäkerhetsreglering. Den förstärkta tillsynen innebär att organisationer möter betydligt högre konsekvenser vid brister.
Vi ser att många företag underskattar de ekonomiska riskerna. Den nya lagstiftningen inför personligt ansvar för ledningen.
MSB fungerar som nationell samordningsmyndighet i den svenska modellen. De koordinerar mellan sektorspecifika tillsynsmyndigheter och internationella partners.
Varje sektor har sina specifika myndigheter med utökade befogenheter. De kan genomföra inspektioner, begära dokumentation och utfärda förelägganden.
Myndigheternas roll är både stödjande och kontrollerande. De tillhandahåller vägledning samtidigt som de säkerställer att kraven efterlevs.
| Entitetstyp | Maximal sanktionsnivå | Alternativ beräkning | Ansvarssfär |
|---|---|---|---|
| Essentiella entiteter | 10 miljoner euro | 2% av global omsättning | Samhällskritisk verksamhet |
| Viktiga entiteter | 7 miljoner euro | 1,4% av global omsättning | Digital infrastruktur |
| Ledningsansvar | Personligt ansvar | Styrelseengagemang | Högsta ledningen |
Efterlevnadskontroller kan omfatta dokumentgranskning, platsbesök och tekniska inspektioner. Organisationer måste kunna demonstrera att de upprätthåller adekvata säkerhetsåtgärder.
Vi rekommenderar proaktivt samarbete med tillsynsmyndigheter. Transparent kommunikation och kontinuerlig förbättring leder till bättre resultat.
Deadlinen i oktober 2024 för medlemsstaterna understryker brådskan. Sverige förbereder sin implementering av direktivet inför 2026.
Organisationer som omfattas av förstärkta krav behöver en systematisk plan för att hantera incidenter och rutiner. Vi rekommenderar en praktisk steg-för-steg-metod som börjar med en noggrann bedömning av verksamhetens omfattning.
Robusta processer för incidenthantering är avgörande. Definiera tydligt vad som utgör en betydande händelse och etablera interna rapporteringsvägar.
Vi hjälper er att utveckla rutiner som täcker alla säkerhetsområden. Detta inkluderar riskanalys, åtkomstkontroll och regelbunden utbildning för personalen.
Proaktivt samarbete med MSB och andra myndigheter bör ses som en tillgång. Delta i informationsutbyte och utnyttja tillgänglig vägledning.
Vi betonar vikten av att etablera kontaktvägar i förväg. Detta underlättar rapportering av incidenter och ger tillgång till expertstöd när det behövs.
Utbildning på alla nivåer är fundamental för långsiktig efterlevnad. Ledningen behöver specifik kunskap om sina ansvar medan all personal kräver grundläggande cyberhygien.
Behöver er organisation stöd i denna förberedelse? Kontakta oss för skräddarsydd rådgivning från analys till implementering.
Insikter från Cybersäkerhetskonferensen 2025 visar hur olika sektorer hanterar implementeringen. Denna konferens samlade experter och praktiker för att diskutera utmaningar och lösningar.
Vi ser värdefulla lärdomar från transportsektorn där en svensk hamnoperatör genomgått en omfattande transformation. De har utvecklat systematisk riskhantering och incidentrapportering för att möta kraven.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) använder vägledning och dialog under implementeringsfasen. Deras webbinarier hjälper organisationer förstå kraven och påbörja sin resa.
ENISA:s rapport från november 2024 visar att investeringar i informationssäkerhet ökar markant. Andelen har stigit till 9% av IT-budgetar i EU, vilket indikerar ett allvar.
Många organisationer använder ramverk som ISO 27001 som grund för sin efterlevnad. Befintliga certifieringar kan utökas för att möta specifika krav.
Vi betonar värdet av att delta i branschforum där praktiska lösningar diskuteras. Detta skapar ett ekosystem av delad kunskap som gynnar hela sektorn.
Samarbete med tillsynsmyndigheter och deltagande i konferenser ger svar på viktiga frågor. Detta accelererar mognaden i cybersäkerhetsarbetet över organisationsgränser.
Globala trender pekar mot ökad harmonisering av cybersäkerhetskrav. Vi ser att den regulatoriska utvecklingen accelererar både inom EU och internationellt.
Den svenska implementeringen följer en tydlig tidplan. Regeringens proposition väntas beslutas i december 2025, med ikraftträdande den 15 januari 2026. Detta ger organisationer en begränsad men tydlig tidsram.
Sektorspecifika föreskrifter kommer publiceras under hösten och vintern 2025-2026. Dessa ger detaljerad vägledning för hur kraven tolkas i specifika branscher.
EU:s första implementeringsförordning från oktober 2024 specificerar tekniska krav för digitala tjänster. Denna visar hur medlemsstater tolkar direktivet i praktiken.
NIS2 samexisterar med flera relaterade regleringar. CER-direktivet fokuserar på fysisk resiliens, medan DORA adresserar finanssektorn.
Principen lex specialis innebär att specifika regleringar tar företräde. Organisationer inom finans måste följa både DORA och NIS2, men DORA:s krav gäller först.
Kommissionen granskar direktivets funktion senast oktober 2027. Därefter sker regelbundna utvärderingar vart tredje år.
Internationellt stärker USA, Storbritannien och Australien sina krav. Denna globala trend skapar behov av harmoniserade säkerhetsåtgärder över geografier.
Vi rekommenderar en framtidssäkrad strategi som hanterar både nuvarande och kommande krav. Flexibla säkerhetsprogram kan anpassas till förändringar i hotbild och lagstiftning.
Ett robust cybersäkerhetsarbete är idag en strategisk nödvändighet snarare än en frivillig åtgärd för moderna organisationer. Den förändrade lagstiftningen skapar tydliga krav på systematisk informationssäkerhet och proaktiv hantering av digitala risker.
Med den svenska lagen som träder i kraft i januari 2026 är tiden för förberedelse begränsad. Organisationer inom transport, energi och andra tjänster måste agera nu för att säkerställa kontinuerlig efterlevnad.
Vi ser detta som en möjlighet att stärka er säkerhetsposition och bygga förtroende. Rätt samarbete med tillsynsmyndigheter och effektiv hantering av incidenter skapar långsiktig resiliens.
Kontakta oss idag via vår webbplats för professionell vägledning. Tillsammans bygger vi en cybersäkerhet som inte bara uppfyller regulatoriska förpliktelser utan också skapar affärsvärde.
Vill du läs mer om hur vi kan stödja er informationssäkerhet? Utforska våra resurser för praktiska verktyg och insikter som hjälper er navigera komplexa krav.
Direktivet omfattar fler sektorer än tidigare, inklusive energi, transport, bankväsen, digital infrastruktur och offentliga tjänster. Syftet är att stärka informationssäkerheten i samhällsviktiga verksamheter genom tydliga krav.
Medlemsstaterna har en deadline att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Organisationer måste då etablera robusta rutiner för att hantera och rapportera incidenter till relevanta tillsynsmyndigheter för att främja ett bättre samarbete.
Den nya lagstiftningen betonar vikten av proaktivt samarbete. Det innebär skyldighet att dela information om hot och säkerhetsincidenter, vilket kräver tydliga interna processer och vägledning för att uppfylla kraven.
Förutom att fler sektorer omfattas skärps kraven avsevärt, särskilt gällande riskhantering, tekniska åtgärder och tillsyn. Sanktionsavgifterna vid bristande efterlevnad är också betydligt högre, vilket understryker allvaret i frågan.
