Vilka berörs av DORA?

Är din organisation redo för den största regeländringen inom digital säkerhet? I januari 2025 började EU:s nya regler om digital säkerhet gälla. Detta är en stor förändring för hur vi hanterar digitala risker.

Reglerna gäller för många inom finansbranschen. Över 22 000 verksamheter i EU berörs av dessa nya krav. Det inkluderar inte bara traditionella banker och försäkringsbolag.

DORA gäller för alla under Finansinspektionens tillsyn. Detta innebär att kryptotillgångsleverantörer, betaltjänstföretag och värdepappersbolag måste följa reglerna. Även IT-tjänster från tredje part måste uppfylla nya säkerhetskrav.

Detta är en stor förändring. Nu handlar det inte bara om en företags finansiella styrka. Organisationer måste också visa att de kan hantera cyberhot och digitala störningar. Detta är en ny era för operativ motståndskraft inom finanssektorn.

Viktiga Punkter

• EU:s förordning för digital operativ motståndskraft trädde i kraft januari 2025 och påverkar över 22 000 verksamheter
• Regelverket omfattar alla finansiella företag under Finansinspektionens tillsyn, inte bara banker och försäkringsbolag
• Kryptotillgångsleverantörer, betaltjänstföretag och värdepappersbolag ingår i tillämpningsområdet
• Kritiska tredjepartsleverantörer av IT-tjänster måste också uppfylla förordningens säkerhetskrav
• Förordningen markerar ett skifte från enbart finansiell stabilitet till att inkludera digital operativ motståndskraft
• Organisationer måste nu bevisa sin förmåga att hantera cyberhot, IT-incidenter och digitala störningar

Vad är DORA och dess syfte?

Digital Operational Resilience Act, eller DORA, är en ny EU-förordning. Den syftar till att stärka digital motståndskraft inom finanssektorn. För att förstå DORA, måste vi känna till dess definition, historik och mål.

DORA är en viktig förändring för hur vi reglerar digital säkerhet. Den kommer att påvera många inom finansbranschen.

Definition av DORA

DORA-förordningen EU är det första gemensamma europeiska ramverket för digital operativ motståndskraft. Det gör den lika viktig som traditionell finansiell stabilitet. Den fokuserar på företagens förmåga att hantera IT-problem och cyberattacker.

Det finns fem viktiga delar av DORA:

• IKT-riskhantering – Krav på att hantera IKT-relaterade risker
• Incidentrapportering – Standardiserade processer för att rapportera säkerhetsincidenter
• Testning av operativ motståndskraft – Regelbundna tester för att validera förmågan att hantera cyberattacker
• Hantering av tredjepartsrisker – Strikt övervakning av externa IKT-leverantörer
• Informationsdelning om cyberhot – Frivilliga arrangemang för att dela information om cyberhot

DORA kompletteras med tekniska standarder. Dessa standarder ger vägledning för implementeringen. De täcker allt från rapporteringsformat till avtalsskrivningar med tredjepartsleverantörer.

Historisk bakgrund

Finansiella tjänster har genomgått en stor digital transformation. Detta har ökat effektivitet och innovation men också sårbarheter. DORA svarar på dessa utmaningar.

Före DORA var regleringen fragmenterad. Det skapade luckor i tillsynen och ojämlika konkurrensvillkor. DORA inför ett harmoniserat regelverk.

Flera incidenter visade behovet av harmoniserat regelverk. Cyberattacker och IT-störningar påverkade hela Europa. DORA svarar på dessa utmaningar.

Syfte och mål

DORA syftar till att harmonisera cybersäkerhetskrav i EU. Det ska säkerställa att finansiella företag kan hantera IT-incidenter på ett konsekvent sätt. Alla aktörer, oavsett storlek eller geografisk placering, omfattas av samma krav.

Ett mål är att etablera ett robust ramverk för övervakning av kritiska tredjepartsleverantörer. Denna tillsyn är en historisk förändring som erkänner deras systemviktiga roll.

Förordningen syftar till att skapa en mer resilient finanssektor. Den ska kunna upprätthålla kritiska funktioner även vid störningar. Konsumenternas förtroende för digitala tjänster stärks genom detta.

Vi kan sammanfatta skillnaden mellan det tidigare regelverkslandskapet och DORA:s nya struktur i följande jämförelse:

Aspekt	Före DORA	Efter DORA	Huvudsaklig fördel
Regelverksharmonisering	Fragmenterade nationella regler med varierande kravnivåer	Enhetliga EU-omfattande krav för alla medlemsstater	Lika konkurrensvillkor och minskad komplexitet för gränsöverskridande verksamhet
Tredjepartstillsyn	Begränsad eller ingen direkt tillsyn av IKT-leverantörer	Direkt EU-tillsyn av kritiska tredjepartsleverantörer	Reducerad systemrisk från koncentrerade leverantörsberoenden
Incidenthantering	Varierande rapporteringskrav och tidsgränser mellan länder	Standardiserade rapporteringsprocesser med tydliga tidsfrister	Snabbare respons och bättre informationsdelning vid incidenter
Testning och validering	Frivilliga eller begränsade testkrav i vissa jurisdiktioner	Obligatoriska avancerade tester inklusive hotbaserade scenarion	Verifierad förmåga att hantera realistiska cyberhot

DORA skapar en grund för långsiktig digital motståndskraft inom finanssektorn. Den erkänner att digital säkerhet kräver kontinuerlig förbättring och anpassning till nya hot.

Detta systemiska perspektiv är avgörande i en värld där finansiella tjänster är djupt integrerade med digital infrastruktur. Störningar kan sprida sig snabbt över gränser och sektorer.

Vilka aktörer omfattas av DORA?

DORA:s tillämpningsområde är bredare än tidigare cyberresiliens-regler. Det påverkar både finansiella institutioner och deras teknologileverantörer. För att veta om din organisation omfattas, är det viktigt att förstå de tre huvudkategorierna. Vem omfattas av DORA-reglerna är en fråga som berör tusentals företag i Europa.

Regleringen gäller de flesta företag under Finansinspektionens tillsyn i Sverige. DORA-lagstiftningen omfattar ett brett spektrum av aktörer inom finansbranschen. Detta representerar en betydande förändring i hur digital operativ resiliens regleras.

Finansiella institutioner under DORA:s regelverk

Den första och mest omfattande kategorin är finansiella företag tillsyn. Det inkluderar praktiskt taget alla typer av organisationer som bedriver finansiell verksamhet inom EU. Detta är en betydande utvidgning jämfört med tidigare IKT-relaterade regelverk.

Banker och kreditinstitut omfattas oavsett storlek. Detta innebär att även nischaktörer måste anpassa sin verksamhet till DORA:s krav.

Försäkrings- och återförsäkringsbolag faller också under regleringen. Värdepappersbolag och investeringsföretag måste ha robusta system för att hantera operativa risker kopplade till IKT-tjänster.

Följande institutioner omfattas av DORA:

• Betalningsinstitut och e-pengainstitut som hanterar digitala transaktioner
• Förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersfonder
• Värdepapperscentrer och clearinginstitut som utgör finansmarknadsinfrastruktur
• Leverantörer av kryptotillgångar som omfattas av EU:s nya regelverk
• Börser och handelsplatser för finansiella instrument

Det är viktigt att notera att även mindre finansiella företag och nischaktörer omfattas. Detta skiljer DORA från vissa tidigare regelverk som främst fokuserade på systemviktiga institutioner.

Leverantörer av kritiska IKT-tjänster

En av de mest revolutionerande aspekterna av DORA är den direkta regleringen av tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster. Detta är en milstolpe i finansiell reglering, eftersom leverantörer som inte själva är finansiella företag nu kan bli föremål för direkt tillsyn.

Kritiska tredjepartsleverantörer klassificeras baserat på flera faktorer. Leverantörer av molntjänster, datacentertjänster och mjukvaruutveckling kan alla omfattas om deras tjänster bedöms som kritiska för en finansiell institutions operativa resiliens.

IT-säkerhetstjänster och nätverksinfrastruktur faller också under denna kategori. Detta innebär att stora internationella teknikföretag för första gången blir föremål för finansiell reglering när de levererar tjänster till finanssektorn.

Följande tjänster kan klassificeras som kritiska:

1. Molnbaserade plattformar för datalagring och bearbetning
2. Programvaror för central affärsverksamhet och transaktionshantering
3. Cybersäkerhetslösningar och penetrationstesttjänster
4. Nätverkstjänster och telekommunikationsinfrastruktur
5. Dataanalys- och AI-plattformar för finansiella beslut

De europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) har befogenhet att direkt övervaka dessa leverantörer. Detta representerar en fundamental förändring där teknikleverantörer måste uppfylla strikta krav på transparens, säkerhet och operativ kontinuitet.

Reglerande myndigheters roll i DORA-ekosystemet

Tillsynsmyndigheter spelar en central roll i implementeringen och övervakningen av DORA. Finansinspektionen i Sverige ansvarar för att övervaka svenska finansiella företag och säkerställa att de uppfyller regleringens krav.

På EU-nivå samarbetar tre europeiska tillsynsmyndigheter. EBA (European Banking Authority) övervakar banker och betalningsinstitut, EIOPA (European Insurance and Occupational Pensions Authority) ansvarar för försäkringsbolag, och ESMA (European Securities and Markets Authority) har tillsyn över värdepappersmarknaden.

Dessa myndigheter har befogenhet att genomföra inspektioner och utfärda sanktioner vid bristande compliance. De kommer också att underhålla ett centralt register över kritiska tredjepartsleverantörer, vilket ger transparens över hela ekosystemet.

Aktörskategori	Exempel på organisationer	Huvudsakliga DORA-krav	Tillsynsmyndighet
Finansiella institutioner	Banker, försäkringsbolag, värdepappersbolag, betalningsinstitut	IKT-riskhantering, incidentrapportering, motståndskraftstestning	Finansinspektionen, EBA, EIOPA, ESMA
Kritiska IKT-leverantörer	Molntjänstleverantörer, datacenters, cybersäkerhetsföretag	Direkt tillsyn, transparenskrav, kontinuitetsplanering	Gemensam ESA-tillsyn (EBA, EIOPA, ESMA)
Tillsynsmyndigheter	Nationella finansinspektioner, EU-myndigheter	Övervakning, sanktioner, vägledning, samordning	Europeiska kommissionen, nationella regeringar

Genom denna tredelade struktur skapar DORA ett omfattande ramverk för digital operativ resiliens. Vi ser att denna modell säkerställer att alla kritiska komponenter i det finansiella ekosystemet omfattas. Detta inkluderar de institutioner som tillhandahåller finansiella tjänster, de teknologileverantörer som möjliggör dessa tjänster, och de myndigheter som övervakar hela systemet.

Specifika sektorer som berörs av DORA

DORA påverkar banker, försäkringsbolag och betalningsföretag. De hanterar de flesta digitala transaktioner i vår ekonomi. Dessa sektorer måste förändra hur de hanterar IT-säkerhet och risker.

Finansiella institut DORA gäller för över 22 000 verksamheter i EU. Men för banker, försäkringsbolag och betalningsföretag innebär det stora förändringar.

De här sektorerna är viktiga för den finansiella stabiliteten i Europa. Eventuella störningar kan få stora konsekvenser för företag och individer.

Banker och kreditinstitut

Banker och kreditinstitut är i fokus för banker DORA-krav. De är hjärtat i det finansiella systemet och påverkar miljontals människor varje dag. De måste möta DORAs krav på grund av deras digitala och systemkritiska roll.

Vi hjälper banker att implementera starka IKT-riskhanteringssystem. Detta inkluderar allt från internetbank till kärnsystem för kontohantering. Systemen måste uppfylla strikta säkerhetskrav och kunna fungera även vid stora IT-störningar.

Banker DORA-krav inkluderar flera viktiga områden:

• Regelbundna penetrationstester av kritiska system som internetbank och betalningsinfrastruktur
• Omfattande incidentrapportering med tydliga tidsramar för kommunikation med tillsynsmyndigheter
• Noggrann övervakning av alla leverantörer av molntjänster, betalningsinfrastruktur och IT-säkerhetslösningar
• Kontinuitetsplanering som säkerställer att grundläggande banktjänster kan upprätthållas vid systemavbrott
• Dokumentation av samtliga digitala beroenden och tredjepartsleverantörer

Banksektorn måste etablera tydliga processer för att identifiera och klassificera IKT-relaterade incidenter. Detta är särskilt viktigt eftersom finansiella institut DORA kräver snabb hantering av säkerhetsincidenter.

Försäkringsbolag

Försäkringssektorn står inför stora utmaningar med försäkringsbolag digital motståndskraft. De digitaliserar allt från kundinteraktioner till riskbedömningar. Deras digitala plattformar måste uppfylla DORAs krav på operativ motståndskraft.

Försäkringsbolag måste säkerställa att deras system kan fungera även vid stora IT-störningar. Detta är kritiskt för att hantera skadeanmälningar och utbetalningar. Vi arbetar med att implementera säkerhetslösningar som skyddar kunddata och upprätthåller tillgänglighet till tjänster.

Digital motståndskraft handlar om att skydda system och säkerställa tillgång till kritiska tjänster när de behövs mest.

Kraven på försäkringsbolag digital motståndskraft inkluderar flera områden:

1. Kontinuitetsplanering för digitala skadetjänster som måste fungera även under högtrycksperioder
2. Robusta system för att hantera storskaliga skadehändelser där digitala plattformar är kritiska för samordning
3. Säker hantering och lagring av känslig kunddata med redundanta backupsystem
4. Testning av återställningsförmåga för att säkerställa att tjänster kan återupptas snabbt efter incidenter
5. Integration med externa partners och återförsäkrare på ett säkert sätt

Vi stödjer försäkringsbolag i att utveckla dessa förmågor. Vi kombinerar tekniska lösningar med organisatoriska processer för att säkerställa att personalen förstår sina roller vid IT-incidenter.

Betalningsföretag

Betaltjänstleverantörer och andra aktörer i betalningskedjan är särskilt utsatta för digitala risker. De hanterar miljontals transaktioner varje dag och måste ha strikta säkerhetsåtgärder. Detta för att skydda mot cyberattacker, bedrägeri och systemavbrott.

Vi ser att betalningsföretag står inför unika utmaningar. Deras tjänster är realtidskritiska, vilket innebär att även korta avbrott kan få stora konsekvenser. DORA kräver att de har redundanta system för att säkerställa kontinuerlig tillgänglighet.

Regelverket ställer krav på betalningsföretag inom flera områden:

• Redundanta betalningssystem som kan hantera transaktioner även om primära system fallerar
• Effektiva processer för att upptäcka och hantera säkerhetsincidenter i realtid
• Tydliga kommunikationskanaler med både tillsynsmyndigheter och kunder vid störningar
• Omfattande övervakning av transaktionsmönster för att identifiera bedrägerier och anomalier
• Säker integration med banker, kortutgivare och andra aktörer i betalningsekosystemet

Vi hjälper betalningsföretag att bygga dessa förmågor. Vi implementerar avancerade övervakningssystem och etablerar processer för incidenthantering som möter DORAs strikta krav. Detta inkluderar utveckling av kommunikationsprotokoll som aktiveras automatiskt vid störningar för att hålla alla informerade.

Genom att fokusera på dessa tre centrala sektorer säkerställer DORA att de mest kritiska delarna av det finansiella systemet har den motståndskraft som krävs för att hantera dagens digitala hot och morgondagens utmaningar.

DORA:s krav på leverantörer

DORA:s regler för leverantörer är en stor förändring. Tredjepartsleverantörer under DORA måste nu uppfylla samma höga standarder som de finansiella institutioner de tjänar. Denna förändring ger en tydlig struktur för övervakning av leverantörer som tillhandahåller kritiska digitala tjänster till finanssektorn.

Detta innebär att molnplattformar, datalagringsleverantörer och nätverksdriftföretag måste följa strikta regler. De måste säkerställa digital operativ motståndskraft.

Finanssektorn måste etablera rutiner för att hantera risker från digitala samarbetspartners. Detta kräver en strukturerad approach som täcker hela livscykeln för leverantörssamarbeten. Detta inkluderar allt från initial utvärdering till avslut av avtal.

Riskhantering av externa leverantörer

DORA ställer krav på hur finansiella företag ska hantera risker med kritiska IKT-tjänster DORA. Innan ett finansiellt företag ingår avtal med nya leverantörer måste de göra en grundlig due diligence-process. Denna process inkluderar flera kritiska bedömningsområden som tillsammans ger en helhetsbild av leverantörens lämplighet.

Finansiella företag måste utvärdera leverantörens finansiella stabilitet för att säkerställa långsiktig kontinuitet. Cybersäkerhetspraxis hos leverantören granskas noggrant, inklusive deras förmåga att hantera incidenter och säkerhetsbrott. Den geografiska placeringen av datacentrer blir också en viktig faktor, särskilt med hänsyn till dataskydd och juridisk jurisdiktion.

DORA kräver att avtal med kritiska leverantörer innehåller specifika klausuler. Dessa klausuler ger finansiella institutioner nödvändig kontroll. Avtalen måste inkludera tillsynsmyndigheternas rätt att genomföra inspektioner hos leverantören. Dessutom behöver avtalen specificera krav på datalokalisation, vilket säkerställer att känslig finansiell information lagras enligt gällande regelverk.

En central del av riskhanteringen är utvecklingen av exit-strategier som möjliggör en smidig övergång till alternativa leverantörer vid behov. Avtalen måste också innehålla klausuler som tillåter företaget att avsluta samarbetet vid bristande prestanda eller otillräckliga säkerhetsåtgärder. Denna flexibilitet är avgörande för att undvika inlåsningseffekter som kan hota den digitala operativa motståndskraften.

Vi arbetar med att hjälpa företag etablera informationsregister över alla sina tredjepartsleverantörer under DORA. Detta är ett obligatoriskt krav. Registret måste innehålla detaljerad information om varje leverantörs roll, kritikalitet och riskprofil. Registret ska sedan rapporteras till Finansinspektionen, vilket skapar transparens och möjliggör effektiv tillsyn över den finansiella sektorns digitala beroenden.

Krav på rapportering och fullständig transparens

DORA inför omfattande krav på transparens från leverantörer av kritiska IKT-tjänster DORA gentemot sina finansiella kunder. Leverantörer måste vara öppna om sina egna operationer, säkerhetsåtgärder och eventuella incidenter som kan påverka tjänsteleveransen. Denna transparens skapar förutsättningar för finansiella företag att fatta informerade beslut om sina digitala samarbeten.

Finansiella företag måste säkerställa att de har fullständig insyn i leverantörernas säkerhetspraxis. Detta inkluderar rätten att genomföra revisioner av leverantörens system och processer. Penetrationstester kan också krävas för att verifiera att säkerhetsåtgärderna håller tillräckligt hög standard mot moderna cyberhot.

När en leverantör klassificeras som kritisk av de europeiska tillsynsmyndigheterna, blir den föremål för direkt tillsyn. Detta innebär att tillsynsmyndigheter kan kräva information direkt från leverantören, genomföra inspektioner på plats och utfärda rekommendationer eller sanktioner vid brister. Denna direkta tillsyn är en nyhet som markerar ett skifte från indirekt övervakning via de finansiella företagen.

DORA skapar ett trelagers ansvarssystem där olika aktörer har tydligt definierade roller. Det finansiella företaget bär det primära ansvaret för att välja lämpliga leverantörer och övervaka samarbetet. Leverantören ansvarar för att upprätthålla höga säkerhetsstandarder och rapportera relevant information. Tillsynsmyndigheten övervakar både finansiella företag och kritiska leverantörer för att säkerställa efterlevnad av DORA:s krav.

Aktör	Primärt ansvar	Nyckelaktiviteter	Rapporteringskrav
Finansiellt företag	Leverantörsstyrning och riskhantering	Due diligence, avtalshantering, löpande övervakning	Leverantörsregister till Finansinspektionen
Kritisk IKT-leverantör	Säker tjänsteleverans och transparens	Säkerhetsåtgärder, incidenthantering, informationsdelning	Incidentrapportering, säkerhetsrapporter till kunder
Tillsynsmyndighet	Övervakning och regelefterlevnad	Inspektioner, granskningar, sanktioner vid brister	Rapportering till europeiska tillsynsorgan
Europeiska myndigheter	Klassificering av kritiska leverantörer	Riskbedömning, koordinering mellan medlemsstater	Register över kritiska leverantörer, riskanalyser

Detta strukturerade ramverk säkerställer att IT-leverantörer DORA inte längre opererar i en oreglerad miljö när de tillhandahåller tjänster till finanssektorn. Genom att kräva transparens, möjliggöra inspektioner och etablera tydliga ansvarslinjer skapar DORA en mer motståndskraftig digital infrastruktur för Europas finansiella system.

Vi stödjer företag i att navigera dessa nya krav genom att hjälpa dem utveckla robusta leverantörsstyrningsprocesser. Detta inkluderar etablering av riskbedömningsramverk, utformning av avtalsstandarder som uppfyller DORA:s krav och implementering av system för löpande övervakning av leverantörsprestanda och säkerhetsstatus.

Hur påverkar DORA små och medelstora företag?

Små och medelstora finansiella företag står inför en utmaning. De måste på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla DORA:s krav på digital säkerhet. För mindre finansiella företag som regionala banker och nischade betaltjänstleverantörer innebär detta en stor förändring. Trots begränsade resurser för IT-säkerhet och compliance.

Företag som påverkas av DORA måste veta att regelverket inte gör undantag för företagsstorlek. Grundkraven gäller för alla. Men en proportionalitetsprincip tillåter anpassning till organisationens komplexitet. Det skapar utmaningar och möjligheter för små och medelstora aktörer inom finanssektorn.

Vi rekommenderar alla finansiella företag att använda DORA för att stärka cybersäkerheten. Det är viktigt att förstå de specifika kraven och hur de påverkar er. Börja direkt med att identifiera riskerna i er organisation, system och processer.

Operativ anpassning och implementering

Små och medelstora företag måste genomgå en omfattande transformation. Detta för att möta SME DORA-krav. Det handlar om mer än tekniska uppgraderingar. Det handlar om att bygga en kultur för digital säkerhet inom er organisation.

En grundlig gap-analys är startpunkten för alla anpassningsinsatser. Den identifierar var er säkerhetspraxis inte uppfyller DORA:s standarder. Vanliga brister inkluderar otillräcklig dokumentation av IKT-risker och bristfällig övervakning av externa leverantörer.

Organisatoriska anpassningar kräver etablering av tydliga ansvarsroller för IKT-risker på ledningsnivå. Många mindre finansiella företag har tidigare hanterat IT-säkerhet som en teknisk funktion. Men DORA kräver att dessa frågor hanteras strategiskt av högsta ledningen.

Nya policyer och procedurer måste utvecklas och implementeras systematiskt. Detta omfattar dokumentation av alla IT-system och etablering av rutiner för regelbunden säkerhetstestning. Kompetensutveckling för personal som hanterar IT-säkerhet och riskhantering är också viktig.

DORA:s proportionalitetsprincip innebär att mindre företag kan anpassa sina åtgärder. Men grundkraven gäller fortfarande för alla, oavsett storlek.

Ekonomiska konsekvenser och affärsvärde

De ekonomiska konsekvenserna av DORA-compliance för små och medelstora företag kräver en realistisk bedömning. Företag som påverkas av DORA måste planera för både direkta och indirekta kostnader. Men de måste också se det långsiktiga affärsvärdet av dessa investeringar.

Vi identifierar flera huvudkategorier av compliance-kostnader:

• Tekniska investeringar i ny säkerhetsteknik och övervakningsverktyg
• Konsult- och revisionsutgifter för gap-analyser och implementeringsstöd
• Utbildningskostnader för att höja kompetensen hos personalen
• Löpande driftskostnader för säkerhetsövervakning och incidentrapportering

Dessa kostnader måste vägas mot de potentiella konsekvenserna av att inte efterleva DORA. Bristande compliance kan leda till betydande böter och skada på företagets rykte. Detta kan få långtgående affärsmässiga konsekvenser.

Men investeringar i digital operativ motståndskraft skapar konkreta fördelar. Förbättrad effektivitet, reducerad risk för systemavbrott och stärkt konkurrenskraft på en marknad där kunder värdesätter säkerhet. Detta bidrar till ett positivt avkastning på investeringen.

För små och medelstora finansiella företag handlar SME DORA-krav om mer än bara compliance. Det handlar om att bygga en mer motståndskraftig och konkurrenskraftig organisation. Genom att se DORA som en katalysator för digital transformation kan även mindre aktörer stärka sin marknadsposition.

Tidslinje för implementeringen av DORA

DORA implementeras över flera år med specifika milstolpar. Det är viktigt för varje finansiell institution att känna till dessa. En tydlig förståelse för DORA:s faser hjälper organisationer att möta reglerna utan avbrott.

Genom att kartlägga nyckeldatum kan vi hjälpa företag navigera komplexiteten. Implementeringen kräver noggrann planering och samarbete mellan olika avdelningar.

Nyckeldatum

DORA trädde i kraft den 16 januari 2023. Detta markerade starten på en tvåårig övergångsperiod. Under denna tid fick företag anpassa sig till nya regler.

Det kritiska datumet är 17 januari 2025. Från och med då måste alla företag efterleva DORAs krav. Detta är en bindande deadline och bristande efterlevnad kan leda till sanktioner.

Viktiga nyckeldatum i DORA:s implementering:

• 16 januari 2023: DORA träder i kraft och övergångsperioden börjar
• 17 januari 2024: Ettårsmarkeringen, intensifierad förberedelsefas
• 17 januari 2025: Full tillämpning av DORA januari 2025, alla krav ska vara uppfyllda
• Våren 2025: Första rapporteringstillfället för IKT-leverantörsregister till Finansinspektionen
• Hösten 2025: Första årliga översyn och testcykler av digital motståndskraft

De tekniska standarderna utvecklades i etapper. Det skapar en komplex implementeringsprocess. Företag måste följa flera utvecklingslinjer med olika deadlines.

Tidigare och kommande milstolpar

DORA började utvecklas redan september 2020. Europeiska kommissionen presenterade då sitt förslag. Detta var en del av Digital Finance Package.

Under 2021 och 2022 genomfördes intensiva förhandlingar. EU:s lagstiftningsinstanser arbetade tillsammans för att skapa en balans. Den slutgiltiga texten antogs i november 2022.

Efter DORA januari 2025 kommer flera milstolpar. Finansiella företag måste förbereda sig för dessa:

1. Första rapporteringsperioden (Q1-Q2 2025): Finansiella företag ska lämna in sina fullständiga informationsregister över kritiska IKT-leverantörer till Finansinspektionen
2. Årliga motståndskraftstester (hösten 2025): Den första kompletta testcykeln för digital operativ motståndskraft genomförs enligt DORA:s ramverk
3. Översyn av tekniska standarder (2026): ESA:erna kommer att utvärdera och potentiellt uppdatera de tekniska standarderna baserat på erfarenheter från det första året
4. Långsiktig utveckling (2026-2028): Kontinuerlig anpassning av vägledningsdokument och tillsynspraxis baserat på marknadens utveckling

DORA är ett levande regelverk som utvecklas kontinuerligt. Ny teknisk standarder och vägledningsdokument kommer att publiceras regelbundet. Det är viktigt för företag att hålla sig uppdaterade.

Finansinspektionen kommer att genomföra tematiska granskningar. Detta innebär att företag måste vara beredda på tillsynsbesök. En robust compliance-infrastruktur är nödvändig för att uppfylla reglerna på lång sikt.

DORA och teknologiska plattformar

Den digitala transformationen har förändrat finanssektorn. DORA skapar ett ramverk för säkerhet på dessa plattformar. Finansiella företag är nu beroende av digitala tjänster och teknologi.

DORA ställer krav på företag och deras leverantörer. Detta gäller särskilt för kritiska tredjepartstjänster som molnplattformar och datalagring.

Digitala tjänster under DORA:s regelverk

Molntjänster är viktiga under DORA molntjänster. Många företag har flyttat till molnet för skalbarhet och kostnadseffektivitet. Leverantörer av dessa tjänster klassificeras som kritiska.

Detta leder till tillsyn från finansiella myndigheter. Datalagringstjänster och datacenter är särskilt viktiga för säkerhetskopiering.

Nätverksinfrastruktur och telekommunikationstjänster är också viktiga. De möjliggör betalningar och kundinteraktioner. Mjukvarulösningar för kärnsystem är centrala för verksamheten.

Digitala plattformar DORA kräver att företag kartlägger sin teknologiska kedja. Detta är en kontinuerlig process. Varje länk måste uppfylla höga säkerhetsstandarder.

DORA fokuserar på fem områden för digital motståndskraft. Ett område är testning av operativ motståndskraft. Detta inkluderar penetrationstester och krishanteringsövningar.

Cybersäkerhetsåtgärder för finansiell motståndskraft

Cybersäkerhet finanssektorn är en strategisk prioritet. DORA specificerar tekniska och organisatoriska åtgärder. Detta inkluderar flerskiktade säkerhetskontroller och hotdetektering.

Finansiella företag måste ha avancerad hotdetektering och incidentrespons. Nätverkssegmentering och multifaktorautentisering skyddar mot intrång. Kryptering av data är också grundläggande.

• Threat-led penetration testing (TLPT) för de mest kritiska företagen, där simulerade avancerade cyberattacker genomförs
• Regelbundna penetrationstester som testar organisationens förmåga att upptäcka och respondera på sofistikerade hot
• Cyberincidentresponssplaner som utvecklas och testas för olika angreppsscenarier
• Krishanteringsövningar som inkluderar ransomware, DDoS-attacker och insiderhot
• Återställningsförmåga som säkerställer kritiska system kan återställas inom acceptabla tidsramar

Penetrationstester under DORA är mer avancerade än traditionella tester. De simulerar verkliga angreppsscenarier. Organisationer måste kunna upptäcka och hantera intrång effektivt.

Cyberincidentresponssplaner är viktiga. De måste ha tydliga roller och kommunikationsprotokoll. Planerna testas regelbundet för att säkerställa snabb och effektiv respons.

Återställningsförmågan är kritisk för finansiella tjänster. DORA kräver att företag definierar och testar återställningstider. Detta innebär att backup-lösningar och redundans måste verifieras kontinuerligt.

Den digitala motståndskraften i finanssektorn är en affärskritisk prioritet. Det kräver kontinuerlig investering och förbättring.

DORA skapar en ny standard för digitala plattformar och tjänster. Vi arbetar med våra kunder för att säkerställa att teknologiska lösningar möjliggör innovation och tillväxt. Den operativa motståndskraften blir en konkurrensfördel.

Konsekvenser av DORA för marknaden

DORA kommer att förändra finanssektorn på många sätt. Detta påverkar hur företag konkurrerar och erbjuder tjänster. Digital motståndskraft blir en viktig strategi för företag.

Genom att arbeta med DORA visar företag att de tar ansvar. Detta stärker deras position på en marknad där säkerhet är viktigare än någonsin.

Förändrat konkurrenslandskap och innovation

DORA gör det svårare för nya företag att komma in. Detta beror på de höga kostnaderna för att möta säkerhetskraven. Mindre företag kan ha svårt att konkurrera med större aktörer.

Men för de stora aktörerna är det en utmaning. De måste uppgradera sina system för att möta DORA:s krav. Detta ger nya aktörer en fördel på grund av deras moderna teknologi.

Företag som investerar i digital infrastruktur får en fördel. De blir mer pålitliga och säkra. Detta är viktigt för kunder som värderar säkerhet högt.

Den finansiella sektorn står inför en transformation där digital motståndskraft inte längre är en teknisk detalj utan en strategisk konkurrensfördel som avgör vilka aktörer som kommer att dominera marknaden framöver.

DORA kräver mer transparens och tillsyn. Detta leder till att IT-tjänstesektorn konsolideras. Mindre leverantörer kan ha svårt att konkurrera med större aktörer.

Detta påverkar innovationen på två sätt. Strängare regler kan bromsa ny utveckling. Men DORA driver innovation inom säkerhet och systemdesign.

Innovationen kommer att fokusera på säkerhet och regelefterlevnad. Detta skapar nya möjligheter för leverantörer som kan kombinera säkerhet och innovation.

Direkta effekter för konsumenter och slutanvändare

Konsumenterna får mer tillförlitlighet och tillgänglighet. DORA minskar systemavbrott och skyddar personlig information. Detta gör digitala finansiella tjänster säkrare.

Konsumenterna får snabbare information vid problem. Detta ökar förtroendet för tjänsterna. Det gör det lättare för kunder att välja säkra tjänster.

Det finns dock risker. Högre avgifter kan påverka kunderna. Mindre företag kan ha svårt att hantera de högre kostnaderna.

Marknadskonsolideringen kan minska valmöjligheterna. Mindre aktörer kan behöva lämna marknaden. Detta kan begränsa tillgången till specialiserade tjänster.

På lång sikt är fördelarna för konsumenterna större. En säkrare sektor ger en stabilare miljö. Konsumenterna kan lita på att deras transaktioner är säkra.

DORA förbättrar konsumentupplevelsen genom standardisering. Konsumenter får en konsekvent säkerhetsnivå oavsett vilken tjänst de använder.

DORA och internationella relationer

DORA bygger broar mellan europeisk lagstiftning och globala cybersäkerhetsramverk. Förordningen är utformad för att samspela med internationella standarder. Detta underlättar för företag som opererar över nationsgränser.

Med enhetlig tillsyn i hela EU säkerställs konvergens och harmonisering. DORA-förordningen kompletteras av tekniska standarder. Dessa specificerar de krav som finns i DORA-förordningen.

Samverkan med globala standarder

DORA är kompatibel med etablerade internationella ramverk för IT-säkerhet. Den erkänner globala standarder digital motståndskraft och bygger vidare på dem. Det skapar synergieffekter snarare än dubbelarbete.

ISO 27001-serien för informationssäkerhet är en grund som DORA bygger vidare på. Många finansiella företag har redan implementerat dessa standarder. NIST Cybersecurity Framework överlappar betydligt med DORA:s krav.

Baselkommitténs principer för operativ resiliens är en annan viktig koppling. Internationella banker som följer dessa principer finner att DORA:s krav kompletterar deras ramverk. Det skapar en harmoniserad regulatorisk miljö som minskar compliance-komplexiteten.

DORA samverkar med andra EU-regelverk för att skapa ett sammanhängande ekosystem. NIS2-direktivet reglerar kritisk infrastruktur bredare, medan DORA fokuserar på finanssektorn. GDPR:s dataskyddsregler integreras naturligt med DORA:s säkerhetskrav.

Den kommande AI-förordningen kommer att komplettera DORA genom att reglera användningen av artificiell intelligens i finansiella tjänster. Tillsammans skapar dessa regelverk en omfattande regulatorisk arkitektur för EU cybersäkerhet finanssektorn.

DORA:s extraterritoriella effekter påverkar även icke-europeiska företag betydligt. Stora amerikanska molntjänstleverantörer, asiatiska teknikföretag och andra internationella aktörer måste anpassa sina operationer. Detta innebär att:

• Avtalsstrukturer måste omformas för att inkludera DORA-specifika klausuler om riskhantering och incidentrapportering
• Operativa processer behöver anpassas för att möta EU:s krav på transparens och tillsyn
• Datalagring och säkerhetsprotokoll måste uppfylla europeiska standarder även när tjänster tillhandahålls från tredjeland
• Underleverantörskedjor måste kartläggas och säkerställas enligt DORA:s krav

Denna utveckling innebär att EU exporterar sina regulatoriska standarder globalt. Internationella leverantörer som vill behålla tillgång till den lukrativa europeiska marknaden måste anpassa sig. Detta höjer säkerhetsnivån även utanför EU:s gränser.

Enhetlig implementering över medlemsstaterna

DORA implementeras konsekvent över alla EU:s medlemsstater. Detta skapar en verkligt harmoniserad regleringsstruktur. Risken för fragmentering där olika länder tolkar och implementerar regler på olika sätt elimineras.

De europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) spelar en central roll i att säkerställa konsekvent tillämpning. ESA utvecklar tekniska standarder som preciserar hur DORA:s krav ska tolkas och implementeras. Dessa myndigheter utfärdar också vägledning och koordinerar tillsynsaktiviteter mellan nationella myndigheter.

Finansinspektionen i Sverige samarbetar kontinuerligt med sina europeiska motsvarigheter. Detta samarbete inkluderar informationsutbyte och gemensamma inspektioner av gränsöverskridande företag.

För finansiella koncerner med verksamhet i flera EU-länder innebär denna harmonisering betydande fördelar. Tidigare kunde ett företag behöva navigera fragmenterade nationella regelverk. Nu finns ett gemensamt ramverk som reducerar compliance-kostnader och administrativ börda på lång sikt.

Ramverk/Standard	Geografiskt fokus	Relation till DORA	Huvudsakligt tillämpningsområde
ISO 27001	Global standard	Kompatibel grund för informationssäkerhet	Ledningssystem för informationssäkerhet
NIST Framework	USA, internationellt använd	Överlappar med DORA:s riskhantering	Cybersäkerhet och riskidentifiering
Basel-principer	Internationella banker	Kompletterar operativ resiliens	Banksäkerhet och kapitaltäckning
NIS2-direktivet	EU, kritisk infrastruktur	Bredare tillämpning än DORA	Nätverks- och informationssäkerhet

Denna enhetliga implementering påverkar snabbt hur snabbt förordningen får genomslag i praktiken. Utan behov av nationella lagstiftningsprocesser kan DORA träda i kraft samtidigt överallt. Det skapar lika konkurrensvillkor från dag ett.

Den regulatoriska konvergensen sträcker sig till tillsynsmetoder och sanktioner. ESA:s koordinering säkerställer att företag som bryter mot DORA möter liknande konsekvenser oavsett var i EU överträdelsen sker. Detta skapar förutsägbarhet och rättvisa som stärker förtroendet för den europeiska finansmarknaden.

Utmaningar vid efterlevnad av DORA

Finansiella organisationer står inför två stora utmaningar med DORA. De måste hantera juridiska tolkningar och mobilisera resurser i en konkurrensiv miljö. Vägen till full compliance är komplex och kräver strategisk planering och praktiskt handlande.

För att lyckas med DORA måste man förstå de specifika kraven och hur de påverkar organisationen. DORA ställer krav på allt från kontraktsförhandlingar till intern kompetens och budgetprioriteringar.

Implementering av DORA i finanssektorn möter stora hinder. Det handlar om att integrera DORA med befintliga regler, särskilt NIS2-direktivet. Detta skapar komplexitet som kräver noggrann analys.

Juridiska hinder

En stor juridisk utmaning är omförhandling av avtal med tredjepartsleverantörer. Stora internationella molntjänstleverantörer erbjuder ofta standardiserade avtal med begränsad anpassningsmöjlighet.

DORA kräver specifika klausuler som tidigare inte varit standard. Detta inkluderar tillsynsmyndigheternas inspektionsrättigheter och datalokaliseringskrav.

Vi ser att många leverantörer är ovilliga att acceptera dessa villkor. Detta skapar förhandlingsutmaningar som kan tvinga företag att välja nya leverantörer, vilket är både kostsamt och tidskrävande.

Den juridiska komplexiteten blir tydlig när man ska tolka konceptuellt komplexa områden inom DORA. Det finns frågor kring vad som utgör en “kritisk” tjänst eller leverantör och hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas.

Efterlevnad av DORA måste balanseras mot andra regler. Detta inkluderar GDPR:s dataskyddskrav och NIS2:s cybersäkerhetskrav. Det kräver noggrann juridisk analys.

En större utmaning är när olika regler står i konflikt med varandra. Till exempel kan GDPR stå i spänning med DORA:s krav på omfattande loggning och övervakning.

Gränsöverskridande dataflöden och tjänster skapar ytterligare komplexitet. När företag använder globala leverantörer med datacentrer utanför EU krävs noggrann analys av dataskyddsmekanismer och juridiska garantier.

Följande juridiska områden kräver särskild uppmärksamhet vid efterlevnad av DORA:

• Kontraktuella klausuler för leverantörsövervakning och tillsynsrättigheter
• Tolkning av kritikalitetskriterier för tjänster och leverantörer
• Harmonisering mellan DORA, GDPR, NIS2 och sektorspecifika regler
• Gränsöverskridande dataöverföringar och juridiska ramverk
• Exit-strategier och portabilitetskrav i leverantörsavtal

Resursallokering

Utöver juridiska hinder står organisationer inför stora utmaningar med att mobilisera resurser. Detta är särskilt utmanande för små och medelstora företag med begränsade budgetar.

En stor praktisk utmaning är bristen på intern expertis inom kritiska områden. Avancerad cybersäkerhet och regulatorisk compliance kräver specialistkompetens som många inte har internt.

Detta tvingar företag att investera i extern konsulthjälp eller rekrytera nya medarbetare. Talangmarknaden för cybersäkerhetsexperter är extremt konkurrensutsatt, där efterfrågan vida överstiger utbudet.

Budgetprioriteringar blir en central fråga när företag ska allokera begränsade resurser. Konkurrerande investeringsbehov måste vägas mot varandra, vilket kräver svåra strategiska beslut.

Implementeringshinder i finanssektorn blir tydliga när följande investeringsområden konkurrerar om samma budget:

1. Uppgradering av legacy-system som inte möter moderna säkerhetskrav
2. Implementation av nya säkerhetsverktyg och övervakningssystem
3. Genomförande av omfattande tester, övningar och simuleringar
4. Utbildning av personal i cybersäkerhet och resiliens
5. Löpande compliance-aktiviteter inklusive dokumentation och rapportering

Vi ser också organisatoriska utmaningar som påverkar resursallokering. Implementering av DORA kräver att silos mellan olika avdelningar bryts ner för att skapa en holistisk approach till digital operativ motståndskraft.

IT-avdelningar, riskhanteringsfunktioner, juridiska team och affärsenheter måste samarbeta på nya sätt. Detta kräver inte bara tekniska investeringar utan också förändringshantering, processutveckling och kulturell transformation.

Tidsallokering utgör ytterligare en resursmässig utmaning. Personal som redan har fullt upp med dagliga operativa uppgifter måste avsätta tid för DORA-relaterade aktiviteter som riskbedömningar, dokumentation och testning.

För att hantera dessa resursutmaningar effektivt behöver organisationer utveckla en strukturerad implementeringsstrategi som balanserar kortsiktiga investeringar mot långsiktiga fördelar. Prioritering baserad på risk och kritikalitet blir avgörande för att maximera värdet av begränsade resurser.

Hur kan företag förbereda sig för DORA?

För att möta DORA:s krav behöver finansiella företag ha en strukturerad plan. Denna plan ska ta hänsyn till tekniska, organisatoriska och kulturella aspekter. Det är viktigt att förstå att DORA förberedelse inte bara handlar om tekniska justeringar. Det kräver en djup förändring i hur man ser på digital operativ motståndskraft som en strategisk fråga.

Genom att börja arbeta med implementering DORA-krav nu kan svenska företag vara redo när förordningen börjar gälla. Detta är en chans att säkerställa att man är väl förberedd.

Det första steget är att förstå regelverkets omfattning och vad det innebär för hela verksamheten. Många underskattar DORAs komplexitet och ser det som ett vanligt compliance-projekt. Det är mer än så. Det kräver en helhetssyn som berör allt från styrelserummet till IT-avdelningen.

Vi rekommenderar en grundlig gap-analys DORA för att se var man står jämfört med förordningens krav. Denna analys ska kartlägga nuläget inom alla fem centrala områden.

En sådan analys bör inkludera en detaljerad inventering av kritiska system och tredjepartsleverantörer. Detta hjälper till att identifiera de största riskerna. Genom att prioritera dessa insatser kan man fokusera resurser där de gör mest nytta.

Utbildning och medvetandegörande

En viktig del av DORA förberedelse är att alla i organisationen förstår förordningens betydelse. Det är särskilt viktigt att ledningen förstår sin roll i att upprätthålla digital operativ motståndskraft. Bristande förståelse på ledningsnivå kan stoppa implementeringen i sin spår.

Utbildning bör börja från toppen, med fokus på strategiska implikationer snarare än tekniska detaljer. Styrelsen och den verkställande ledningen måste förstå hur DORA påverkar företagets risker och konkurrenskraft.

IT-säkerhetsteam behöver djupgående teknisk utbildning om DORA:s säkerhetskrav. Riskhanterare måste förstå hur DORA integreras med befintliga ramverk som ERM. Juridiska team behöver kunskap om implementering DORA-krav i avtalsförhandlingar.

Juridiska team är viktiga för att tolka regelverkets krav. De behöver kunskap om implementering DORA-krav i avtalsförhandlingar. Affärsenheter och frontlinjemedarbetare måste förstå hur DORA påverkar deras arbete.

Vi betonar vikten av att skapa en kultur där digital operativ motståndskraft är en del av organisationens DNA. Detta kräver regelbunden utbildning och övningar. Genom att involvera alla avdelningar kan man bygga kompetens och engagemang.

• Ledningsutbildning: Strategiska implikationer, affärsrisker och möjligheter relaterade till DORA
• Tekniska team: Djupgående säkerhetskrav, testmetoder och teknisk dokumentation
• Riskhantering: Integration med ERM-ramverk och regulatoriska tolkningar
• Juridik: Avtalsjuridik, tredjepartshantering och compliance-dokumentation
• Affärsenheter: Processuell påverkan, incidentrapportering och kontinuitetsplanering

Implementeringsstrategier

Den praktiska implementering DORA-krav kräver en systematisk strategi. Vi rekommenderar att starta med en omfattande gap-analys DORA. Denna analys ska visa var man står jämfört med förordningens krav.

En sådan analys inkluderar inventering av kritiska system och tredjepartsleverantörer. Detta hjälper till att identifiera de största riskerna. Genom att prioritera dessa insatser kan man fokusera resurser där de gör mest nytta.

En strukturerad gap-analys inkluderar flera kritiska komponenter. Detta skapar en komplett bild av förberedelsebehov. Organisationen måste inventera kritiska system och tredjepartsleverantörer.

För det andra krävs en detaljerad kartläggning av tredjepartsleverantörer. Många upptäcker fler kritiska beroenden än de tidigare trott. En utvärdering av befintliga säkerhetsåtgärder visar styrkor och svagheter.

Baserat på resultaten från gap-analys DORA ska organisationen utveckla en prioriterad plan. Prioritera åtgärder baserat på risk. Detta säkerställer att begränsade resurser används effektivt.

Implementeringsfas	Nyckelaktiviteter	Tidsram	Primärt ansvar
Fas 1: Analys	Gap-analys, riskbedömning, inventering av kritiska system och leverantörer	2-3 månader	Risk & Compliance
Fas 2: Planering	Utveckla implementeringsplan, prioritera åtgärder, allokera budget och resurser	1-2 månader	Projektledning
Fas 3: Implementering	Införa tekniska kontroller, uppdatera processer, förhandla leverantörsavtal	6-12 månader	IT & Operations
Fas 4: Testning	Resiliens-testning, penetrationstester, simuleringsövningar	Kontinuerligt	IT-säkerhet
Fas 5: Övervakning	Löpande compliance-kontroller, incidentrapportering, regulatorisk rapportering	Kontinuerligt	Compliance

En viktig framgångsfaktor är att integrera DORA förberedelse med befintliga initiativ. Detta ökar effektiviteten och skapar affärsvärde. Organisationer som lyckas bäst ser DORA som en katalysator för förbättringar.

Styrning av implementeringsprojektet kräver tydliga strukturer och mandat. Vi rekommenderar en dedikerad projektgrupp med representation från alla relevanta funktioner. Denna grupp behöver tydligt mandat och regelbunden rapportering till styrelse och ledningsgrupp.

Regelbunden rapportering om framsteg är avgörande. Det hjälper till att hålla momentum och säkerställa att man är på rätt väg. Klara eskaleringsvägar är också viktiga för beslut.

Slutligen rekommenderar vi att se DORA förberedelse som en kontinuerlig process. Digital operativ motståndskraft kräver ständig anpassning. Genom att etablera hållbara processer kan man säkerställa långsiktig compliance och konkurrenskraft.

Framtiden för DORA och dess påverkan

DORA framtid är full av utveckling och anpassning till nya tekniker. Detta är en stor förändring där digital säkerhet är viktigare än någonsin. Det handlar inte bara om teknik, utan om ledarskap.

Förändring av regler och normer

Reglering inom finans kommer att förbättras med tiden. Detta kommer genom erfarenheter från att tillämpa DORA. Finansinspektionen och andra europeiska myndigheter kommer att skapa nya standarder.

De kommer att titta på risker som artificiell intelligens och geopolitiska förändringar. Detta kan leda till strängare säkerhetskrav.

DORA kan bli en förebild för andra viktiga områden som hälsovård och energi. EU:s sätt att reglera kan bli en global standard.

Utveckling av nya affärsmodeller

Det digitala motståndet leder till nya tjänster som DORA-plattformar och säkerhetslösningar. Multi-cloud-strategier och distribuerade arkitekturer gör systemen mer säkra.

DORA ger oss en chans att skapa starka digitala ekosystem. Genom att vara proaktiva visar vi att vi tar ansvar för säkerhet och framtid. Vi är redo att hjälpa organisationer genom denna förändring med vår expertis.

FAQ

Vilka företag och organisationer omfattas av DORA?

DORA gäller för alla finansiella företag som Finansinspektionen övervakar. Det inkluderar banker, försäkringsbolag och värdepappersbolag. Även mindre företag och nischaktörer måste följa reglerna.

Det finns över 22 000 verksamheter i EU som berörs av DORA. Detta förändrar hur finanssektorn hanterar digitala utmaningar.

Påverkas IT-leverantörer och molntjänstföretag av DORA även om de inte är finansiella företag?

Ja, DORA reglerar även kritiska IT-leverantörer. Det gäller molntjänster och datacenter. Även stora teknikföretag som inte är finansiella företag omfattas.

Det skapar ett trelagers ansvarssystem. Det innebär att alla har tydliga roller för digital säkerhet.

Från vilket datum är DORA fullt tillämplig och måste efterlevas?

DORA började gälla den 17 januari 2025. Det betyder att alla måste följa reglerna från och med den dagen.

Det är en bindande deadline. Brister kan leda till sanktioner från Finansinspektionen.

Vilka är de fem grundpelarna i DORA som finansiella företag måste efterleva?

DORA har fem grundpelare. De handlar om IKT-riskhantering och incidentrapportering. Det inkluderar också testning av motståndskraft och hantering av tredjepartsrisker.

Det finns också krav på informationsdelning om cyberhot. Detta skapar en detaljerad regleringsstruktur.

Hur påverkar DORA små och medelstora finansiella företag med begränsade resurser?

DORA kräver stora förändringar för små och medelstora företag. De måste modernisera IT-processer och styrningsstrukturer.

Det finns en proportionalitetsprincip. Det betyder att mindre företag kan anpassa åtgärder efter sin storlek.

Vilka konkreta cybersäkerhetsåtgärder kräver DORA av finansiella företag?

DORA kräver flerskiktade säkerhetskontroller. Det inkluderar avancerad hotdetektering och incidentrespons.

Det finns också krav på nätverkssegmentering och multifaktorautentisering. Kryptering av data är också nödvändig.

Måste finansiella företag omförhandla sina befintliga avtal med IT-leverantörer för att uppfylla DORA?

Ja, företag måste omförhandla avtal med IT-leverantörer. Detta gäller särskilt stora molntjänstleverantörer.

Det krävs att avtalen innehåller specifika klausuler. Detta inkluderar tillsynsmyndigheternas inspektionsrättigheter och datalokaliseringskrav.

Vilka typer av digitala tjänster och teknologiska plattformar omfattas specifikt av DORA:s tredjepartsregim?

DORA omfattar många typer av teknologiska plattformar. Det inkluderar molntjänster och datacenter.

Det gäller även nätverksinfrastruktur och telekommunikationstjänster. Leverantörer av mjukvarulösningar för kärnsystem omfattas också.

Hur förhåller sig DORA till andra regelverk som GDPR och NIS2-direktivet?

DORA är kompatibel med andra EU-regler. Det inkluderar NIS2-direktivet och GDPR.

Det skapar ett sammanhängande regleringsekosystem. Finansiella företag måste navigera mellan olika regler.

Vilka sanktioner riskerar företag som inte efterlever DORA:s krav?

Bristande efterlevnad kan leda till betydande sanktioner. Det inkluderar administrativa böter och offentliga varningar.

Konsumentförtroendet kan också skadas. Det är viktigt att investera i DORA-compliance för att undvika dessa risker.

Vad är det första steget för ett företag som vill börja sin DORA-compliance-process?

Det första steget är att göra en omfattande gap-analys. Detta kartlägger företagets nuvarande mognadsnivå enligt DORA.

Det hjälper till att identifiera prioriterade förbättringsområden. Det är viktigt att ha en tydlig plan för implementering.

Hur ofta måste finansiella företag genomföra tester av sin operativa motståndskraft enligt DORA?

DORA kräver regelbundna tester av motståndskraft. Frekvensen varierar beroende på företagets storlek och riskprofil.

Det är viktigt att dokumentera alla tester. Resultaten ska användas för att förbättra säkerhetspraxis kontinuerligt.

Kan DORA-compliance ge affärsmässiga fördelar utöver att undvika sanktioner?

Ja, DORA-compliance kan ge många fördelar. Det inkluderar förbättrad effektivitet och stärkt konkurrenskraft.

Det kan också öka innovation och kundförtroende. Företag som överträffar DORA kan ses som ledande inom digital säkerhet.

Vilka nya affärsmöjligheter och tjänster kan uppstå till följd av DORA?

DORA kan leda till nya tjänster och lösningar. Det inkluderar specialiserade DORA-compliance-plattformar och managed security services.

Det finns också möjligheter för resilience-as-a-service. Detta kan hjälpa företag att bygga mer robusta IT-infrastrukturer.