Vilka är DORAs viktigaste krav?

Är din organisation redo för DORA-regelverkets nya krav på finanssektorn EU? Sedan den 17 januari 2025 är denna EU-förordning i kraft. Den förändrar hur finansiella företag arbetar med cybersäkerhet och teknisk stabilitet.

Vi vet att många tycker att dessa nya regler är svåra att förstå. DORA fokuserar på digital operativ motståndskraft. Det betyder att organisationer måste kunna hantera cyberattacker och tekniska störningar.

Förordningen gäller alla finansiella aktörer. Det inkluderar banker, försäkringsbolag och betaltjänstleverantörer. Den bygger på fem grundpelare för IKT-säkerhet.

Vi har lång erfarenhet av att hjälpa organisationer följa dessa regler. I denna artikel visar vi hur ni kan stärka er digitala motståndskraft. Vi hjälper er att förstå allt från riskhantering till praktisk tillämpning.

Viktiga Punkter

• DORA är en EU-förordning som trädde i kraft den 17 januari 2025 och gäller för alla finansiella företag i unionen
• Regelverket bygger på fem huvudpelare: riskhantering, incidentrapportering, motståndskraftstestning, tredjepartshantering och informationsdelning
• Digital operativ motståndskraft innebär förmågan att upprätthålla verksamheten vid cyberattacker och tekniska störningar
• Banker, försäkringsbolag, betaltjänstleverantörer och IKT-tjänsteleverantörer omfattas av regelverket
• Compliance kräver systematisk implementering av säkerhetsprocesser, dokumentation och kontinuerlig uppföljning
• Professionell vägledning kan förenkla implementeringsprocessen och säkerställa att organisationen uppfyller alla krav effektivt

Inledning till DORA och dess betydelse

Vi står inför en ny era där digital motståndskraft är viktig för finansiella företag. Digitaliseringen har förändrat finansiella tjänster. Men det har också skapat nya hot som kan hota stabiliteten i sektorn.

EU har därför skapat en ny förordning. Den sätter nya standarder för att hantera digitala risker. Detta är en viktig steg för att möta de nya utmaningarna.

Genom enhetliga regler över hela EU skapas lika förutsättningar för alla. Detta stärker säkerheten för varje organisation. Det gör också den finansiella marknaden mer robust och pålitlig.

Vad är DORA?

DORA, eller Digital Operational Resilience Act, är en banbrytande EU DORA-lagstiftning. Den trädde i kraft den 16 januari 2023. Förordningen skapar en harmoniserad tillsynsmetod för digital säkerhet i hela EU.

Den omfattar många finansiella aktörer, från banker till digitala betaltjänster. Tillämpningen började den 17 januari 2025. Det innebär att DORA 2025 är verklighet nu.

Alla berörda organisationer måste ha implementerat de nödvändiga åtgärderna. Det gäller både stora och små företag i det finansiella ekosystemet.

Förordningen fokuserar på proaktiv riskhantering. Det innebär att organisationer måste kontinuerligt arbeta med att identifiera och åtgärda sårbarheter. Detta är en förändring från att bara hantera problem efter att de uppstått.

DORAs syfte och mål

Det primära syftet med EU DORA-lagstiftning är att säkerställa att finansiella aktörer kan motstå digitala störningar. Förordningen tar itu med den ökande sårbarheten i den digitala världen. Den skapar en gemensam bas för säkerhet och motståndskraft.

Förordningen har många mål. Det inkluderar harmonisering, förebyggande av cyberattacker och snabb upptäckt av incidenter. Detta stärker konsumenters och investerares förtroende för sektorns stabilitet.

Implementeringen av DORA 2025 stärker konsumenters och investerares förtroende. Detta ökar viljan att använda digitala tjänster. Det är viktigt eftersom allt fler transaktioner sker online.

Förordningen skapar också konkurrensfördelar för finansiella företag som arbetar med digital motståndskraft. Detta inkluderar lägre kostnader, bättre effektivitet och en starkare marknadsposition.

Vi betonar att DORAs betydelse ligger i samarbete mellan aktörer. Genom gemensamma standarder kan sektorn lära av incidenter. Detta är särskilt värdefullt eftersom cyberattacker ofta riktar sig mot flera organisationer.

Slutligen fungerar förordningen som en katalysator för modernisering av äldre system. Många organisationer har komplexa IT-infrastrukturer med sårbarheter. DORA ger incitament och ramverk för att systematiskt adressera dessa tekniska skulder.

DORAs krav för vetenskaplig och teknisk dokumentation

Teknisk och vetenskaplig dokumentation är viktig för att visa digitala operativa motståndskraften som DORA kräver. Dokumentation anses ofta som en börda. Men inom DORA är den grund för att visa att man följer reglerna och har en stark motståndskraft.

Finansiella aktörer måste ha en IKT-riskhanteringsram som är sund och väl dokumenterad. Den ska kunna hantera IKT-risker snabbt och effektivt. Ramen ska matcha organisationens behov, storlek och komplexitet.

Dokumentationen måste täcka allt inom organisationens digitala ekosystem. Det inkluderar systemarkitektur, säkerhetsåtgärder och ansvarsfördelning. Den ska vara noggrann men också ge en översikt av den digitala infrastrukturen.

Krav på datakvalitet

Datakvalitet är viktigt för dokumentationskrav DORA. Beslutsfattare måste kunna lita på korrekt och komplett information.

Information om IKT-system, risker och incidenter är viktig. Den måste vara verifierbar och spårbar för att uppfylla kraven på transparens.

Datakvalitetskraven inkluderar noggrannhet, aktualitet, fullständighet och tillgänglighet. Noggrannhet innebär att informationen är korrekt. Aktualitet innebär att den är uppdaterad. Fullständighet innebär att all relevant information finns med. Tillgänglighet innebär att informationen är lätt att hitta.

Kvalitetsdimension	Krav enligt DORA	Praktisk tillämpning
Noggrannhet	Information ska vara korrekt och verifierbar	Regelbundna granskningar och valideringsprocesser
Aktualitet	Dokumentation uppdateras kontinuerligt	Fastställda rutiner för versionskontroll och uppdatering
Fullständighet	Alla relevanta aspekter dokumenteras	Checklistor och mallar för systematisk dokumentation
Tillgänglighet	Information finns tillgänglig för behöriga intressenter	Centraliserade dokumentationsplattformar med åtkomstkontroll

Dokumentationens roll i beslutsfattande

Dokumentation är mer än bara efterlevnad av regler. Den är ett strategiskt verktyg för beslut.

På operativ nivå hjälper välstrukturerad dokumentation till snabba beslut. Vid en säkerhetsincident kan team snabbt få tillgång till information om systemarkitektur och rutiner.

Strategiskt beslutsfattande använder dokumentationen för att utvärdera investeringar i ny teknik. Dokumentationen är grund för att bedöma val av leverantörer och utveckla digital strategi.

Resursallokering blir mer träffsäkert med tillgång till dokumentation om risker och kontroller. Det gör att säkerhetsåtgärder kan prioriteras baserat på faktiska risker.

För att dokumentationen ska vara användbar krävs strukturerade processer. Vi rekommenderar att använda dokumentationsverktyg för att hantera information effektivt.

Dokumentationen ska vara tillgänglig för de som behöver den. Detta förhindrar att viktig information blir isolerad. Det stärker digitala operativa motståndskraften genom delad kunskap.

Regelbunden översyn av dokumentationsprocesser är viktig. Det hjälper till att undvika att dokumentationen blir föråldrad. Istället skapas en dynamisk kunskapsbas som stödjer riskhantering och beslut.

DORAs krav för informationssäkerhet

IKT-säkerhet är viktig för finansiella aktörer. De måste skydda sina system och data mot cyberhot. DORA ställer krav på att de bygger motståndskraft i sina digitala infrastrukturer.

Cybersäkerhetskrav DORA ser till att säkerheten är integrerad i hela organisationen. Det handlar inte bara om tekniska kontroller. Det är en helhetsansats som bygger motståndskraft.

Organisationer måste ha en proaktiv säkerhetskultur. De ska identifiera risker och upprätthålla robusta system. De ska också kunna hantera incidenter effektivt.

Förordningen kräver att organisationer har motståndskraftiga IKT-system. De ska ha särskilda kontinuitetsplaner. Planerna ska säkerställa affärskontinuitet under störningar.

Systematisk kartläggning av digitala sårbarheter

Identifiering av säkerhetsrisker kräver en strukturerad process. Finansiella organisationer måste känna till sina digitala tillgångar. Det är grunden för att förstå var svagheter finns.

Riskanalys måste utvärdera både tekniska sårbarheter och affärsmässiga konsekvenser. Det är viktigt att bedöma sannolikheten för att ett hot materialiseras. Så kan man prioritera säkerhetsarbetet bättre.

Organisationer måste ha en systematisk metodik för att hantera cyberattacker. Detta innebär att de måste ha:

• Tillgångsinventering: Dokumentation av IKT-system och klassificering av deras kritikalitet
• Sårbarhetsanalys: Regelbunden scanning och testning av system för att identifiera säkerhetsbrister
• Hotmodellering: Analys av relevanta hotaktörer och deras metoder
• Konsekvensanalys: Bedömning av potentiell påverkan på affärsverksamhet och kundförtroende

Riskidentifiering är en levande process. Finansiella aktörer måste anpassa sin riskbedömning kontinuerligt. DORA kräver att de etablerar kontinuerliga utvärderingscykler.

Strukturerad respons vid säkerhetsincidenter

Beredskap och incidenthantering är viktiga för DORA. Finansiella aktörer måste ha formaliserade processer för att hantera IKT-relaterade incidenter. Detta innebär att de måste ha tydliga rutiner för att agera snabbt vid incidenter.

En robust incidenthanteringskapacitet kräver implementering av system för tidig varning. Detta inkluderar larm och säkerhetsövervakning. Dessa tekniska verktyg måste kompletteras med mänsklig expertis och organisatoriska processer.

Effektiv IKT-säkerhet i incidenthantering omfattar flera kritiska faser. Dessa faser måste vara väldefinierade och regelbundet övade.

Fas	Huvudaktiviteter	Kritiska framgångsfaktorer
Upptäckt	Säkerhetsövervakning, anomalidetektering, larmhantering och initial bedömning av potentiella incidenter	Automatiserade övervakningsverktyg, tränad säkerhetspersonal, tydliga eskaleringsvägar
Analys	Incidentklassificering, omfattningsbedömning, identifiering av grundorsak och påverkan på verksamheten	Forensiska kapabiliteter, dokumenterade analysmetoder, snabb beslutsfattning
Innehållning	Isolering av drabbade system, begränsning av spridning, bevarande av bevis och skydd av kritiska tillgångar	Förberedda isoleringsrutiner, nätverkssegmentering, backup-system redo för aktivering
Återhämtning	Systemåterställning, validering av säkerhet, återupptagande av normal verksamhet och kommunikation med intressenter	Testade återställningsplaner, kontinuitetsarrangemang, transparent kommunikation

Organisationer måste ha tydliga ansvarsroller inom incidenthanteringen. Varje teammedlem ska veta vad som förväntas av dem. Detta inkluderar tekniska roller och affärsorienterade roller. Dokumenterade handlingsplaner och regelbundna övningar är avgörande.

Kontinuitetsplaner och katastrof- och återställningsplaner måste vara heltäckande. De ska regelbundet testas för att verifiera att de fungerar. Planerna ska omfatta teknisk återställning, affärskontinuitet, kundkommunikation och regulatorisk rapportering.

DORAs krav på efterlevnad

Företag inom finanssektorn står inför nya utmaningar med DORA. De behöver teknisk kompetens och förståelse för regulatoriska ramverk. DORA skapar en harmoniserad grund för alla aktörer, vilket både förenklar och komplicerar compliance-arbetet.

För att säkerställa DORA-compliance måste organisationer utveckla en strategi. Detta inkluderar att kartlägga befintliga processer och identifiera brister. De måste också implementera åtgärder som uppfyller förordningens krav på governance, riskhantering och teknisk säkerhet.

Lagstiftning och regler

DORA är en direkt tillämplig EU-förordning som inte kräver nationell implementering. Det betyder att samma krav gäller över hela EU. Det skapar rättvisa förutsättningar för alla finansiella organisationer, oavsett storlek eller geografisk placering.

Det regulatoriska ramverket som DORA etablerar täcker flera kritiska dimensioner:

• Övergripande governance-strukturer för digital operativ motståndskraft
• Riskhanteringsprocesser för identifiering och hantering av IKT-risker
• Krav på incidentrapportering och krishantering
• Testning av digital motståndskraft genom regelbundna stresstester
• Hantering av tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster

Finansinspektionen övervakar att organisationer uppfyller DORA:s krav i Sverige. Vi rekommenderar att företag etablerar en tydlig kommunikationskanal med myndigheten. Detta för att hålla sig uppdaterade om tolkningar och vägledning.

Kompatibilitet med EU-lagar

En central utmaning är att säkerställa kompatibilitet med andra EU-lagar. NIS2-direktivet är särskilt viktigt för cybersäkerhet och har överlappning med DORA. Vi ser att organisationer som lyckas koordinera dessa två regelverk kan uppnå synergier.

GDPR-integration är en annan kritisk dimension. När DORA kräver datainsamling och rapportering måste organisationer också följa GDPR. Det kräver en holistisk compliance-strategi som förstärker motståndskraften.

Vi rekommenderar en omfattande gap-analys för att identifiera brister. Analysen bör omfatta:

1. Kartläggning av IKT-riskhanteringsprocesser mot DORA:s krav
2. Utvärdering av säkerhetsåtgärder och identifiering av förstärkningsbehov
3. Granskning av tredjepartsleverantörsavtal för DORA-kompatibilitet
4. Bedömning av incidentrapporteringsrutiner och eskaleringsprocesser
5. Analys av testprocedurer för digital motståndskraft

Efter gap-analysen kan organisationen utveckla en övergripande compliance-roadmap. Detta koordinerar DORA-implementering med andra regler. Det minskar implementeringsbördan och säkerställer konsistens.

Efterlevnadsresan kräver kontinuerlig anpassning. Det är viktigt att etablera robusta strukturer för övervakning av regulatoriska förändringar. Detta inkluderar integration av ny vägledning från Finansinspektionen och andra EU-myndigheter.

DORAs krav för rapportering

Transparent och effektiv rapportering är viktigt för digital motståndskraft inom finanssektorn. DORA ställer krav på finansiella aktörer för att säkerställa tillsyn och lärande. Dessa krav är grundläggande för att snabbt identifiera hot mot finansiell stabilitet.

Finansiella aktörer måste ha en process för att hantera IKT-relaterade incidenter. Denna process ska möjliggöra snabb upptäckt och hantering av incidenter. Organisationer måste ha system som säkerställer att rapportering sker i tid.

Vid cyberincidenter måste företag rapportera till myndigheter snabbt. Detta gäller även när resurser är knappa. Till exempel, om ett försäkringsbolag drabbas av ransomware, måste de rapportera inom den tidsram som ställs.

Transparens i finansrapporter

Transparens är viktig för finansrapporter. Det innebär att inkludera information om digital motståndskraft. Moderna rapporter ska ha uppgifter om säkerhetsåtgärder, risker och incidenter.

IKT-incidenter ska klassificeras baserat på allvar och påverkan. Betydande incidenter måste rapporteras till myndigheter. Finansinspektionen hjälper till med information om rapporteringskrav.

Effektiv kommunikation med tillsynsmyndigheter kräver relevant information om incidenten. Detta inkluderar tekniska detaljer och åtgärder som tagits. Transparent rapportering bygger förtroende hos alla.

Regelbundna rapporteringsrutiner

Regelbundna rapporteringsrutiner är viktiga. Det kräver tydliga ansvarsroller och standardiserade processer. Organisationen rapporterar till både interna och externa intressenter.

Rapporteringskrav omfattar både akut och periodisk rapportering. Akut rapportering måste ske inom specifika tidsramar. Periodisk rapportering ger en bredare bild av säkerhetsläget.

Effektiv rapportering kräver flera komponenter:

• Incidentklassificeringssystem för snabb bedömning
• Dokumentationsprocesser för att samla in information
• Kommunikationskanaler till myndigheter
• Rapporteringsmallar som uppfyller krav
• Uppföljningsrutiner för att rapportera uppdateringar

Effektiv incidentrapportering DORA visar en organisations förmåga att hantera digitala risker. Det bygger förtroende genom transparent kommunikation. Genom att dela information om framgångar och utmaningar visar organisationen sitt proaktiva arbete.

Rapporteringskraven stärker sektorns förmåga att hantera gemensamma hot. När aktörer delar information om incidenter och motåtgärder, stärks motståndskraften. Detta samarbete är centralt för DORA:s filosofi om gemensam ansvar för finansiell stabilitet.

DORAs krav på integritet och datahantering

Dataskydd DORA ställer krav på finansiella aktörer för att skydda känslig information. Det är viktigt att organisationer hanterar personuppgifter med hög säkerhet. Finansiella institutioner måste ha både tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda data.

Regelverket kräver att företag har motståndskraftiga IKT-system. Dessa system måste kunna hantera stora mängder känslig information. De ska också skydda informationen genom hela dess livscykel.

Skydd av personuppgifter

Personuppgifter i finanssektorn måste skyddas enligt GDPR och andra regler. Organisationer måste använda tekniska säkerhetsåtgärder som kryptering. Detta skyddar data mot hot från både ute och inne i organisationen.

Finansiella institutioner hanterar känslig information som kräver extra skydd. Det är viktigt att skydda data genom hela datalivscykeln. Varje steg i hanteringen av personuppgifter måste dokumenteras och säkras enligt standarder.

Organisatoriska åtgärder inkluderar tydliga policyer och regelbunden utbildning. Detta säkerställer att personalen förstår sitt ansvar för dataskydd.

Åtkomstkontroller och användarrättigheter

Åtkomstkontroll i IKT-system är viktig. Principen om minsta behörighet måste följas. Detta minimerar risken för obehörig åtkomst.

Autentiseringsmekanismer är avgörande för att verifiera användaridentiteter. Multifaktorautentisering är en standardåtgärd. Det skyddar mot både externa och interna attacker.

Effektiv hantering av användarrättigheter kräver en kontinuerlig process. Detta inkluderar regelbunden granskning och uppdatering av rättigheter.

• Regelbunden genomgång av användarrättigheter baserat på förändringar i arbetsroller och ansvarsområden
• Omedelbar återkallelse av åtkomst när anställda byter position eller lämnar organisationen
• Segregering av arbetsuppgifter för att förhindra att enskilda individer kan genomföra känsliga transaktioner utan kontroll
• Implementering av godkännandeflöden för tilldelning av utökade användarrättigheter

Omfattande loggning och övervakning av användaraktiviteter är viktig. Detta gör det möjligt att upptäcka och utreda potentiellt misstänkt beteende. Systemen registrerar försök till obehörig information och ovanliga åtkomstmönster.

Organisationer måste dokumentera alla ändringar av användarrättigheter. Detta skapar en transparent miljö där ansvarsfördelning är tydlig. Det gör det också lättare att analysera säkerhetsincidenter för att förhindra framtida problem.

DORAs krav för riskhantering

DORA förespråkar en proaktiv och strukturerad riskhanteringsstrategi. IKT-riskhantering är viktig för att finansiella organisationer ska kunna förutse och hantera hot. Detta hjälper dem att undvika allvarliga incidenter.

Regelverket ger tydliga ramar för digital riskhantering inom finanssektorn. Det kräver att alla aktörer implementerar system för att identifiera och hantera risker. Detta är viktigt för att skydda deras digitala system.

Finansiella institutioner måste ha en sund, heltäckande och väldokumenterad IKT-riskhanteringsram. Denna ram ska motsvara deras affärsbehov och storlek. Mindre organisationer kan ha en enklare metodik, medan större aktörer behöver mer avancerade system.

Identifiering och bedömning av risker

En strukturerad metod för riskidentifiering kräver att man kartlägger IKT-tillgångar och processer. Detta ger en komplett överblick. Kartläggningen måste uppdateras när verksamheten förändras.

Riskbedömning DORA inkluderar analys av hot från både inifrån och utifrån. Organisationer måste utvärdera sårbarheter och hot mot deras system. Till exempel kan en bank övervaka sina nätverk i realtid för att identifiera cyberattacker.

• Cyberattacker och dataintrång från externa aktörer
• Systemfel och tekniska brister i IKT-infrastrukturen
• Mänskliga misstag och bristande säkerhetsmedvetenhet
• Tredjepartsberoenden och leverantörsrisker
• Naturkatastrofer och fysiska hot mot datacenter

Bedömningen av potentiell påverkan är viktig i IKT-riskhantering. Organisationer måste utvärdera konsekvenserna av olika riskscenarier. Detta inkluderar både finansiella förluster och operativa störningar.

Risktyp	Bedömningsmetod	Påverkansnivå	Prioritet
Cyberattacker	Hotanalys och sårbarhetsscanning	Kritisk	Hög
Systemfel	Teknisk granskning och stresstester	Betydande	Medel-Hög
Tredjepartsberoenden	Leverantörsutvärdering och kontraktsanalys	Betydande	Hög
Mänskliga misstag	Processanalys och incidenthistorik	Måttlig	Medel

Riskbedömning DORA kräver en proportionell metodik. Mindre organisationer kan ha en enklare metodik. Större organisationer behöver mer avancerade system.

Åtgärder för att minimera risker

Effektiva åtgärder mot risker måste baseras på riskbedömning. Digital riskhantering kräver ett brett spektrum av kontroller. Dessa kontroller skapar ett robust försvar mot hot.

Tekniska säkerhetsåtgärder omfattar:

1. Avancerade brandväggar och intrångsdetekteringssystem för nätverksskydd
2. Kryptering av data både i vila och under överföring
3. Multifaktorautentisering och privilegierad åtkomsthantering
4. Automatiserad sårbarhetsscanning och patchhantering
5. Backup-lösningar och disaster recovery-system

Organisatoriska åtgärder kompletterar tekniska kontroller. De skapar en heltäckande skyddsstrategi. Detta inkluderar policyer, utbildning och incidentövningar.

Finansiella åtgärder är ett komplement för att hantera restrisker. Cyberförsäkring kan överföra ekonomiska konsekvenser av vissa incidenter. Men förebyggande åtgärder ska alltid prioriteras.

Implementering av riskmitigerande kontroller följer denna prioriteringsordning:

• Eliminera risker genom att avveckla sårbara system eller processer
• Reducera sannolikheten genom förebyggande säkerhetsåtgärder
• Begränsa påverkan genom segmentering och åtkomstbegränsningar
• Överföra restrisker via försäkringar eller tredjepartsavtal
• Acceptera kvarvarande risker efter genomförd cost-benefit-analys

Effektiv IKT-riskhantering är en kontinuerlig process. Organisationer måste regelbundet uppdatera sina riskbedömningar. Detta kräver etablerade rutiner för löpande övervakning och analys.

Kontinuerlig utvärdering av kontrollernas effektivitet är viktig. Detta görs genom testning, övervakning och analys av incidenter. Dessa aktiviteter ger värdefulla lärdomar om var förbättringar behövs.

DORAs krav på interna processer

De mest framgångsrika DORA-implementeringarna bygger på väl strukturerade interna processer. Här samverkar alla relevanta avdelningar mot gemensamma mål för digital säkerhet. DORA är mer än bara cybersäkerhet eller tekniska lösningar. Det handlar om alla delar av organisationen som påverkas av digital verksamhet.

Detta inkluderar IT-avdelningen, riskhantering, compliance, affärskontinuitet, juridiska funktioner, HR och kommunikationsavdelningar.

För att uppnå den digitala operativa motståndskraft som DORA kräver måste finansiella institutioner etablera systematiska processer. Detta säkerställer att ansvar är tydligt och att koordination sker effektivt mellan alla relevanta funktioner. Intern kontroll DORA är inte bara en IT-fråga. Det är en strategisk ledningsutmaning som kräver engagemang från högsta nivå.

Att hantera och stå emot cyberhot och incidenter är en prioriterad ledningsfråga. Det är därför avgörande att utveckla robusta ledningssystem. Man måste också öka medvetenheten hos ledningen och säkerställa att styrelsen är aktivt engagerad i DORA-initiativet.

Struktur för intern kontroll

DORA kräver att finansiella institutioner etablerar ett strukturerat ramverk för intern kontroll. Detta ramverk följer principen om tre försvarslinjer. Det säkerställer att riskhantering och kontrollmekanismer är inbyggda i hela organisationsstrukturen.

Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten själv. Här äger och aktivt hanterar operativa enheter risker i sin dagliga verksamhet. De har det primära ansvaret för att identifiera, bedöma och hantera de IKT-risker som uppstår inom deras områden.

Den andra försvarslinjen består av specialiserade funktioner för riskhantering och compliance. Dessa funktioner utvecklar policyer och ramverk, övervakar efterlevnad och ger oberoende bedömningar av riskhanteringens effektivitet.

Den tredje försvarslinjen representeras av internrevisionen. Den ger oberoende säkerhet om effektiviteten hos både riskhantering och kontroller. Denna funktion rapporterar direkt till styrelsen och säkerställer att governance IKT-riskhantering fungerar som avsett.

DORA betonar särskilt ledningens och styrelsens ansvar för digital operativ motståndskraft. Vi hjälper organisationer att etablera tydliga governance-strukturer. Ledningen regelbundet informeras om IKT-risker, incidenter och motståndskraftsinitiativ genom strukturerade rapporteringsrutiner.

Ledningen måste aktivt delta i beslut om resursallokering och strategisk riktning för digital säkerhet. Detta innebär att styrelsen inte bara mottar rapporter utan även ställer kritiska frågor. Styrelsen säkerställer också att tillräckliga resurser allokeras till digital motståndskraft.

Det är också avgörande att ledningen demonstrerar sitt engagemang genom att sätta tonen från toppen. En organisationskultur där digital motståndskraft värderas och prioriteras är avgörande. Vi ser att detta kulturella engagemang ofta är skillnaden mellan framgångsrik och misslyckad DORA-implementering.

Rollfördelning inom organisationen

En tydlig rollfördelning är central för att uppfylla DORA:s krav på interna processer. Organisationer måste specificera vem som ansvarar för olika aspekter av DORA-compliance. Detta inkluderar övergripande governance, strategisk planering, operativ implementering av säkerhetsåtgärder, incidenthantering och rapportering.

Många organisationer väljer att etablera specifika roller såsom Chief Information Security Officer (CISO) eller motsvarande funktion. Denna funktion fungerar som en central samordningspunkt för alla DORA-relaterade aktiviteter.

Viktiga roller och ansvarsområden inom organisationsstruktur digital motståndskraft inkluderar:

• Styrelsen och ledningen: Fastställer strategi, allokerar resurser och säkerställer övergripande governance IKT-riskhantering
• CISO eller säkerhetsansvarig: Leder implementering av säkerhetsåtgärder och koordinerar säkerhetsinitiativ över hela organisationen
• Riskhanteringsfunktion: Övervakar och utvärderar IKT-risker samt säkerställer integration med övergripande riskhanteringsramverk
• IT-avdelningen: Implementerar tekniska kontroller och säkerställer drift av säkra och motståndskraftiga system
• Affärsenheter: Äger processer och data samt ansvarar för riskhantering inom sina respektive områden
• Juridisk funktion: Hanterar avtal med tredjepartsleverantörer och säkerställer juridisk efterlevnad
• HR-funktion: Ansvarar för användarhantering, säkerhetsutbildning och kompetensutveckling
• Kommunikationsfunktion: Hanterar kris- och incidentkommunikation både internt och externt

Vi betonar att DORA:s krav på interna processer sträcker sig utöver IT-avdelningen till att omfatta alla delar av organisationen. Detta gör det avgörande att etablera tvärfunktionella samarbetsstrukturer och processer. Dessa möjliggör effektiv koordination och informationsdelning mellan olika avdelningar.

Dessa samarbetsstrukturer kan inkludera regelbundna tvärfunktionella möten, gemensamma arbetsgrupper för specifika DORA-initiativ och etablering av kommunikationskanaler. Vi hjälper organisationer att designa dessa strukturer så att de stödjer både daglig verksamhet och krishantering.

DORAs krav för utbildning och kompetens

För att stärka digital motståndskraft krävs kontinuerlig utbildning. Det är viktigt att alla i organisationen förstår tekniska och affärsmässiga aspekter. Utbildning DORA är avgörande för att följa regler och hantera hot.

Personal på alla nivåer måste kunna fatta kloka beslut. Det gäller både i vardagen och under kriser. Medarbetarutbildning finanssektorn måste anpassas för varje roll och ansvar.

Viktigheten av kontinuerlig utbildning

Hot och teknologi förändras snabbt. Kompetensutveckling cybersäkerhet måste vara en ständig process. Det är viktigt att personalen regelbundet får uppdaterade kunskaper.

Utbildningsbehoven varierar beroende på roll och nivå. Styrelse och ledning behöver förstå digitala risker. IT-personal och säkerhetsfunktioner behöver teknisk kompetens.

Samtliga medarbetare behöver kunskap om grundläggande säkerhetsfrågor. Medarbetarutbildning finanssektorn måste anpassas efter varje grupp.

Regelbunden testning är viktig för att stärka motståndskraften. Simuleringar av incidenter ger praktisk träning. Det är också viktigt att delta i konferenser för att hålla sig uppdaterad.

Utvärdering av kompetensnivåer

Man måste systematiskt utvärdera kompetens för att se vilka kunskaper som behövs. Kompetenskartläggning är grund för effektiv utbildning DORA. Det hjälper till att fokusera utbildningsinsatser.

Strukturerad kompetensbedömning hjälper till att identifiera områden som behöver utveckling. Det säkerställer att resurser används effektivt. Detta ger störst effekt för organisationens förmåga att motstå digitala hot.

Organisationsnivå	Erforderlig kompetens	Utvärderingsmetod	Uppdateringsfrekvens
Styrelse och ledning	Strategisk förståelse för digitala risker och governance	Intervjuer och scenariobaserade diskussioner	Årlig utvärdering och kvartalsvis uppdatering
IT-säkerhetsfunktioner	Djup teknisk kompetens inom säkerhetsteknologier och hotanalys	Tekniska tester, certifieringar och praktiska övningar	Kvartalsvis utvärdering och kontinuerlig uppdatering
Alla medarbetare	Grundläggande säkerhetsmedvetande och hantering av vanliga hot	E-learningmoduler, simulerade phishing-attacker och kunskapstest	Halvårsvis utvärdering och obligatorisk årlig uppdatering
Riskhanteringsfunktioner	Förståelse för regulatoriska krav och riskbedömningsmetodik	Fallstudier, workshops och kompetensbedömningar	Halvårsvis utvärdering och regelbunden uppdatering vid regeländringar

Organisationer bör ha en kompetensstrategi för digital motståndskraft. Detta bör inkludera både formell utbildning och interna kunskapsdelningsforum. Detta skapar en kultur där säkerhet är en del av strategin.

Integrera medarbetarutbildning finanssektorn i organisationens värderingar. Uppmuntra personalen att engagera sig i nätverk för att hålla sig uppdaterad.

DORAs krav på kommunikation

I en värld där cyberhotet växer måste finansiella institutioner ha starka kommunikationskanaler. Dessa kanöppningar är viktiga för att snabbt och tydligt dela information. Kommunikation DORA är en viktig del för att stärka digital säkerhet, eftersom ingen kan hantera IKT-risker ensam.

Effektiv informationsöverföring mellan olika delar av organisationen är avgörande. Detta skapar en grund för att identifiera, förebygga och hantera cyberhot. Genom att dela information kan sektorn stärka sin försvarsförmåga.

DORA ser finanssektorn som ett sammankopplat ekosystem. Genom att dela kunskap om cyberhot kan sektorn bli mer säker. Detta är en viktig förändring från konkurrens till samarbete.

Effektiv kommunikationsstrategi

En bra kommunikationsstrategi måste hantera flera aspekter av informationsflöde. Vi rekommenderar att strategin inkluderar tydliga processer för intern kommunikation. Detta säkerställer att alla medarbetare förstår sina roller och ansvar.

Externa kommunikationskanaler med tillsynsmyndigheter är också viktiga. DORA ställer krav på snabb rapportering och transparens. Organisationer måste ha förberedda kanaler för att hantera detta effektivt.

Kriskommunikation är en tredje viktig del. När incidenter inträffar måste organisationen hantera kommunikation på ett sätt som bevarar förtroende. Detta innebär att ha tydliga eskaleringsvägar och färdiga kanaler.

DORA möjliggör informationsutbyte om cyberhot mellan organisationer. Denna delning skapar en kollektiv försvarsförmåga. Vi uppmuntrar till aktivt deltagande i dessa initiativ.

Samarbetsmetoder mellan avdelningar

Traditionella silos mellan IT-säkerhet och andra avdelningar är ett hinder för DORA-efterlevnad. Tvärfunktionellt samarbete kräver nya strukturer och processer. Detta kräver en kulturförändring där alla ser sig som del av ett sammanhängande försvarssystem.

En metod är att skapa styrkommittéer med representation från alla delar av organisationen. Dessa forum möjliggör diskussion och gemensamma beslut. Vi rekommenderar tydliga mandat och regelbundna möten.

Regelbundna möten och informationsdelningsforum är viktiga för kontinuerlig kommunikation. Dessa sessioner bör fokusera på förebyggande diskussioner. Vi betonar vikten av strukturerade möten med tydliga agendor.

Samarbetsplattformar och digitala verktyg är viktiga för koordinering mellan avdelningar. De möjliggör delning av information och dokumentation av beslut. Vi hjälper till att välja och implementera lämpliga plattformar.

Kommunikation handlar om mer än bara strukturer och verktyg. En kultur av öppenhet och transparens är också viktig. Medarbetare måste känna sig uppmuntrade att rapportera säkerhetsobservationer. Vi arbetar för att skapa en kultur där lärande från incidenter systematiskt delas.

Framtiden för DORA och dess krav

DORA kommer att forma finanssektorns digitala landskap. Sedan den trädde i kraft den 17 januari 2025 har företag börjat arbeta mot större digital motståndskraft. Detta skapar nya möjligheter för organisationer att stärka sin position på marknaden.

Framtiden för DORA handlar om mer än bara att följa regler. Det handlar om att bygga långsiktig hållbarhet. Företag som proaktivt anpassar sig kommer att få konkurrensfördelar på en svår marknad. Investeringar i riskhantering och säkerhet idag är grunden för framgång i framtiden.

Förväntade förändringar i lagstiftning

Finansregleringen kommer att utvecklas med tiden. European Supervisory Authorities (ESA) kommer att ge mer detaljerade standarder. Detta ger tydligare vägledning för DORA-kraven.

Tolkningspraxis kommer att kristalliseras genom inspektioner och rekommendationer. Best practices kommer att utvecklas baserat på verkliga implementeringar. Detta innebär att standarder kommer att förfinas över tid.

Organisationer måste hålla sig uppdaterade. Det är viktigt att följa tillsynsmyndigheters kommunikation. Vi rekommenderar att delta i branschdialog och engagera sig i nätverk.

Flera viktiga förändringar kommer att påverka DORA:

• Tekniska standarder som preciserar implementeringskrav för olika typer av finansiella organisationer och IKT-tjänster
• Justeringar av tröskelvärden för vad som utgör betydande incidenter som måste rapporteras till tillsynsmyndigheter
• Konvergens med NIS2-direktivet för att skapa mer koherent regulatorisk struktur över sektorsgränser
• Förtydliganden av ansvar för tredjepartsleverantörer och deras roll i den finansiella ekosystemets motståndskraft

Harmoniseringen med NIS2-direktivet kommer att förenkla compliance. Det skapar effektivare processer och minskar risken för regulatoriska konflikter. Utveckling finansreglering går mot mer integrerade och samordnade ramverk.

DORAs inverkan på innovation inom finans

Digital innovation finanssektorn påverkas på ett tveeggat sätt av DORA. Striktare säkerhetskrav och compliance-kostnader kan utgöra hinder. Men DORA skapar också förutsättningar för säkrare innovation genom gemensamma säkerhetsstandards.

Regelverket etablerar en miniminivå som alla måste uppfylla. Detta minskar risken för att säkerhet undergrävs av konkurrens. Vi förutser att detta leder till mer ansvarsfull innovation där säkerhet är en del av utvecklingen från start.

Perspektiv	Kortsiktiga effekter	Långsiktiga fördelar
Innovationshastighet	Potentiellt långsammare time-to-market på grund av säkerhetsbedömningar och compliance-processer	Mer robust innovation med inbyggd säkerhet som minskar risken för kostsamma säkerhetsincidenter
Teknologival	Begränsning till certifierade och godkända teknologier som uppfyller DORA-standarder	Standardisering som underlättar interoperabilitet och minskar teknisk skuld över tid
Marknadsdifferentiering	Höga initiala investeringskostnader för att uppnå compliance kan belasta mindre aktörer	Stark motståndskraft blir konkurrensfördel som bygger förtroende och kundlojalitet
Ekosystemdynamik	Ökad granskning av tredjepartsleverantörer komplicerar partnerskapsavtal	Säkrare ekosystem där alla partners uppfyller höga säkerhetsstandarder skapar stabila affärsrelationer

Vi förutser att DORA kommer att öka efterfrågan på säkerhetsteknologier. Det skapar möjligheter för innovativa lösningar som kombinerar säkerhet med användarupplevelse. Företag som utvecklar sådana lösningar kommer att spela en viktig roll i framtidens finanssektor.

Organisationer som bygger stark digital motståndskraft kan differentiera sig som pålitliga partners. Förtroende är fundamentalt för affärsrelationer i finansiella ekosystem. De som proaktivt investerar i DORA-compliance positionerar sig för framgång.

Framtiden DORA innebär att säkerhet och innovation inte längre är motsatser. Vi ser att organisationer som förstår denna dynamik kommer att leda utvecklingen. Detta ger konkurrensfördelar som vida överväger de initiala investeringar som krävs.

Slutsats

DORA-regelverket är viktigt för att skydda finansiella aktörer digitalt. Det kräver mer än bara tekniska förändringar. Det handlar om att förändra hur man ser på digitala risker.

De fem grundpelarna i DORA

DORA-regelverket består av fem delar som skyddar mot digitala hot. Det startar med att styras och hanteras IKT-risker. Detta hjälper organisationer att identifiera och hantera hot.

Incidentrapportering är viktig för att kunna reagera snabbt och öppet vid störningar. Testning av digital motståndskraft visar att systemen klarar av tryck. Hantering av risker från tredje part skyddar mot sårbarheter i leverantörskedjor.

Informationsutbyte mellan aktörer gör det möjligt för alla att lära sig av varandra. Detta är en del av DORA-regelverket.

Strategiska fördelar med compliance digital motståndskraft

Att följa DORAs krav är mer än bara att följa regler. Det stärker en organisation mot cyberattacker och tekniska problem. Det skyddar känslig information och bygger förtroende.

Företag som ser DORA som en strategisk möjlighet kan bli bättre på digital säkerhet. Detta kan ge dem en fördel på en marknad där tillförlitlighet är viktig.

FAQ

Vad är DORA och när trädde regelverket i kraft?

DORA, eller Digital Operational Resilience Act, är en EU-rättslig förordning. Den trädde i kraft i januari 2023. Men, tillämpningskraven började gälla från den 17 januari 2025.

Den har direkt tillämpning i alla EU-medlemsstater. Det innebär att alla omfattade finansiella organisationer måste ha implementerat de nödvändiga åtgärderna.

Vilka är de fem huvudpelarna i DORA-regelverket?

DORA består av fem huvudpelare. De skapar ett ramverk för digital motståndskraft. Det inkluderar styrning av IKT-risker och incidentrapportering.

Testning av digital operativ motståndskraft är också en del. Hantering av IKT-tredjepartsrisker och informationsutbyte är viktiga aspekter.

Vilka dokumentationskrav ställer DORA på finansiella aktörer?

DORA kräver att finansiella aktörer etablerar en IKT-riskhanteringsram. Den ska täcka alla aspekter av deras digitala ekosystem.

Dokumentationen måste vara detaljerad och ge en helhetsbild. Den ska också regelbundet uppdateras för att spegla förändringar.

Hur förhåller sig DORA till andra EU-regelverk som NIS2 och GDPR?

DORA är kompatibel med andra EU-lagar, som NIS2 och GDPR. Det innebär att organisationer måste samordna DORA med dessa regler.

Vi rekommenderar en gap-analys och en compliance-roadmap. Det hjälper till att undvika dubbelarbete och säkerställer konsistens.

Vilka incidentrapporteringskrav ställer DORA?

DORA kräver att finansiella aktörer rapporterar IKT-relaterade incidenter. De måste göra det enligt specifika tidsramar och format.

Organisationer måste ha processer för snabb klassificering av incidenter. De ska också kunna effektivt kommunicera med tillsynsmyndigheter under pågående incidenter.

Vilka säkerhetskrav för IKT-system ställer DORA?

DORA kräver att IKT-system är motståndskraftiga. Det innebär att organisationer måste implementera lämpliga säkerhetsåtgärder.

Åtgärder ska skydda mot obehörig åtkomst och datakryptering. De ska också inkludera nätverkssegmentering och sårbarhetshantering.

Hur hanterar DORA skydd av personuppgifter och åtkomstkontroller?

DORA kräver skydd av personuppgifter genom hela deras livscykel. Detta måste ses i sammanhanget av GDPR och andra dataskyddsregler.

Åtkomstkontroller och användarrättigheter är viktiga. Organisationer måste implementera principen om minsta behörighet och robusta autentiseringsmekanismer.

Vilken roll spelar riskhantering i DORA-compliance?

Riskhantering är hjärtat i DORA. Organisationer måste kartlägga IKT-tillgångar och processer. De ska också analysera potentiella hot och bedöma sårbarheter.

Riskbedömningen måste vara proportionell till organisationens storlek och riskprofil. Åtgärder för att minimera risker ska baseras på denna bedömning.

Vilka krav ställer DORA på intern governance och organisationsstruktur?

DORA kräver tydliga governance-strukturer. Ledningen och styrelsen måste engageras i digital operativ motståndskraft.

Struktur för intern kontroll måste ha tre försvarslinjer. Första linjen hanterar risker i daglig verksamhet. Andra linjen ger oversight och stöd. Tredje linjen ger oberoende säkerhet.

Vilken betydelse har utbildning och kompetensutveckling för DORA-efterlevnad?

Utbildning och kompetensutveckling är kritiska för DORA. Även de mest avancerade säkerhetssystemen är beroende av kompetent personal.

Kontinuerlig utbildning är nödvändig. Detta säkerställer att personalen regelbundet uppdaterar sina kunskaper. Utbildningsbehoven varierar beroende på rollen.

Hur adresserar DORA kommunikation och informationsdelning?

DORA kräver effektiv kommunikationsstrategi. Det inkluderar intern kommunikation om policies och risker, samt extern kommunikation med tillsynsmyndigheter.

Organisationer måste kunna utbyta information om cyberhot och sårbarheter. Det skapar en kollektiv försvarsförmåga inom sektorn.

Vilken myndighet har tillsynsansvar för DORA i Sverige?

Finansinspektionen i Sverige har tillsynsansvar för DORA. De erbjuder vägledning och information om rapporteringskrav.

Vi rekommenderar en tydlig dialog med tillsynsmyndigheten. Det hjälper till att navigera genom eventuella oklarheter eller förändringar i tillämpningen.

Hur kan organisationer förbereda sig för framtida förändringar i DORA-regelverket?

Vi förutser att DORA:s tillämpning kommer att utvecklas. Detta kan inkludera tekniska standarder och justeringar av tröskelvärden för incidentrapportering.

Vi rekommenderar att hålla sig uppdaterad genom att följa kommunikation från tillsynsmyndigheter. Detta hjälper till att anpassa strategier och åtgärder proaktivt.

Vilka konkurrensfördelar kan DORA-compliance ge en organisation?

Organisationer som bygger stark digital motståndskraft kan differentiera sig. De kan ses som pålitliga och säkra partners.

Denna framgång stärker organisationens förmåga att upprätthålla affärskontinuitet. Det skyddar känslig information och bygger förtroende hos kunder och investerare.