Vad är skillnaden mellan DORA och GDPR?

Står er organisation inför utmaningen att navigera i EU-regleringar för digital säkerhet? Undrar ni hur ni ska hantera olika krav? Komplexiteten kan kännas överväldigande, särskilt när DORA och GDPR verkar likna varandra men har olika fokus.

I denna artikel går vi igenom de viktigaste skillnaderna mellan DORA och GDPR. GDPR ställer krav på hur organisationer hanterar personuppgifter över alla sektorer. DORA fokuserar istället på IT-störningar inom finanssektorn.

Vi tar er genom de centrala principerna och praktiska implikationerna för varje förordning. Genom att förstå cybersäkerhet och dataskydd i dessa EU-regulatoriska ramverk kan vi bygga en stark grund för att följa regler. Det skyddar er verksamhet och möjliggör innovation i en reglerad digital värld.

Viktiga Punkter

• GDPR fokuserar på skydd av personuppgifter och individers integritet över alla branscher, medan DORA specifikt riktar sig till finanssektorns digitala motståndskraft
• DORA trädde i kraft januari 2023 med full tillämpning från 17 januari 2025, medan GDPR har varit fullt verksam sedan 25 maj 2018
• GDPR gäller alla organisationer som hanterar EU-medborgares personuppgifter, medan DORA endast omfattar finansiella enheter inom EU
• DORA fokuserar på ICT-riskhantering, incidentrapportering och tredjepartstjänster, medan GDPR betonar dataskyddsrättigheter och samtycke
• Båda förordningarna kompletterar varandra inom områden som incidenthantering och säkerhetsstyrning, vilket skapar synergieffekter för finansiella organisationer
• Vi hjälper er att utveckla en integrerad compliance-strategi som effektivt adresserar båda regelverkens krav samtidigt

Vad är DORA?

Den finansiella sektorn står inför en ny era med DORA. Denna förordning ställer krav på hur finansinstitut hanterar digitala risker. Det är viktigt att förstå vad detta innebär för digital säkerhet.

DORA trädde i kraft i januari 2023. Den fullständiga tillämpningen börjar den 17 januari 2025. Det ger finansiella institutioner tid att anpassa sig till de nya kraven.

En förordning för digital säkerhet i finanssektorn

DORA är EU:s specialiserade cybersäkerhetsförordning för finanssektorn. Det fokuserar på att säkerställa att finansinstitut kan motstå och återhämta sig från driftstörningar. Operativ motståndskraft är nu en viktig faktor för finansiella organisationers överlevnad.

Förordningens huvudsakliga syfte är att stärka den operativa motståndskraften hos finansiella institutioner. Detta görs genom att etablera enhetliga krav för IKT-riskhantering. Banker, försäkringsbolag och andra finansiella aktörer måste kunna upprätthålla kontinuerlig drift även vid cyberattacker eller tekniska störningar.

DORA adresserar särskilt de risker som är kopplade till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Detta omfattar allt från molntjänster och externa leverantörer till interna IT-system och datasäkerhetsprotokoll.

För organisationer som vill förstå hur DORA förhåller sig till andra EU-regleringar kan det vara värdefullt att utforska skillnaderna mellan DORA och NIS2. Båda förordningarna påverkar den digitala säkerheten men med olika fokusområden.

Vilka organisationer omfattas av regelverket

DORA gäller för nästan alla typer av finansiella enheter som är verksamma inom EU. Detta gör förordningen till en av de mest omfattande regleringarna för finansiella sektorn. Vi vill tydliggöra exakt vilka organisationer som berörs av dessa krav.

Följande kategorier av organisationer omfattas av DORA:

• banker och kreditinstitut som hanterar traditionell bankverksamhet och utlåning
• försäkrings- och återförsäkringsföretag som erbjuder olika typer av försäkringsprodukter
• värdepappersföretag och kapitalförvaltare som hanterar investeringar och fondförvaltning
• leverantörer av kryptotjänster som arbetar med digitala valutor och blockchain-teknologi
• betalningsinstitut och elektroniska penninginstitut som faciliterar digitala betalningar
• kritiska tredjepartsleverantörer av ICT-tjänster såsom molnleverantörer och IT-infrastrukturpartners

Det är särskilt viktigt att notera att även teknikpartners utan direkt finansiell verksamhet kan omfattas om deras tjänster är affärskritiska för finanssektorn. Detta innebär att molnleverantörer, datacentertjänster och andra IT-partners också måste följa DORA:s krav när de servar finansiella institutioner.

Grundläggande krav och principer

DORA fastställer tydliga regler för hantering av IKT-risker genom ett omfattande ramverk. Detta ramverk berör flera kritiska områden. Kärnprinciperna utgör grunden för hur finansiella organisationer måste strukturera sin digitala säkerhetsstrategi.

De centrala kraven inom DORA omfattar följande områden:

1. Omfattande ramverk för IKT-riskhantering: Organisationer måste identifiera, bedöma och begränsa digitala risker genom strukturerade processer som täcker hela verksamheten.
2. Klassificering och rapportering av incidenter: Större ICT-relaterade incidenter måste klassificeras korrekt och rapporteras till tillsynsmyndigheter enligt fastställda tidsramar och format.
3. Löpande testning av digital operativ motståndskraft: Finansiella institutioner måste genomföra regelbundna tester inklusive stresstester och penetrationstester för att validera sina säkerhetssystem.
4. Rigorös hantering av tredjepartsrisker: Organisationer måste implementera detaljerade kontraktskrav och kontinuerlig övervakning av externa ICT-leverantörer.
5. Tydligt ledningsansvar: Högsta ledningen är personligt ansvarig för organisationens cybersäkerhetsstrategi och relaterade beslut.

Vi betonar att dessa principer kräver inte bara tekniska anpassningar utan även organisatoriska förändringar på ledningsnivå. IKT-riskhantering måste integreras i företagsstyrningen och behandlas som en strategisk prioritet.

Kravet på löpande testning innebär att finansiella sektorn måste investera i både resurser och kompetens för att säkerställa operativ motståndskraft. Detta inkluderar både interna tester och externa bedömningar av säkerhetssystem.

Genom att etablera dessa kärnprinciper skapar DORA en enhetlig standard för digital säkerhet inom EU:s finanssektor. Detta stärker både enskilda institutioners motståndskraft och hela det finansiella systemets stabilitet.

Vad är GDPR?

GDPR, eller General Data Protection Regulation, är en ny standard för databehandling. Den har varit i kraft sedan 2018 och har förändrat hur företag hanterar personlig information. Den skyddar individers rätt till integritet och har blivit en modell för andra länder.

Definition och syfte

GDPR skyddar individers rätt till integritet genom att reglera personuppgifter. Det täcker allt från namn till känslig information. Målet är att ge individer kontroll över sina uppgifter.

GDPR skapar en enhetlig standard inom EU. Det gör det lättare för företag att arbeta över gränser. Det säkerställer att personuppgifter behandlas med respekt, oavsett var i EU de finns.

GDPR är viktig för att bygga förtroende mellan företag och individer. Det erkänner personuppgifter som värdefulla resurser. Sedan 2018 har det förändrat datasekretess i affärssammanhang.

Tillämpningsområde

GDPR gäller alla organisationer som behandlar personuppgifter inom EU. Det innebär att små företag och stora koncerner har samma krav. Det skapar en jämlik spelplan för dataskydd.

GDPR gäller även för företag utanför EU som riktar sig till EU-medborgare. Detta innebär att företag som är baserade i Sverige, USA eller Japan måste följa GDPR. De måste anpassa sina processer för personuppgifter enligt GDPR.

GDPR gör en viktig skillnad mellan personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden. Båda har juridiskt ansvar enligt GDPR. Det innebär att även molntjänstleverantörer och andra externa parter måste följa strikta krav.

GDPR gäller alla sektorer, från hälsovård till e-handel. Det innebär att alla som hanterar personuppgifter måste följa GDPR. Detta har gjort GDPR till en av de mest inflytelserika dataskyddslagstiftningarna i världen.

Kärnprinciper

GDPR bygger på sju grundläggande principer. Dessa principer är viktiga för att följa GDPR. De hjälper till att skapa en hållbar dataskyddsstrategi.

Den första principen är att ha en laglig grund för behandling av personuppgifter. Detta kan vara explicit samtycke eller nödvändighet för att fullgöra ett avtal. Organisationer måste kunna identifiera och dokumentera vilken rättslig grund de förlitar sig på.

Ändamålsbegränsning innebär att personuppgifter endast får samlas in för specificerade ändamål. Dataminimering kräver att endast de uppgifter som är nödvändiga samlas in. Dessa principer förhindrar överdriven datainsamling.

GDPR-princip	Praktisk betydelse	Efterlevnadsåtgärd
Laglig grund	Varje behandling måste ha juridisk motivering	Dokumentera rättslig grund för alla behandlingsaktiviteter
Ändamålsbegränsning	Data används endast för angivet syfte	Specificera exakta användningsområden vid insamling
Dataminimering	Samla endast nödvändiga uppgifter	Granska och reducera datainsamlingsformulär regelbundet
Riktighet	Data måste vara korrekta och uppdaterade	Implementera rutiner för verifiering och uppdatering
Lagringsminimering	Begränsad tid för datalagring	Etablera och följ retentionspolicyer med automatisk radering

Principen om riktighet kräver att personuppgifter är korrekta. Lagringsminimering innebär att uppgifter inte ska förvaras längre än nödvändigt. Detta kräver att organisationer implementerar processer för att verifiera datakvalitet.

Integritet och konfidentialitet är centrala principer. De säkerställer lämplig säkerhet och skydd mot obehörig behandling. Detta inkluderar tekniska och organisatoriska åtgärder som kryptering och säkerhetsrevisioner.

Principen om ansvarsskyldighet kräver att organisationer följer dessa principer. Det innebär att de måste kunna visa hur de gör det genom dokumentation och policyer. Det är en proaktiv princip som kräver kontinuerligt arbete.

GDPR skapar en robust ram för integritetsskydd. Det balanserar företags behov av att behandla personuppgifter med individers rätt till privatliv. Bristande efterlevnad kan leda till höga böter, upp till 20 miljoner euro eller 4 % av den globala årsomsättningen.

Skillnader i fokus mellan DORA och GDPR

DORA och GDPR har olika fokus som varje organisation måste förstå. Detta skapar utmaningar och möjligheter för företag att integrera båda regelverken. DORA fokuserar på operativ resiliens och teknisk infrastruktur inom finanssektorn. GDPR fokuserar på skyddet av individens personuppgifter över alla branscher.

Förståelsen av dessa skillnader är avgörande för att undvika regulatoriska luckor. Vi rekommenderar att organisationer utvecklar separata men koordinerade strategier. Detta för att möta varje regelverks specifika krav och identifiera synergieffekter.

Reglering av dataskydd

GDPR är det primära och omfattande ramverket för personuppgiftsskydd i Europa. Det fokuserar på individens rättigheter och transparens i all databehandling. Regelverket kräver att företag etablerar laglig grund för all behandling av personuppgifter.

DORA berör personuppgiftsskydd indirekt och situationsbundet. Detta innebär att DORA:s dataskyddsperspektiv aktiveras reaktivt vid störningar snarare än proaktivt i den löpande verksamheten.

Den fundamentala skillnaden manifesteras i följande nyckelområden:

• Kontinuitet i fokus: GDPR kräver konstant uppmärksamhet på databehandling, medan DORA fokuserar på att minimera påverkan vid incidenter
• Rättighetsorientering: GDPR centrerar individens rätt till information, åtkomst, radering och portabilitet, medan DORA fokuserar på systemstabilitet och affärskontinuitet
• Transparenskrav: GDPR ställer omfattande dokumentationskrav kring varför och hur data behandlas, medan DORA dokumenterar teknisk kapacitet och beredskap
• Laglig grund: GDPR kräver explicit rättslig grund för varje behandlingsaktivitet, medan DORA utgår från operativa och tekniska standarder

Vi betonar att DORA inte primärt är en cybersäkerhet reglering för personuppgiftsskydd. Men finansiella institutioner måste säkerställa att deras incidenthanteringsprocesser respekterar GDPR:s krav. När en IKT-incident leder till ett dataintrång som påverkar personuppgifter aktiveras båda regelverkens rapporteringskrav samtidigt.

Hantering av digitala operationer

DORA är specifikt utformat för att säkerställa operativ kontinuitet och motståndskraft i finanssektorns digitala infrastruktur. Regelverket tar ett heltäckande grepp om hela IKT-ekosystemet, från interna system till kritiska tredjepartsleverantörer.

Regelverket kräver att finansiella institutioner genomför regelbundna stresstester och penetrationstester. Incidenter måste klassificeras enligt allvarlighetsgrad och rapporteras snabbt till finansiella tillsynsmyndigheter.

GDPR:s operativa fokus är smalare men djupare när det gäller databehandlingsprocesser. Regelverket kräver att organisationer implementerar tekniska och organisatoriska åtgärder för dataskydd genom design och som standard.

För att tydliggöra dessa EU-lagstiftning skillnader i operativt fokus har vi sammanställt en jämförande översikt:

Operativt område	DORA:s krav	GDPR:s krav
Testning och validering	Regelbundna stresstester, penetrationstester och scenarioanalyser av hela IKT-infrastrukturen	Tester av dataskyddsåtgärder och konsekvensbedömningar vid högriskbehandling
Incidenthantering	Klassificering av IKT-incidenter, rapportering till finansiella myndigheter baserat på allvarlighetsgrad	Rapportering av personuppgiftsincidenter till dataskyddsmyndighet inom 72 timmar
Tredjepartshantering	Omfattande kontroll och övervakning av kritiska IKT-tjänsteleverantörer, kontraktuella säkerhetskrav	Databehandlaravtal med säkerhetsåtaganden, ansvar för personuppgiftsbehandling hos underleverantörer
Kontinuitetsplanering	Business continuity-planer specifikt för IKT-system, återställningstider och redundans	Tillgänglighet och motståndskraft för system som behandlar personuppgifter

Vi understryker att DORA har ett bredare operativt perspektiv som omfattar all IKT-infrastruktur och systemstabilitet. Regelverket fokuserar på finanssektorns förmåga att upprätthålla kritiska tjänster även under cyberattacker eller systemfel.

GDPR koncentrerar däremot sina operativa krav specifikt till de processer och system som involverar personuppgifter. Detta innebär att organisationer måste hantera förfrågningar om registrerades rättigheter och säkerställa dataportabilitet.

För att utveckla framgångsrika compliance-strategier rekommenderar vi att organisationer kartlägger var dessa operativa krav överlappar och kompletterar varandra. IKT-riskhantering enligt DORA stärker naturligt även dataskyddet enligt GDPR, medan GDPR:s krav på dataskydd genom design förbättrar den övergripande operativa motståndskraften som DORA efterfrågar.

DORA:s inverkan på företag och organisationer

Finansiella institutioner står inför en ny era av digital operativ motståndskraft. DORA etablerar en enhetlig standard som kommer att omdefiniera branschens säkerhetslandskap. Denna reglering skapar omfattande förändringar som påverkar hur organisationer strukturerar sina digitala operationer.

Implementeringen av DORA innebär både utmaningar och strategiska möjligheter. Finansiella aktörer kan stärka sitt kundförtroende och sin konkurrenskraft genom förbättrad operativ kontinuitet och robusta säkerhetssystem.

Den transformativa karaktären hos dessa förändringar sträcker sig långt bortom enkel regelefterlevnad. Finansiella institutioner måste nu investera i omfattande IKT-säkerhetskrav som tidigare kunde anses frivilliga eller branschspecifika.

Tillämpning för finansiella institutioner

Vi observerar att olika typer av finansiella organisationer påverkas på distinkta sätt av DORA. Omfattningen av kraven varierar baserat på institutionens storlek, komplexitet och systemviktighet. Större banker och systemviktiga finansiella institutioner möter de mest omfattande förväntningarna.

Dessa organisationer måste etablera sofistikerade ramverk för digital riskhantering. Ramverken måste integrera alla aspekter av deras IKT-infrastruktur.

Mindre betalningsinstitut, försäkringsbolag och fintech-företag omfattas också av finansiella sektorn DORA. Men med proportionella förväntningar anpassade till verksamhetens omfattning. Dessa aktörer måste fortfarande uppfylla grundläggande krav på riskhantering och incidentrapportering.

Vi ser att detta skapar ett mer jämlikt spelplan där alla aktörer håller en minimistandard för digital säkerhet.

Alla finansiella aktörer oavsett storlek måste nu investera i att formalisera sina IKT-riskhanteringsprocesser. Vi rekommenderar att organisationer fokuserar på följande kärnområden för att säkerställa efterlevnad och operativ kontinuitet:

• Etablering av tydliga styrningsstrukturer med direkt ledningsansvar för digital riskhantering och regelbunden rapportering till styrelsen
• Utveckling av robusta kontinuitetsplaner och återhämtningsstrategier som täcker olika scenarion från mindre störningar till katastrofala händelser
• Implementering av systematiska processer för identifiering, bedömning och hantering av tredjepartsrisker, särskilt gällande molnleverantörer och andra kritiska IKT-tjänsteleverantörer
• Dokumentation av alla IKT-tillgångar, beroenden och kritiska funktioner för att möjliggöra effektiv riskbedömning

Vi understryker att denna omfattande tillämpning av IKT-säkerhetskrav representerar en betydande förändring. Detta innebär att organisationer som verkar över gränserna nu kan arbeta med en enhetlig ram istället för att navigera multipla regulatoriska krav.

Säkerhetskrav och övervakning

De specifika tekniska och organisatoriska säkerhetskrav som DORA ställer går betydligt längre än traditionella IT-säkerhetsåtgärder. Obligatoriska löpande tester av digital operativ motståndskraft utgör en central komponent. Organisationer måste genomföra en kombination av sårbarhetsanalyser, scenariobaserade tester och penetrationstester.

Digital resiliens är inte längre en teknisk fråga utan en strategisk ledningsutmaning som kräver kontinuerlig uppmärksamhet och investeringar.

Incidentrapportering representerar en annan kritisk dimension av DORA:s säkerhetskrav. Organisationer måste snabbt klassificera och rapportera större IKT-incidenter till nationella tillsynsmyndigheter inom specificerade tidsramar. Vi förstår att detta kräver välfungerande incidenthanteringsprotokoll med tydliga eskaleringsvägar.

Rapporteringskraven skapar också ökad transparens kring digitala risker i finanssektorn. Detta möjliggör bättre branschövergripande lärande och förebyggande åtgärder.

Omfattande övervakningssystem utgör ryggraden i de IKT-säkerhetskrav som DORA föreskriver. Organisationer måste implementera teknologi som kan detektera anomalier och potentiella hot i realtid. Dessa system måste integreras med bredare säkerhetsarkitekturer och möjliggöra snabb respons på identifierade risker.

Den kontinuerliga tillsynen från finansiell tillsyn representerar en fundamental förändring i hur efterlevnad övervakas och säkerställs inom finanssektorn. Tillsynsmyndigheter har genom DORA fått utökade befogenheter att inspektera organisationers IKT-riskhantering. Vi observerar att denna direkta tillsyn skapar ett starkt incitament för organisationer att prioritera digital motståndskraft.

Säkerhetskravområde	Primära aktiviteter	Tillsynsaspekt
Stresstester och sårbarhetsanalyser	Regelbundna penetrationstester, scenariobaserade övningar, TLPT för systemviktiga institutioner	Granskning av testresultat och åtgärdsplaner av finansiell tillsyn
Incidenthantering och rapportering	Klassificering av incidenter, snabb rapportering, rotorsaksanalys och lärdomar	Verifiering av rapporteringsrutiner och incidentrespons inom specificerade tidsramar
Kontinuerlig övervakning	Realtidsdetektering av anomalier, hotanalys, säkerhetsövervakning dygnet runt	Inspektion av övervakningssystem och dokumentation av säkerhetsprocesser
Tredjepartshantering	Due diligence av leverantörer, kontraktsövervakning, exitstrategier	Granskning av leverantörsregister och riskbedömningar av kritiska tjänsteleverantörer

Sammantaget skapar dessa säkerhetskrav och den förstärkta övervakningen ett regulatoriskt ramverk. Det höjer säkerhetsstandarden för hela finanssektorn samtidigt som det ökar transparensen och ansvaret för digitala risker. Vi ser att organisationer som proaktivt investerar i robust operativ kontinuitet kommer att uppnå konkurrensfördelar.

GDPR:s inverkan på företag och organisationer

GDPR har förändrat hur företag och organisationer hanterar personuppgifter GDPR och skyddar individers integritet. Det har skapat nya regler för datahantering och individers rättigheter. Nu måste organisationer över hela världen anpassa sina processer för att följa dessa regler och bygga förtroende.

GDPR gäller för alla som hanterar personuppgifter om EU-medborgare, oavsett var de är baserade. Om en organisation inte följer reglerna kan de få en böter på 20 miljoner euro eller 4 procent av den globala årsomsättningen. Det gör GDPR till en av de viktigaste dataskyddslagstiftningarna i världen.

Tillämpning för databehandling

Varje process där personuppgifter hanteras måste ha en laglig grund enligt GDPR. Grundarna kan vara samtycke, nödvändighet för kontrakt, lagkrav, skydd av vitala intressen, eller allmänna intressen. Valet av grund påverkar hur man uppfyller databehandling efterlevnad.

GDPR kräver att organisationer implementerar dataskydd genom design och som standard. Det betyder att integritetsskydd ska finnas med i IT-system från början. Vi rekommenderar att ni gör konsekvensbedömningar för alla högriskbehandlingar innan de startar.

Ett viktigt krav är att ha detaljerade register över behandlingar (ROPA). Dessa register ska dokumentera:

• Ändamål med varje behandlingsaktivitet
• Kategorier av personuppgifter som behandlas
• Mottagare av uppgifterna
• Lagringstider för olika datakategorier
• Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder

Organisationer måste också ha dataskyddsavtal med personuppgiftsbiträden. Detta säkerställer att även externa parter följer strikta krav. I vissa fall krävs det att utnämna ett dataskyddsombud.

Det är också viktigt att ha procedurer för att hantera dataintrång. Vid intrång måste organisationer anmäla till tillsynsmyndigheter inom 72 timmar. Om intrånget är allvarligt måste individer informeras snabbt.

Rättigheter för registrerade

GDPR ger individer många registrerades rättigheter som organisationer måste kunna hantera. Detta kräver tekniska lösningar och tydliga rutiner. Varje förfrågan måste besvaras inom en månad, vilket ställer höga krav på organisationens beredskap.

De registrerades rättigheter enligt GDPR inkluderar flera viktiga delar. Dessa ger individer kontroll över sina personuppgifter:

1. Rätten till tillgång – Individer kan begära information om vilka personuppgifter GDPR skyddar och hur dessa behandlas i organisationen
2. Rätten till rättelse – Möjlighet att korrigera felaktiga eller ofullständiga uppgifter som organisationen innehar
3. Rätten till radering – Även kallad ”rätten att bli glömd”, gäller när uppgifterna inte längre är nödvändiga eller samtycke återkallas
4. Rätten till begränsning – Individer kan begära tillfällig begränsning av behandling under specifika omständigheter
5. Rätten till dataportabilitet – Tillåter individer att få ut sina uppgifter i maskinläsbart format för överföring till annan organisation

Utöver dessa grundläggande GDPR-krav har individer rätt att invända mot vissa typer av behandlingar. Detta kräver att organisationer kan hantera avanmälningar och stoppa oönskad kommunikation. Rätten att invända mot marknadsföring är absolut och måste respekteras omedelbart.

En viktig aspekt är rätten att inte bli föremål för automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering. Om beslut fattas enbart genom automatisering och dessa har rättsliga effekter, måste särskilda skyddsåtgärder vidtas. Vi rekommenderar att organisationer implementerar mänsklig granskning och möjlighet att överklaga sådana beslut.

För att hantera dessa registrerades rättigheter effektivt måste organisationer utveckla dedikerade verktyg och processer. Detta inkluderar säker identitetsverifiering för att förhindra obehörig åtkomst. Vi ser att många organisationer använder självbetjäningsportaler där individer kan utöva sina rättigheter. Detta förbättrar användarupplevelsen och minskar administrativ börda.

Gemensamma mål av DORA och GDPR

DORA och GDPR har många likheter som driver fram högre säkerhet och ansvar. Båda strävar efter att skapa en säker digital värld. De vill att organisationer tar ett systematiskt och riskbaserat förhållningssätt till säkerhet.

De etablerar en ram för regelefterlevnad EU som täcker både operativa system och personuppgifter. Detta visar att de kompletterar varandra.

Trots olika fokusområden delar de en vision om att bygga motståndskraft i den digitala världen. Organisationer måste förankra säkerhetstänkandet i ledningen. De måste också skapa robusta processer för incidenthantering och leverantörshantering.

Den gemensamma grunden skapar en helhetssyn på säkerhet. Detta omfattar både tekniska system och personlig integritet.

Förbättrad datasäkerhet

DORA och GDPR driver organisationer mot högre säkerhetsstandarder. De skapar en omfattande skyddsarkitektur. Detta resulterar i starkare säkerhetsåtgärder som skyddar både system och personlig information.

DORA kräver omfattande IKT-säkerhetsåtgärder för finansiella institutioner. Detta inkluderar regelbundna tester och noggrann kontroll av tredjepartsleverantörer. Syftet är att skydda kritiska funktioner och upprätthålla finansiell stabilitet.

GDPR fokuserar på tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsskydd. Det kräver kryptering och pseudonymisering. Organisationer måste regelbundet testa och utvärdera dessa åtgärder.

När personuppgifter är inblandade i säkerhetsincidenter sker en naturlig överlappning mellan regelverken.

Incidentrapportering är central i båda regelverken. DORA kräver snabb rapportering av större IKT-incidenter. GDPR kräver rapportering av dataintrång som riskerar individers rättigheter.

Detta tvingar organisationer att förebygga och hantera incidenter effektivt. De måste ha robusta detektions- och responssystem för att snabbt identifiera och hantera säkerhetshot.

När dessa regelverk kombineras skapas harmoniserade säkerhetsstandarder. Finansiella institutioner måste adressera både systemsäkerhet och datasäkerhet på ett integrerat sätt. Detta stärker deras förmåga att hantera komplexa säkerhetsutmaningar.

Ökad transparens

Båda regelverken kräver högre nivåer av transparens och ansvarsskyldighet. Detta förändrar hur organisationer kommunicerar och dokumenterar säkerhetsåtgärder. Det skapar en kultur där organisationer inte bara måste vidta åtgärder, utan också visa att de gör det.

GDPR kräver tydliga integritetspolicyer som förklarar databehandling. Organisationer måste dokumentera sina behandlingsaktiviteter och kommunicera dataintrång. Individer har rätt att begära insyn i hur deras data behandlas.

DORA kräver detaljerad dokumentation av IKT-riskhanteringsramverk. Det kräver också tydlig rapportering av större incidenter. Vi hjälper organisationer att kartlägga tredjepartsberoenden och kritiska IKT-tjänster.

Följande tabell visar hur DORA och GDPR driver transparens från olika perspektiv:

Transparensområde	DORA:s krav	GDPR:s krav	Gemensam effekt
Dokumentation	IKT-riskhanteringsramverk och säkerhetspolicyer	Behandlingsregister (ROPA) och integritetspolicyer	Omfattande spårbarhet av alla säkerhetsrelaterade processer
Incidentrapportering	Rapportering av större IKT-incidenter till tillsynsmyndigheter inom 24 timmar	Rapportering av dataintrång till tillsynsmyndighet inom 72 timmar och till berörda individer	Snabb eskalering som möjliggör proaktiv riskhantering
Leverantörsövervakning	Detaljerad kartläggning av kritiska tredjepartsleverantörer och IKT-tjänster	Databehandlingsavtal och dokumentation av underleverantörer	Full insyn i den digitala leveranskedjan
Ledningsansvar	Styrelsens explicita ansvar för IKT-risker och årlig rapportering	Utnämning av dataskyddsombud och ansvar för dataskyddskonsekvenser	Förankring av säkerhet på högsta beslutsfattande nivå

Båda regelverken kräver att organisationer upprätthåller system och processer för revision och tillsyn. Det skapar en regelbunden granskningscykel. Organisationer måste kontinuerligt utvärdera och förbättra sina säkerhetsåtgärder.

Utmaningar i implementeringen av DORA

Att implementera DORA är en stor utmaning för finanssektorn. Den Digital Operational Resilience Act kräver stora förändringar i hur man hanterar digitala operationer. Deadlinen den 17 januari 2025 skapar extra press.

Detta innebär stora ekonomiska investeringar och komplexa tekniska anpassningar. Det påverkar alla nivåer i organisationen.

Finansiella institutioner måste investera i IT-stresstester och kontinuitetsplanering. De måste också granska tredjepartsleverantörer och etablera övervakningssystem. Detta innebär en stor omvandling av befintliga processer och system.

Ekonomiska och organisatoriska resurskrav

Resursallokeringen för DORA är en stor utmaning. Organisationer måste avsätta stora budgetar för att anställa specialiserad personal. Detta kräver ofta konkurrens om begränsade talanger.

Investeringarna sträcker sig långt bortom personalrekrytering. Företag måste köpa avancerade tekniska lösningar och genomföra kostsamma penetrationstester. Utvecklingen av dokumentation och rapporteringssystem kräver också betydande ekonomiska resurser.

Mindre finansiella institutioner och fintech-företag står inför särskilt stora utmaningar. De har sällan samma resursbas som större banker. Men de måste ändå uppfylla stora krav.

Kostnadseffektiva alternativ kan inkludera molnbaserade säkerhetsplattformar. Samarbete med större partners kan också minska bördan. Ledningen måste balansera dessa investeringar mot andra affärsprioriteringar.

Resurskategori	Investering krävs	Strategiska alternativ
Specialiserad personal	Rekrytering och utbildning inom cybersäkerhet och IKT-riskhantering	Extern konsultering, delad kompetenspool, kontinuerlig vidareutbildning
Tekniska lösningar	Avancerade övervakningssystem, incidentdetektering, testmiljöer	Molnbaserade plattformar, skalerbara SaaS-lösningar, automatisering
Testing och validering	Penetrationstester, stresstester, hotbaserade simuleringar	Samarbete med specialiserade testleverantörer, interna testprogram
Dokumentation	Rapporteringssystem, compliance-dokumentation, revisionsprocesser	Standardiserade mallar, digitala verktyg för dokumenthantering

Teknisk integration och systemanpassning

De tekniska utmaningarna är omfattande och komplexa. Organisationer måste integrera säkerhetsövervakning över fragmenterade IT-landskap. Detta kräver sofistikerad planering och genomförande.

Automatiserad klassificering och rapportering av IKT-incidenter är en specifik utmaning. Detta kräver avancerad analytics och integration med tillsynsmyndigheternas rapporteringssystem. Samtidigt måste organisationer utveckla testmiljöer för löpande motståndskraftstester.

Granskningen av tredjepartsleverantörer introducerar ytterligare komplexitet. Detta blir särskilt utmanande för molntjänster där flera lager av underleverantörer kan vara inblandade. Teknisk efterlevnad kräver full insyn i leverantörskedjor och förmågan att kontrollera säkerhetsstandarider.

DORA:s krav måste också samordnas med andra regelverk som GDPR och NIS2. Detta skapar behovet av harmoniserad compliance-strategi som hanterar överlappande men inte identiska krav. Bristen på standardiserade verktyg eller etablerade best practices förvärrar situationen ytterligare.

Den korta tidsramen till full efterlevnad skapar ytterligare press på IT-avdelningar. Många organisationer har redan fullt upptagna team med digitaliseringsprojekt. Att prioritera DORA-implementering kräver noggrann planering och effektiv projektledning.

Vi rekommenderar att organisationer börjar med en omfattande gap-analys av befintliga IKT-resurser. Identifiera kritiska brister tidigt och utveckla en fasad implementeringsplan. Genom att omvandla compliance-krav till konkurrenskraftsfördelar kan finansiella institutioner stärka både sin operativa motståndskraft och sitt kundförtroende.

Utmaningar i implementeringen av GDPR

Även efter många år kämpar många svenska företag med GDPR. Detta beror på regelverkets komplexitet. Det skapar stora utmaningar för organisationer i alla storlekar.

GDPR-efterlevnad är en ständig process. Regelverket kräver ständig uppmärksamhet och anpassning. Det visar sig att GDPR har en större inverkan på dagliga processer än tidigare regler.

Ekonomiska och juridiska konsekvenser vid bristande efterlevnad

De ekonomiska riskerna för GDPR-överträdelser är betydande och verkliga. Böter kan bli upp till 20 miljoner euro eller 4 procent av den globala årsomsättningen. Tillsynsmyndigheter över hela Europa har utfärdat stora böter.

Tillsynsmyndigheterna använder sina befogenheter mer. De allvarligaste överträdelserna inkluderar bristande laglig grund och kränkningar av grundläggande dataskyddsprinciper. Mindre allvarliga överträdelser kan resultera i böter på upp till 10 miljoner euro eller 2 procent av omsättningen.

Implementeringen av GDPR är komplex. Det kräver flera kärnkomponenter:

• Laglig grund för all behandling av personuppgifter
• Hantering av den registrerades rättigheter inklusive tillgång, rättelse och radering
• Dataskydd genom design och standardinställningar i alla system
• Utnämning av dataskyddsombud i vissa organisationer
• Anmälningar av dataintrång till tillsynsmyndighet inom 72 timmar
• Förteckning över behandlingsaktiviteter för dokumentation

GDPR berör nästan alla delar av verksamheten. IT-system, säkerhetsprotokoll, HR-processer, marknadsföringsaktiviteter och kundservice måste anpassas. Det kräver en omfattande kulturförändring.

Många organisationer kämpar med att hålla sin GDPR-efterlevnad uppdaterad. Nya behandlingsaktiviteter införs, nya teknologier adopteras och organisatoriska förändringar sker kontinuerligt. Detta kräver regelbundna interna revisioner och uppdateringar av dokumentation.

Komplexitet i hantering av samtycke och användarrättigheter

Hanteringen av samtycke är en av de mest utmanande aspekterna av GDPR. Samtycke och rättigheter kräver noggrann implementation för att uppfylla GDPR:s strikta krav. Samtycke måste vara frivilligt, specifikt för varje ändamål, informerat och entydigt genom en klar bekräftande handling.

Dessa krav har tvingat många organisationer att designa om sina digitala plattformar helt. Förkryssade rutor är inte längre tillåtna och påtvingat samtycke som villkor för tjänster som inte objektivt kräver databehandling är förbjudet. Vi guidar våra kunder genom implementeringen av granulära samtyckesinställningar som uppfyller regelverkets alla aspekter.

Komplexiteten ökar när organisationer verkar internationellt. Olika nationella tillsynsmyndigheter kan ha varierande tolkningar av dataskyddsförordningen. Detta skapar ytterligare utmaningar för företag med gränsöverskridande verksamhet.

Samtyckeskrav	GDPR-standard	Implementeringsutmaning
Frivillighet	Samtycke måste ges utan påtryckning	Svårt att balansera med affärskrav
Specificitet	Separat samtycke för varje ändamål	Kräver granulära kontroller i system
Information	Tydlig förklaring av användning	Juridisk komplexitet i kommunikation
Återkallbarhet	Lika enkelt att återkalla som att ge	Teknisk implementation över system

Implementeringen av GDPR inkluderar integration av samtyckesinformation över flera system och kontaktpunkter. Organisationer måste hantera tredjepartscookies och marknadsföringsteknologi från externa leverantörer. Detta kräver omfattande dokumentation av när och hur samtycke erhölls.

Balansen mellan compliance och användarupplevelse är viktig. Alltför komplexa eller frekventa samtyckesförfrågningar kan leda till consent fatigue och negativ kundupplevelse. Vi rekommenderar genomtänkta lösningar som samtyckehanteringsplattformar för att hantera denna komplexitet effektivt.

Tydlig juridisk vägledning om när samtycke är nödvändigt jämfört med andra lagliga grunder är avgörande för framgång. Kontinuerlig utbildning av marknadsförings- och produktteam om GDPR:s krav säkerställer att compliance stödjer snarare än hindrar affärsmål. Vi arbetar med organisationer för att skapa hållbara processer som integrerar samtycke och rättigheter i kärnverksamheten.

Framtidsutsikter för DORA och GDPR

Framtida krav på DORA och GDPR kommer att påverkas av många faktorer. Dessa inkluderar teknologisk utveckling och ökat behov av samarbete över gränser. Regler kommer att bli mer integrerade, vilket kräver flexibla strategier från organisationer.

Den digitala transformationen accelererar i Europa. Detta leder till nya lagar som kommer att förändra hur företag hanterar säkerhet och dataskydd. EU betonar vikten av säker digital infrastruktur.

GDPR har redan blivit ett globalt standard för dataskydd. Detta har inspirerat många länder utanför EU att skapa sina egna dataskyddslagar.

Vi vill ge er insikt i de framtida trenderna och eventuella lagstiftningsförändringar. Genom att vara proaktiva kan ni vända regler till fördelar. Detta kräver strategisk planering och kontinuerlig övervakning av regelverket.

Utvecklingstendenser

Regulatoriska utvecklingar visar tydliga mönster för DORA och GDPR. En viktig trend är ökad konvergens mellan EU-regler. DORA, GDPR, NIS2 och andra regler kommer att kopplas närmare ihop.

Detta skapar ett sammanhängande ekosystem för cybersäkerhet och dataskydd. Organisationer måste utveckla integrerade strategier. Detta minskar komplexiteten men kräver omställning.

Tillsynsmyndigheter kommer att samarbeta mer. Detta inkluderar samarbete mellan olika nationella myndigheter och mellan olika typer av myndigheter. Finansiella, dataskydds- och cybersäkerhetsmyndigheter arbetar tättare tillsammans.

Följande utvecklingstendenser kommer att påverka framtida compliance-krav:

• Leverantörskedjaansvar: DORA och GDPR kommer att hålla organisationer ansvariga för både sina egna system och leverantörers säkerhet. Detta gäller särskilt för kritiska tjänster som moln och AI.
• Harmoniserad tillämpning: Regler kommer att tolkas mer konsekvent över EU. Detta leder till förutsägbarhet och samordnat tillsynsarbete.
• Teknologidriven reglering: Ny teknologi som AI och blockchain skapar nya möjligheter och risker. Regulatorer måste hantera dessa.
• Ekosystemtänkande: Fokus ligger på hela ekosystemets säkerhet, inte bara enskilda organisationers. Detta kräver samarbete och informationsdelning.

Potentiella förändringar i lagstiftningen

DORA kommer att genomgå en utvärderingsperiod. Detta kan leda till justeringar baserade på erfarenheter från tidig implementering. Tröskelvärden för incidentrapportering kan justeras när mer data samlas in.

Mer vägledning kommer att ges kring testning av operativ motståndskraft. Detta inkluderar hur olika typer av institutioner kan uppfylla kraven. Möjliga utökningar av tillämpningsområdet kan komma när nya tjänster och teknologier utvecklas.

GDPR kan ses över för att hantera problematiska områden. Gränsöverskridande dataöverföringar är en ständig utmaning. Ny AI Act kommer att ge tydligare regler för AI och automatisering.

Samtycke-regler kan justeras för att balansera skydd med användbarhet. EU-lagstiftningens skillnader mellan länder kan harmoniseras. Detta skapar större förutsägbarhet för företag som verkar i flera länder.

Utöver ändringar i dessa regler kan nya lagar komma. Områden som cybersäkerhetsförsäkring och kvantdatorkryptering kommer att kräva nya regler. Digital lagstiftning måste hålla jämna steg med teknologin.

Detta innebär att företag måste ha flexibla compliance-ramverk. En robust säkerhetsarkitektur gör det lättare att integrera nya krav. Vi rekommenderar att ni bygger modulära och skalbara system från början.

Område	DORA framtida utveckling	GDPR framtida utveckling	Gemensam påverkan
Tekniska krav	Förtydligningar kring molntjänster, testningsmetoder, och resiliensmått	AI-regler, automatiserat beslutsfattande, och biometri	Ökad komplexitet som kräver specialistkompetens
Tillämpningsområde	Utökning till fintech, kryptovalutor, och decentraliserad finans	Förtydligningar kring internationella dataöverföringar och molnleverantörer	Bredare ansvar för digital ekosystem
Tillsyn och efterlevnad	Samordnade tester, centraliserad rapportering, och branschspecifika riktlinjer	Harmoniserade böter, snabbare beslut, och bättre samarbete	Effektivare och konsekvent tillsyn
Leverantörsansvar	Strängare krav på kritiska tredjepartsleverantörer, särskilt IKT	Utökat ansvar för hela kedjan	Omfattande due diligence och säkerhetsmekanismer
Tidslinje	Första översyn förväntas 2026-2027 baserat på erfarenheter	Potentiella uppdateringar 2025-2026 kopplat till AI Act	Kontinuerlig anpassning krävs under 3-5 år

Sammanfattning av nyckelskillnader

För att lyckas med DORA och GDPR krävs en strategisk förståelse. Vi har analyserat dessa regler i detalj. Nu sammanfattar vi de viktigaste skillnaderna för er.

Genom att se var reglerna överlappar och skiljer sig, kan ni skapa en regulatory compliance-strategi. Detta hjälper er att navigera båda reglerna på ett effektivt sätt och minska dubbelarbete.

Praktisk tillämpning av båda regelverken

DORA fokuserar på finansiella institutioners säkerhet mot IKT-störningar. Det kräver detaljerade tekniska krav. GDPR är bredare och fokuserar på personuppgifters skydd och individers rättigheter.

Finansiella institutioner måste följa både DORA och GDPR. Detta innebär att compliance-team måste samordna mellan dessa regler. De måste identifiera områden där de kan samverka för att minska dubbelarbete.

• Incidenthantering när personuppgifter påverkas av IKT-störningar, vilket kräver koordinering mellan DORA:s rapporteringskrav och GDPR:s anmälningsskyldighet
• Säkerhetsåtgärder som skyddar både systemintegritet och datakonfidentialitet, där tekniska kontroller kan utformas för att uppfylla båda regelverkens krav samtidigt
• Dokumentationskrav för både IKT-risker och databehandlingsaktiviteter, där gemensamma system kan effektivisera dokumentationsarbetet

Varje regelverk kräver specialiserade processer. DORA har detaljerade tekniska krav, medan GDPR fokuserar mer på individers rättigheter.

ISO 27001 kan användas som en gemensam grund för informationssäkerhet. Det täcker större delar av både DORA:s och GDPR:s säkerhetskrav. Ni kan sedan lägga till specialiserade processer för de specifika kraven.

Detta skapar en effektiv och integrerad compliance-arkitektur. Ni undviker dubbelarbete och säkerställer efterlevnad av båda regelverkens krav. Kartlägg alla krav från båda regler i en matris och identifiera synergier och unika krav systematiskt.

Aspekt	DORA	GDPR	Integration
Primärt fokus	Operativ IKT-motståndskraft och cybersäkerhet	Personuppgiftsskydd och individuella rättigheter	Gemensam säkerhetsgrund med specialiserade tillägg
Tillämpningsområde	Finansiella institutioner och IKT-leverantörer	Alla organisationer som behandlar personuppgifter	Finanssektorn måste uppfylla båda
Teknisk specificitet	Hög detaljnivå med specifika tekniska krav	Principbaserad med flexibla implementationsmetoder	DORA kompletterar GDPR:s tekniska säkerhetsåtgärder
Incidenthantering	Klassificering och rapportering av IKT-incidenter	Anmälan av personuppgiftsincidenter inom 72 timmar	Gemensamma processer med separata rapporteringslinjer
Tredjepartshantering	Omfattande krav på IKT-leverantörsövervakning	Personuppgiftsbiträdesavtal och ansvarsskyldighet	Koordinerade avtal som täcker båda regelverkens krav

Regelverkens påverkan på finansbranschen

DORA och GDPR driver en transformation mot högre säkerhetsstandarder. Detta påverkar konkurrensen i branschen. Det skapar både utmaningar och möjligheter.

Organisationer som investerar i efterlevnad får fördelar. De undviker sanktioner och får bättre affärsresultat.

Förbättrat kundförtroende kommer av säker hantering av data. Det är viktigt i en tid med många dataintrång. Stark regulatory compliance är en differentierande faktor.

Starkare motståndskraft minskar störningar och förluster. Detta påverkar lönsamheten positivt. När ni möter både DORA:s och GDPR:s krav blir er verksamhet mer robust.

Attraktionen av säkerhet och integritet växer. Stora kunder gör omfattande due diligence innan de ingår avtal. Det gör efterlevnad till en affärsmöjlighet.

Att vara redo för framtida regler är viktigt. ISO 27001 är en bra grund. NIS2 och kommande regler bygger vidare på dessa principer.

EU-regleringar sätter globala standarder. Detta påverkar cybersäkerhet och dataskydd världen över. Det skapar enhetliga förväntningar och högre standarder.

Den internationella branschpåverkan är stor. Många globala finansiella institutioner implementerar EU-standarder. Det skapar harmoni och minskar komplexitet i globala compliance-strukturer.

Kombinationen av DORA och GDPR stärker förtroendet för digital finansiell verksamhet. Det skyddar individer och det finansiella systemets stabilitet. Det är en nödvändig utveckling som kommer att forma framtidens finansbransch.

Slutsatser och rekommendationer

Vi har tittat på skillnader och likheter mellan DORA och GDPR. Efterlevnad kräver ett strukturerat arbetssätt. Detta bygger långsiktig säkerhet och bygger förtroende.

Bästa praxis för efterlevnad

Lyckade strategier bygger på integration, inte isolerade projekt. Vi föreslår ett gemensamt ramverk för DORA och GDPR. ISO 27001 är en bra start för cybersäkerhet.

Tekniska plattformar som stödjer integrerad hantering gör arbetet lättare. Cyberday ISMS stödjer både DORA och GDPR. Det gör er resa mot compliance snabbare.

Kontinuerlig utveckling och utbildning

Best practices DORA GDPR kräver mer än teknik. Mänskliga faktorer är viktiga för framgång. Vi ser vikten av löpande utbildning för alla.

Utbildning ska inkludera praktiska övningar. Det gör teoretisk kunskap till praktisk färdighet. Utbildade team uppfyller krav och skapar affärsvärde.

FAQ

Vad är den grundläggande skillnaden mellan DORA och GDPR?

DORA fokuserar på finansiella institutioners IKT-säkerhet. Det kräver stresstestning och incidentklassificering. GDPR handlar om alla organisationers personuppgiftshantering. Det fokuserar på individers rättigheter och transparens.

Finansiella institutioner måste följa båda. Det kräver en integrerad compliance-strategi.

Vilka organisationer omfattas av DORA?

DORA gäller för finansiella institutioner och deras kritiska leverantörer. Det inkluderar banker och försäkringsbolag. Även kritiska IKT-tjänsteleverantörer omfattas.

Det sträcker sig även till teknikpartners utan direkt finansiell verksamhet.

Vad innebär incidentrapportering enligt DORA jämfört med GDPR?

DORA kräver snabb rapportering av större IKT-incidenter. GDPR fokuserar på dataintrång som riskerar individers rättigheter.

Organisationer måste ha processer för att uppfylla båda regelverkens krav.

Hur förhåller sig DORA:s krav på tredjepartsleverantörer till GDPR:s krav?

DORA och GDPR har olika krav på tredjepartsleverantörer. DORA fokuserar på IKT-riskhantering. GDPR kräver dataskyddsavtal och säkerhetsåtgärder.

Organisationer måste ha en integrerad leverantörshanteringsstrategi.

Vilka är de största utmaningarna för små och medelstora företag när det gäller DORA och GDPR?

Mindre företag har begränsade resurser för att följa DORA och GDPR. Det kräver investeringar i personal och teknologi.

De måste också hantera komplexa processer för GDPR.

Hur påverkar DORA och GDPR användningen av molntjänster i finanssektorn?

DORA och GDPR kräver noggrann riskbedömning av molntjänster. Det inkluderar krav på säkerhet och transparens.

Organisationer måste välja leverantörer som uppfyller dessa krav.

Vad händer om en IKT-incident påverkar både operativa system och personuppgifter?

Vid en incident måste organisationer rapportera till både DORA och GDPR. Det kräver integrerade incidenthanteringsprocesser.

Det är viktigt att kunna hantera komplexa incidenter.

Hur kan teknologiplattformar som Cyberday stödja efterlevnad av både DORA och GDPR?

Cyberday kan hjälpa organisationer att hantera DORA och GDPR. Plattformen erbjuder integrerade lösningar för compliance.

Det inkluderar centraliserad dokumentation och automatiserad riskbedömning.