Vad är DORA krav?

Vi står mitt i en stor förändring inom finansvärlden. DORA-förordningen EU startade i januari 2025. Den sätter nya regler för att hantera digitala risker.

Detta gäller alla inom finanssektorn. Det inkluderar banker, försäkringsbolag och IT-leverantörer. De måste nu följa enhetliga krav på säkerhet och riskhantering.

Regeln fokuserar på IKT-risker, incidentrapportering och verksamhetskontinuitet. Det är en ny väg jämfört med tidigare regler. Den betonar operativ säkerhet mer än finansiell stabilitet.

EU har nu en standard för digital motståndskraft. Det skapar tydliga förväntningar på hur man ska skydda sig mot cyberattacker.

På PwC hjälper vi er att förstå dessa nya krav. Vi stödjer er i att planera er implementering. Det hjälper er att inte bara uppfylla kraven, utan också att förbättra er digitala motståndskraft.

Viktiga Punkter

• DORA-förordningen är ett EU-gemensamt regelverk som började gälla i januari 2025 för att hantera digitala risker inom finanssektorn
• Regelverket omfattar alla finansiella företag inklusive banker, försäkringsbolag, värdepappersföretag och leverantörer av kritiska IT-tjänster
• Fokus ligger på digital operativ motståndskraft, IKT-riskhantering och förmåga att upprätthålla verksamhetskontinuitet
• DORA skapar enhetliga cybersäkerhetskrav över hela EU och harmoniserar tillsynsmetoder mellan medlemsländer
• Företag måste implementera robusta system för incidentrapportering och regelbunden testning av motståndskraft
• Regelverket ställer höga krav på styrning av tredjepartsleverantörer av kritiska IT-tjänster
• Proaktiv förberedelse genom GAP-analys och strategisk planering är avgörande för framgångsrik implementering

Översikt av DORA och dess syfte

Den digitala världen gör finanssektorn mer sårbar. DORA ger ett gemensamt europeiskt svar. Finansiella organisationer står inför en komplex värld där tekniska risker är lika stora som finansiella.

DORA-ramverket i Sverige och EU syftar till att skapa en enhetlig grund för att hantera digitala hot. Detta gör att alla företag i branschen kan följa samma höga standard. Det stärker hela det finansiella systemets stabilitet.

Den digitala operativa motståndskraftslagen

DORA står för Digital Operational Resilience Act. Detta betecknar en bred approach till finansiella institutioners teknologiska infrastruktur. Det fokuserar på operativ kontinuitet snarare än bara teknisk säkerhet.

”Operativ motståndskraft” betyder att organisationer inte bara ska förhindra incidenter. De måste också kunna upprätthålla kritiska funktioner under press och återhämta sig snabbt efter störningar. Detta är en viktig förändring från reaktiva till proaktiva åtgärder.

EU-regelverket täcker fem huvudområden för en heltäckande strategi. Detta inkluderar IT-riskhantering, incidenthantering, digital operativ motståndskraftstestning, tredjepartsriskhantering och informationsdelning. Denna helhetssyn är avgörande för att skapa verklig motståndskraft i finanssektorn.

Från fragmentering till harmonisering

DORAs utveckling grundar sig på ökningen av cyberhot mot finansiella tjänster. EU-lagstiftare insåg att nationella regler inte längre räckte för att hantera komplexiteten.

Före DORA fanns många olika krav och standarder inom EU. Detta skapade ineffektivitet och luckor i skyddet av finansiella system. DORA etablerar ett enhetligt ramverk för alla medlemsländer.

Med en enhetlig tillsynsmetod för alla relevanta sektorer i hela EU säkerställs både konvergens och harmonisering av tidigare praxis vad gäller cybersäkerhet och motståndskraft vid olika digitala incidenter.

Utvecklingsprocessen involverade omfattande samråd med finansiella institutioner, teknologileverantörer och tillsynsmyndigheter. Denna samarbetsbaserade approach har resulterat i ett regelverk som balanserar praktisk tillämpbarhet med höga säkerhetskrav. DORA-ramverket i Sverige implementeras därför med samma struktur som i övriga EU-länder, vilket underlättar gränsöverskridande verksamhet.

Transformativ påverkan på finansiella tjänster

DORAs betydelse för finanssektorn är enorm. Regeln förändrar hur företag tänker på teknologiska investeringar och processer. Tidigare fokus på ekonomisk soliditet ersätts nu av teknologisk robusthet.

För DORA i finanssektorn innebär detta att alla aktörer måste bedöma sina digitala risker systematiskt. Banker, försäkringsbolag, värdepappersföretag och betalningsinstitut omfattas av samma krav. Detta skapar en omfattande förändring i hur organisationer strukturerar sina IT-avdelningar och säkerhetsfunktioner.

Den praktiska betydelsen sträcker sig bortom bara att följa regler. Finansiella institutioner som framgångsrikt implementerar DORA får konkurrensfördelar genom ökad operativ stabilitet. Kunder och investerare värderar företag som kan visa motståndskraft mot digitala hot, vilket gör DORA till en affärsmöjlighet snarare än enbart en regelbörda.

Dessutom adresserar DORA i finanssektorn den kritiska frågan om tredjepartsberoenden. Många finansiella företag är beroende av molntjänster och IT-leverantörer för sina kärnfunktioner. Regeln ställer tydliga krav på hur dessa relationer ska hanteras och övervakas, vilket minskar systemrisker från koncentrerad exponering mot enskilda leverantörer.

Centrala komponenter inom DORA

DORA introducerar ett ramverk med fem huvudområden. Detta ramverk förändrar hur finanssektorn ser på teknisk säkerhet och operativ kontinuitet. Komponenterna arbetar tillsammans för att skapa en stark digital infrastruktur.

Detta ramverk täcker allt från IKT-riskhantering till rapportering av incidenter. Det inkluderar också tester av det digitala försvaret och riskhantering av tredjepartsleverantörer. Informationen delas också mellan organisationer och myndigheter.

Dessa fem pelare visar en helhetssyn på digital motståndskraft. De erkänner att teknologiska system alltid möter utmaningar. DORA fokuserar på att bygga kapacitet för snabb återhämtning.

Teknik och digital säkerhet

Teknologiska krav under DORA sträcker sig långt. De kräver att organisationer implementerar robusta IKT-system. Systemen måste kunna motstå cyberhot och systemfel.

Organisationer måste ha omfattande säkerhetslösningar. Detta inkluderar avancerad nätverkssäkerhet och strikt åtkomstkontroll. Kontinuerlig systemövervakning är också viktig.

Digital säkerhet kräver att säkerhet byggs in i IT-arkitekturen. Detta innebär att säkerhet inte kan ses som ett tillägg. Den måste vara en del av systemdesign och utveckling.

DORA ställer krav på kontinuerlig övervakning och detektering av hot. Organisationer måste ha system som kan identifiera avvikelser i realtid. Detta kräver investeringar i avancerade säkerhetsverktyg och kompetent personal.

Digital säkerhet handlar inte längre om att bygga högre murar. Det handlar om att skapa system som kan upptäcka, reagera och återhämta sig från incidenter på ett effektivt sätt.

Den teknologiska delen av DORA kräver regelbundna tester av digital motståndskraft. Dessa tester inkluderar scenariobaserade övningar som simulerar cyberattacker. Testerna måste genomföras systematiskt och dokumenteras noggrant.

Riskhantering och rapporteringskrav

Riskhantering under DORA kräver systematiska processer för att hantera IKT-risker. Detta innebär en uppgradering av befintliga riskhanteringsramverk. Organisationer måste ha omfattande riskregister som dokumenterar alla identifierade IKT-risker.

Implementeringen av kontrollmekanismer är central. Dessa kontroller måste vara förebyggande och detekterande. DORA kräver dokumentation av alla kontroller och regelbunden utvärdering av deras effektivitet.

Rapporteringskraven är omfattande. Det inkluderar både intern rapportering till ledning och styrelse samt extern rapportering till tillsynsmyndigheter. Organisationer måste ha tydliga rapporteringsstrukturer.

• Incidentrapportering måste ske inom specifika tidsramar beroende på incidentens allvarlighetsgrad
• Periodisk rapportering av den övergripande riskprofilen och vidtagna åtgärder
• Ad hoc-rapportering vid väsentliga förändringar i risklandskapet eller organisationens motståndskraft
• Transparent kommunikation med intressenter om organisationens digitala säkerhetsstatus

När vi talar om mätetal är det viktigt att skilja mellan traditionella DevOps DORA metrik och de nya DORA mätetal. DevOps DORA metrik fokuserar på mjukvaruutvecklingseffektivitet. DORA mätetal fokuserar på operativ motståndskraft och säkerhetsrelaterade aspekter.

Dessa mätetal inkluderar tid för incidentdetektering och effektivitet i responshantering. Organisationer måste utveckla nya KPI:er för att mäta dessa aspekter av digital motståndskraft.

Måtområde	Specifikt mätetal	Betydelse för DORA
Incidentdetektering	Genomsnittlig tid från incident till upptäckt	Mäter organisationens övervakningskapacitet och förmåga att identifiera hot tidigt
Responseffektivitet	Tid från upptäckt till initial åtgärd	Visar hur snabbt organisationen kan mobilisera resurser vid incidenter
Återställningstid	Total tid för fullständig återställning av tjänster	Indikerar organisationens motståndskraft och kontinuitetskapacitet
Tjänstedrifttid	Procentuell tillgänglighet av kritiska funktioner	Mäter övergripande systemstabilitet och tillförlitlighet

Dessa DORA mätetal ger en helhetsbild av organisationens operativa motståndskraft. De möjliggör kvantifiering av förbättringar över tid. Mätetal måste vara specifika, mätbara och relevanta för organisationens verksamhet.

Implementeringen av dessa komponenter kräver en omfattande organisatorisk förändring. Riskhantering och rapportering måste integreras i organisationens dagliga verksamhet. Detta kräver investeringar i både teknologiska plattformar och kompetensutveckling.

Implementering av DORA i organisationer

Att lyckas med DORA krav börjar med att förstå regelverket. Finansiella institutioner måste göra en transformativ resa. Detta kräver strategisk planering och operativ precision.

Implementering av DORA krav är mer än att bara uppfylla regler. Det handlar om att skapa en kultur av digital motståndskraft i hela organisationen.

Organisationer måste börja med att identifiera risker i sina system och processer. Vi rekommenderar ett systematiskt tillvägagångssätt. Detta inkluderar alla relevanta avdelningar, från IT till riskhantering.

Steg för steg-guide för implementering

Den första fasen är att etablera styrning och ansvarsfördelning. Detta innebär att utse en DORA-projektledare. Denna grupp måste ha mandat att driva förändring.

En grundlig gap-analys är viktig. Den ska visa skillnaden mellan nuvarande kapacitet och DORA:s krav. Detta ger en tydlig bild av vilka åtgärder som behövs.

• Kartläggning av kritiska IKT-system och processer som omfattas av regelverket
• Bedömning av nuvarande riskhanteringsramverk och identifiering av luckor relaterade till IKT-risker
• Granskning av befintliga incidentrapporteringssystem och deras förmåga att uppfylla DORA:s tidskrav
• Analys av tredjepartsleverantörer och deras beredskap för DORA-compliance
• Utvärdering av testprogram för digital motståndskraft, inklusive penetrationstester och scenariobaserade övningar

Efter gap-analysen utvecklar vi en detaljerad implementeringsplan. Den ska prioritera åtgärder baserat på risk och påverkan. Planen ska ha tydliga milstolpar och ansvarsfördelning.

Implementeringen fortsätter med tekniska kontroller och processer som måste uppdateras. Detta inkluderar etablering av incidentrapporteringssystem. Ett DORA informationsregister kan underlätta dokumentation och spårbarhet.

Testprogram för motståndskraft är kritiska. De ska inkludera både tekniska penetrationstester och scenariobaserade övningar. Organisationer som testar sin motståndskraft regelbundet är bättre förberedda.

Leverantörsrelationer kräver särskild uppmärksamhet. Organisationer måste se över och omförhandla avtal med kritiska leverantörer. Detta kan innebära omfattande kontraktsomförhandlingar.

Utveckla en kultur av operativ motståndskraft där varje medarbetare förstår sin roll i att upprätthålla organisationens digitala säkerhet och kontinuitet.

Utbildning av ledning och medarbetare är viktig. Alla nivåer i organisationen måste förstå DORA:s betydelse. Ledningen behöver utveckla medvetenhet om regulatoriska risker, medan operativ personal behöver praktisk träning.

Vanliga utmaningar vid implementering

Organisationer möter flera utmaningar när de implementerar DORA krav. Begränsade resurser och konkurrerande prioriteringar är särskilt pressande för mindre företag. De måste balansera DORA-implementering med andra krav och affärsprioriteringar.

Komplexiteten i att integrera DORA-krav med befintliga regler är stor. Det är viktigt att identifiera synergier och undvika parallella system. Detta kan öka kostnader och komplexitet.

Leverantörsrelationer kan vara ett hinder. Många leverantörer är ovilliga att acceptera DORA:s krav på omfattande transparens och tillsynsrättigheter. Detta kan leda till utdragna förhandlingar.

Kulturella hinder är ofta underskattade. IT-säkerhet har ofta setts som en teknisk fråga. Att förändra denna syn och etablera digital motståndskraft som en ledningsprioritet kräver betydande förändringsarbete.

Bristen på kvalificerad personal är en utmaning. Konkurrensen om dessa specialister är intensiv. Många organisationer kämpar för att rekrytera eller behålla den expertis som krävs.

Den kontinuerliga naturen av DORA-compliance är en utmaning. Detta är inte en engångsinsats utan kräver pågående investeringar i övervakning och testning. Organisationer måste etablera hållbara strukturer och processer som kan upprätthållas över tid.

Vi har observerat att framgångsrika implementeringar kännetecknas av flera gemensamma faktorer. Tydligt ledningsstöd från högsta nivå skapar förutsättningar för nödvändiga investeringar. Tvärfunktionella team som bryter ner silos mellan IT, risk och affärsenheter möjliggör mer effektiv problemlösning.

Pragmatisk prioritering som fokuserar på de mest kritiska systemen först ger organisationer möjlighet att bygga momentum. Detta riskbaserade tillvägagångssätt säkerställer att resurser allokeras där de ger störst effekt.

Användning av externa experter och standardiserade ramverk kan accelerera implementeringsprocessen. Vi rekommenderar att organisationer utnyttjar befintliga best practices och beprövade lösningar. Detta frigör interna resurser för att fokusera på organisationsspecifika utmaningar.

Slutligen är det viktigt att utnyttja nuvarande initiativ med ett motståndskraftsperspektiv. Många organisationer har redan pågående projekt inom cybersäkerhet som kan integreras med DORA-implementeringen. Genom att identifiera dessa synergier kan organisationer maximera värdet av sina investeringar.

DORAs inverkan på dataskydd

DORA har gjort kopplingen mellan operativ motståndskraft och dataskydd tydligare än någonsin. DORA-förordningen EU skapar en ny dynamik där teknisk säkerhet och personuppgiftsskydd är integrerade. Detta skapar ett större behov av regler och tillsyn på grund av ökade IT-risker.

Organisationer inom DORA i finanssektorn står inför ett komplext landskap. Reglerkraven konvergerar och skapar både möjligheter och utmaningar. Detta representerar en stor förändring i hur man hanterar compliance.

Datasäkerhet är inte längre bara en teknisk fråga. Det är en strategisk affärsfråga som kräver samordning mellan alla regulatoriska ramverk.

Konvergensen mellan DORA och GDPR

DORA-förordningen EU och GDPR har olika fokusområden som tillsammans skapar ett säkerhetslandskap. DORA fokuserar på operativ motståndskraft, medan GDPR skyddar personuppgifter och individens integritet.

Dessa regler kräver gemensamma krav på datasäkerhet och incidenthantering. DORA påverkar GDPR genom strängare säkerhetskrav för IKT-system som hanterar personuppgifter.

Organisationer som uppfyller DORAs säkerhetskrav stärker ofta sin GDPR-compliance. Detta skapar en positiv synergieffekt där investeringar i operativ motståndskraft förbättrar dataskyddet.

DORAs incidentrapporteringskrav måste koordineras med GDPRs krav. Detta kräver väl utvecklade processer för att undvika dubbelarbete och säkerställa att rätt information når rätt myndigheter i tid.

Integrerad strategi för dataskydd och operativ säkerhet

Sammanlänkningen mellan DORA och dataskydd skapar både möjligheter och utmaningar för finansiella institutioner. Organisationer som proaktivt hanterar denna konvergens kan få konkurrensfördelar genom förbättrad övergripande säkerhet.

Strategiska möjligheter inkluderar:

• Förbättrad övergripande säkerhetsnivå genom att integrera krav från båda regelverken i en sammanhängande säkerhetsarkitektur
• Effektivare incidenthantering genom samordnade processer som uppfyller både DORAs krav på rapportering till finansiella tillsynsmyndigheter och GDPRs krav på rapportering till dataskyddsmyndigheter och berörda individer
• Förstärkt riskhantering där IKT-riskbedömningar under DORA kan integreras med dataskyddskonsekvensanalyser under GDPR för att ge en holistisk riskbild

Samtidigt måste organisationer inom DORA i finanssektorn hantera specifika utmaningar. Vi identifierar att olika rapporteringstidslinjer och format mellan regelverken kan skapa operationell komplexitet som kräver noggrann planering.

Kritiska utmaningar att adressera:

• DORAs fokus på operativ kontinuitet kan ibland komma i konflikt med GDPRs principer om dataminimering och lagringsminimering, särskilt vad gäller loggning och övervakning för säkerhetsändamål
• Organisationer måste säkerställa att informationsdelning om cyberhot under DORA genomförs på ett sätt som respekterar GDPRs begränsningar kring delning av personuppgifter
• Koordinering mellan olika ansvarsfunktioner och myndigheter kräver tydliga interna processer och ansvarsfördelning

Vi rekommenderar att finanssektorn närmar sig denna utmaning genom att utveckla integrerade compliance-ramverk. Detta kräver att dataansvariga och säkerhetsansvariga arbetar nära tillsammans för att säkerställa koordinering på strategisk och operativ nivå.

En viktig aspekt är att identifiera kopplingar till nuvarande och kommande regleringar, särskilt med hänsyn till NIS2-direktivet. Vi ser att ett framgångsrikt tillvägagångssätt innebär att implementera tekniska lösningar som möjliggör både operativ motståndskraft och dataskydd genom design.

Praktiska tekniska lösningar inkluderar kryptering som skyddar data både i vila och under transport. Pseudonymisering möjliggör dataanalys samtidigt som integriteten bevaras. Säker segmentering av nätverk begränsar skadeverkningar vid eventuella incidenter. Vi betonar att dessa åtgärder tjänar båda regelverkens syften samtidigt och skapar därmed effektiva compliance-lösningar.

Ökad transparens genom DORA

DORA ökar kraven på öppenhet kring digitala risker. Finansiella institutioner måste nu visa hur de skyddar sig digitalt. Detta skapar en ny standard för hur de kommunicerar med kunder och tillsynsmyndigheter.

Transparensen ger både utmaningar och möjligheter. Organisationer kan visa upp sin säkerhetsstyrka. Detta gör dem mer attraktiva för kunder och investerare.

DORA skapar också bättre informationsdelning om cyberhot. Företag kan lära sig mer om olika hot. Tillsynsmyndigheter delar anonym information om hot.

Kunder och investerare får ökad insyn

Kunder får nu mer information om IKT-risker. De får detaljer om hur tjänsterna skyddas. Det gör det lättare att jämföra olika leverantörer.

Informationen inkluderar återhämtningstider och backup-system. DORA prestandamätning hjälper kunder att bedöma leverantörernas säkerhet. Det driver en konkurrens där säkerhet är viktig.

Investerare får bättre information om IKT-risker. Standardiseringen gör jämförelser lättare. Det hjälper till att göra bättre investeringsbeslut.

Investerare får insyn i beroenden och risker. Detta var tidigare oklart. Men nu är det ett krav för alla.

• Tydlig information om IKT-riskhantering och säkerhetsåtgärder
• Standardiserade rapporter om systemtillgänglighet och incidenthantering
• Öppenhet kring tredjepartsleverantörer och tekniska beroenden
• Regelbunden rapportering av testresultat från motståndskraftsprövningar

Intern rapportering och ansvarighet

Intern rapportering och ansvarighet ökar under DORA. Styrelsen och ledningen måste engagera sig i IKT-riskhantering. Det skapar tydligt ansvar för digital säkerhet.

Detta innebär att ledningen inte kan delegera bort ansvaret. DORA prestandamätning diskuteras på styrelsenivå. Det gör digital säkerhet till en strategisk fråga.

Organisationer måste rapportera specifika DORA mätetal. Detta visar deras förmåga att upprätthålla kritiska funktioner. Dessa mått används för både internt förbättringsarbete och externt förtroendebyggande.

Ökad transparens driver konkurrens om digital motståndskraft. Organisationer som visar upp sin säkerhet lockar säkerhetsmedvetna kunder. De som inte gör detta riskerar att förlora marknadsandelar.

Intern ansvarighet kräver dokumentation och spårbarhet. Det skapar en kultur av kontinuerlig förbättring. Det stärker organisationens motståndskraft mot framtida hot.

Compliance och DORA krav

Att förstå DORA-landskapet kräver mer än bara teknisk kunskap. Det handlar om att göra varje del av organisationen ansvarig för digital säkerhet. En framgångsrik compliance med DORA i finanssektorn kräver en tydlig organisationsstruktur. Rollerna ska vara definierade från styrelsen ner till operativa team.

Denna ansvarskänsla skapar förutsättningar för att implementera DORA krav på ett sätt som stärker organisationens konkurrenskraft. Detta gör att man inte bara uppfyller regulatoriska krav, utan också stärker sin övergripande konkurrenskraft.

Regleringen gäller för de flesta företag under Finansinspektionens tillsyn. Det är inte bara banker och försäkringsbolag som omfattas av DORA.

Reglerna gäller för alla finansiella företag. Det inkluderar tredjepartsföretag som levererar kritiska IT-tjänster. De lyder under de europeiska tillsynsmyndigheterna. Det gäller exempelvis värdepappersföretag, försäkringsmellanhänder, leverantörer av kryptotillgångar, datarapportering och molntjänster.

Roller och ansvar inom organisationer

DORA-compliance kräver tydlig ansvarsfördelning och organisatorisk struktur. Varje nivå måste bidra till den digitala motståndskraften. Från styrelserum till IT-avdelning måste roller definieras och samverkan etableras för att implementera DORA krav effektivt.

På styrelsenivå ligger det yttersta ansvaret för att godkänna IKT-riskhanteringsramverket. Styrelsen måste regelbundet granska organisationens digitala motståndskraft. De måste fatta strategiska beslut om investeringar i säkerhet.

Verkställande direktören och ledningsgruppen ansvarar för att operationalisera styrelsens direktiv. De etablerar relevanta kommittéer och säkerställer att DORA i finanssektorn integreras i affärsstrategin. Denna nivå fungerar som bro mellan övergripande vision och praktisk genomförande.

CISO (Chief Information Security Officer) eller motsvarande säkerhetsansvarig får en central roll i DORA-compliance. Denna befattning leder utvecklingen och implementeringen av säkerhetskontroller. CISO fungerar som länk mellan tekniska team och affärsledning.

Risk- och compliance-funktioner måste integrera DORA-krav i sina övergripande ramverk. De säkerställer att DORA-relaterade risker inkluderas i organisationens riskregister. Koordinering med juridiska funktioner blir nödvändig för att hantera kontraktsaspekter relaterade till tredjepartsleverantörer.

Organisationsnivå	Huvudansvar	Nyckelaktiviteter	Rapporteringsfrekvens
Styrelse	Godkänna IKT-ramverk och resurstilldelning	Strategiska beslut, riskgodkännande, budgetallokering	Kvartalsvis
VD och ledningsgrupp	Operationalisera direktiv och integration i affärsstrategi	Etablera kommittéer, koordinera avdelningar, följa upp mål	Månadsvis
CISO/Säkerhetsansvarig	Leda säkerhetsimplementering och incidenthantering	Utveckla kontroller, koordinera respons, översätta tekniska risker	Veckovis
Risk och Compliance	Integrera DORA i riskramverk och säkerställa efterlevnad	Riskbedömning, regulatorisk rapportering, kontraktshantering	Månadsvis
IT-organisation	Implementera tekniska kontroller och systemunderhåll	Tester, övervakning, patchar, dokumentation	Daglig/Veckovis

IT-organisationen har operativt ansvar för att implementera tekniska kontroller. De genomför regelbundna tester. Systemuppdateringar och säkerhetspatchar hanteras enligt etablerade processer.

Dokumentation av system och processer i enlighet med DORA:s krav på traceability utgör en central del av IT-avdelningens ansvar.

Konsekvenser av bristande efterlevnad

Konsekvenser av bristande efterlevnad kan vara omfattande. Finansiella företag som inte möter kraven riskerar regulatoriska sanktioner. Detta är inte bara en regulatorisk nödvändighet, utan en strategisk investering i organisationens framtid.

Regulatoriska sanktioner från Finansinspektionen eller andra europeiska tillsynsmyndigheter kan innefatta böter. Böterna baseras på organisationens omsättning. Särskilt vid systematiska eller upprepade brister i compliance skärps sanktionerna.

Administrativa åtgärder såsom varningar och offentliga uttalanden kan också tillämpas. I extrema fall kan tillsynsmyndigheter dra in verksamhetstillstånd. Detta representerar den mest allvarliga konsekvensen och kan innebära att organisationen inte längre får bedriva verksamhet på marknaden.

Bortom formella sanktioner riskerar organisationer med bristande DORA-efterlevnad betydande reputationsskador. När incidenter inträffar och det avslöjas att grundläggande motståndskraftsåtgärder saknades, sprids nyheten snabbt på marknaden. Media och branschanalytiker granskar organisationens säkerhetsarbete noggrant.

Förlust av kundförtroende blir ofta en direkt följd av publicerade säkerhetsbrister. Kunder inom DORA i finanssektorn förväntar sig att deras leverantörer och partners uppfyller höga säkerhetsstandarder. Marknadsandelar kan därför förloras till konkurrenter som kan demonstrera starkare digital säkerhet och bättre riskhantering.

Dessutom ökar försäkringspremier för cyberförsäkring när försäkringsgivare bedömer att organisationens riskhantering är otillräcklig. I vissa fall kan det bli svårt eller omöjligt att erhålla försäkringsskydd överhuvudtaget. Detta skapar ytterligare finansiell exponering för organisationen.

Vi understryker att för tredjepartsleverantörer av kritiska IKT-tjänster innebär bristande efterlevnad risk att förlora kontrakt. Finansiella kunder kan inte använda leverantörer som inte uppfyller DORA:s krav. Detta representerar en fundamental förändring där IT-leverantörer själva blir direkt regulerade snarare än endast påverkade genom kundkrav.

Potentiell direkt tillsyn från europeiska tillsynsmyndigheter väntar de leverantörer som bedöms som kritiska för finanssektorn. Denna utvidgade tillsynsroll innebär att även företag utanför traditionell finansiell reglering nu måste förhålla sig till regulatoriska krav och inspektioner. Konsekvenserna sträcker sig därmed bortom finanssektorn och påverkar hela ekosystemet av teknikleverantörer.

Framtiden för DORA krav

DORA-förordningen blir viktigare för finansiella organisationer. Europeiska tillsynsmyndigheter kommer att publicera tekniska standarder. Detta kommer att forma implementeringen under kommande år.

För organisationer som verkar inom DORA ramverk i Sverige är det viktigt att motstå digitala hot. Detta kräver en dynamisk och flexibel approach. Kontinuerlig anpassning är nyckeln till framgång.

Den finansiella sektorn står inför en transformativ period. Digital operativ motståndskraft blir lika viktig som traditionell finansiell stabilitet. Förmågan att hantera cyberhot och incidenter har blivit en prioriterad ledningsfråga.

Detta skifte reflekterar den ökade komplexiteten i dagens digitala ekosystem. Risker kan spridas snabbt över systemgränser.

Förväntade förändringar och uppdateringar

Dora-förordningen kommer att kompletteras med tekniska standarder. Europeiska tillsynsmyndigheter kommer att publicera regulatory technical standards (RTS) och implementing technical standards (ITS). Detta ger detaljerad vägledning för hur organisationer ska uppfylla kraven i praktiken.

En särskilt viktig förändring gäller artiklarna 23 och 24. Dessa krav börjar gälla först 36 månader efter förordningens publiceringsdatum. Det ger större finansiella företag tid att förbereda sig för omfattande simulerade attackscenarier.

Vi bedömer att threat-led penetration tests (TLPT) kommer att kräva betydande resurser. Detta kommer att testa organisationens försvarsförmåga under realistiska förhållanden.

Ytterligare vägledning förväntas kring klassificering och rapportering av incidenter. Detta kommer att säkerställa konsekvent tillämpning över hela EU. Vi ser också att tillsynsmyndigheter kommer att publicera benchmarking-data och best practices.

Den svenska implementeringen av DORA ramverk i Sverige kommer sannolikt att kompletteras med nationell vägledning. Denna vägledning kommer att reflektera svenska förhållanden och befintliga tillsynspraktiker. Svensk finanssektor kan dra nytta av erfarenheter från andra EU-länder.

Tidsperiod	Regulatorisk utveckling	Organisatoriska krav	Strategisk påverkan
0-12 månader	Grundläggande DORA-krav träder i kraft, initial RTS publiceras	Etablera baskapacitet för riskhantering och rapportering	Compliance-fokus, minimikrav uppfylls
12-36 månader	Ytterligare ITS publiceras, harmonisering med NIS2 och GDPR	Fördjupad tredjepartsövervakning, utveckling av testkapacitet	Integration med affärsprocesser, operativ effektivitet
36+ månader	TLPT-krav aktiveras, benchmarking-data tillgänglig	Avancerade penetrationstester, kontinuerlig förbättring	Konkurrensfördelar genom överlägsen motståndskraft
Långsiktig framtid	Global konvergens, integration med AI-reglering	Proaktiv innovation, ekosystemsamarbete	Digital motståndskraft som strategisk differentiator

DORA:s roll i en digitaliserad ekonomi

DORA:s betydelse kommer att växa exponentiellt. Finanssektorn blir alltmer beroende av digitala kanaler och molntjänster. Sammankopplade ekosystem skapar nya sårbarheter som kräver ett systemiskt perspektiv på motståndskraft.

DORA:s fokus på operativ resiliens och tredjepartshantering blir kritiskt för finansiell stabilitet på systemnivå. En intressant utveckling är integrationen mellan traditionella DevOps DORA metrik och DORA-förordningens motståndskraftsmått.

DevOps DORA metrik fokuserar på deployment frequency, lead time for changes, change failure rate och time to restore service. Dessa tekniska mått kan kombineras med förordningens krav på operativ säkerhet. Det skapar en helhetssyn där snabb och säker mjukvaruutveckling stödjer både innovation och stabilitet.

Vi ser att organisationer som framgångsrikt integrerar DevOps DORA metrik med förordningens motståndskraftskrav kommer att uppnå en konkurrensfördel. Denna integration möjliggör kontinuerlig leverans av säkra tjänster samtidigt som organisationen upprätthåller hög operativ motståndskraft mot hot och incidenter.

DORA kommer sannolikt att fungera som en modell för liknande regleringar i andra kritiska sektorer och geografier. Principerna om operativ motståndskraft, systematisk testning, tredjepartstillsyn och strukturerad informationsdelning kan appliceras på energi, telekom, hälsovård och andra sektorer som är beroende av digital infrastruktur. Vi förväntar oss därför ett globalt konvergent ramverk för digital operativ motståndskraft under kommande decennium.

Framtiden för DORA innebär att digital motståndskraft transformeras från en kostnad till en strategisk differentiator. Organisationer som ser bortom minimikraven och bygger överlägsen operativ kapacitet kommer att vinna kundförtroende, attrahera talang och skapa långsiktig konkurrensfördel. I en alltmer digital och sammankopplad finansiell värld blir förmågan att upprätthålla tjänster under stress och återhämta sig snabbt från incidenter en avgörande konkurrensfaktor som direkt påverkar marknadsvärde och kundlojalitet.

DORA i internationell kontext

DORA påverkar inte bara Europa utan sätter en global standard. DORA-förordningen EU är en av de mest omfattande regler för digital säkerhet. Den gör att europeiska banker står i framkant när det kommer till säkerhet och motståndskraft.

Detta skapar frågor om hur lika de är med andra banker i världen. De har mindre strikta regler.

Regeln började gälla 2023. Från 2025 måste banker och deras leverantörer följa de nya reglerna noggrant. Detta ger tid för förberedelser och för andra länder att se och anpassa sig.

Jämförelse med globala standarder

När vi jämför DORA i finanssektorn med världen utanför ser vi både likheter och skillnader. USA har regler som liknar DORAs mål, men de är mer principiella. DORA har mer detaljerade krav.

Storbritannien har ett eget ramverk som liknar DORA, men det skiljer sig i vissa delar. Detta skapar utmaningar för banker som verkar i både EU och Storbritannien.

Internationella standarder är viktiga här. ISO 27001 och NIST Cybersecurity Framework stödjer DORA. Men DORA har specifika krav som dessa inte täcker.

Det finns viktiga skillnader:

• Incidentrapportering till tillsynsmyndigheter med strikta tidsramar och detaljkrav
• Hot-baserade penetrationstester (TLPT) som obligatoriskt krav för vissa institutioner
• Direkt tillsyn av kritiska tredjepartsleverantörer genom EU:s tillsynsramverk
• Harmoniserade rapporteringsmallar för hela den europeiska marknaden

Vad andra länder gör angående DORA

Andra länder har olika sätt att hantera digital motståndskraft. Storbritannien har ett eget ramverk som liknar DORA, men det skiljer sig i vissa delar. Detta skapar utmaningar för banker som verkar i både EU och Storbritannien.

Asiatiska länder har utvecklat sina egna krav för cybersäkerhet. Singapore, Hong Kong och Japan har krav som liknar DORAs. Men de har olika tillsynsstrukturer och rapporteringskrav.

Australien har APRA:s CPS 234 som liknar DORA. Men de har mindre krav på tredjepartstillsyn än EU.

Jurisdiktion	Regulatoriskt ramverk	Likheter med DORA	Viktiga skillnader
Storbritannien	PRA/FCA Operational Resilience	Fokus på kritiska affärstjänster och testning	Olika tidsramar och metodologi
USA	FFIEC, OCC, Federal Reserve vägledningar	Betoning på cybersäkerhet och tredjepartsrisk	Fragmenterat, principbaserat tillvägagångssätt
Singapore	MAS Technology Risk Management	Riskhantering och incidentrapportering	Regional fokus, olika tillsynsstruktur
Australien	APRA CPS 234	Informationssäkerhetskapacitet	Mindre fokus på tredjepartstillsyn

USA har många olika regler för finanssektorn. Detta skapar utmaningar för banker som måste följa många olika regler. Men vissa regler, som FFIEC Cybersecurity Assessment Tool, hjälper till att skapa en gemensam grund.

DORA påverkar banker och teknologileverantörer över hela världen. De måste följa DORAs regler för att kunna verka i EU. Detta driver en global konvergens mot DORA-liknande standarder.

Internationella banker står inför utmaningar. De måste följa DORAs regler i Europa samtidigt som de hanterar olika krav i andra länder. Detta leder till att de implementerar den högsta gemensamma nämnaren globalt för att förenkla styrningen.

Framtiden ser ut att visa att DORA kan påverka utvecklingen av internationella standarder. Förordningen sätter en hög standard som andra länder kan behöva följa för att vara lika säkra och motståndskraftiga.

Financial Stability Board och Basel Committee påverkas av DORA i finanssektorn. De använder DORAs erfarenheter när de utvecklar globala rekommendationer. Detta gäller särskilt områden som digital motståndskraft och tredjepartsriskhantering.

Resurser och verktyg för DORA efterlevnad

Att följa DORA krav kräver rätt verktyg. Organisationer behöver kunskap och praktiska lösningar. Finanssektorn står inför utmaningar som kräver stöd.

Utbildningar och kurser

DORA-utbildningar har blivit vanliga tack vare konsultföretag och branschorganisationer. De erbjuder allt från introduktioner till tekniska kurser. IT-personal, riskhanterare och juridiska team behöver specifika utbildningar.

Certifieringar som CISSP och ISO 27001 Lead Implementer är värdefulla. De ger grundkompetens. Uppdateringsutbildningar håller kunskapen aktuell.

Softwarelösningar för DORA compliance

GRC-plattformar hanterar riskregister och kontrollramverk för DORA. Incidenthanteringssystem gör snabb rapportering möjlig. Tredjepartsriskhanteringslösningar övervaka kritiska IKT-leverantörer.

PwC Sverige hjälper till med att anpassa organisationer till DORA. De erbjuder GAP-analyser och stöd till CISO. Detta inkluderar rapportering till Finansinspektionen och juridiska frågor.

Finansinspektionen ger information om rapporteringskrav. Det är viktigt för alla organisationer. Vi rekommenderar att börja säkerhetsarbetet tidigt.

FAQ

Vad är DORA krav?

DORA-kraven är ett regelverk för digital operativ motståndskraft inom EU. Det trädde i kraft i januari 2025. Det fokuserar på att finansiella företag kan hantera IKT-risker och rapportera incidenter.

Det kräver att företagen kan hantera tekniska risker och återhämta sig snabbt från incidenter. Det är en viktig förändring för att säkerställa teknisk robusthet och förmåga att återhämta sig.

Vad står DORA för och varför infördes det?

DORA står för Digital Operational Resilience Act. Det infördes för att skydda finansiella tjänster mot cyberhot och tekniska sårbarheter. Det är svar på den ökande digitaliseringen av tjänster.

Det skapar ett harmoniserat EU-ramverk. Det stärker hela finanssystemets stabilitet genom att säkerställa digital motståndskraft. Det ökar förtroendet för det finansiella systemet.

Vilka organisationer omfattas av DORA-förordningen?

DORA-förordningen påverkar alla företag inom den finansiella sektorn. Det inkluderar banker och försäkringsbolag. Det gäller även värdepappersföretag och investeringsfonder.

Det omfattar även betalningsinstitut och elektroniska penninginstitut. Leverantörer av kritiska IT-tjänster till finanssektorn är också omfattade. Det skapar nya krav på transparens och samarbete med tillsynsmyndigheter.

Vad är de fem pelarna i DORA-ramverket?

DORA bygger på fem centrala pelare. Den första är IKT-riskhantering. Det kräver systematiska processer för att hantera teknologiska risker.

Den andra är hantering och rapportering av IKT-relaterade incidenter. Det finns strikta tidskrav och strukturerade rapporteringsformat. Den tredje är testning av digital operativ motståndskraft.

Den fjärde är hantering av IKT-tredjepartsrisk. Det fokuserar på leverantörsöversyn och kontraktshantering. Den femte är informationsdelning om cyberhot och sårbarheter mellan företag.

Vad är skillnaden mellan DevOps DORA-metrik och DORA-förordningens mätetal?

DevOps DORA-metrik fokuserar på mjukvaruutvecklingsmått. DORA-förordningen introducerar ett bredare spektrum av mätetal. Det fokuserar på operativ motståndskraft inom finanssektorn.

DORA-mätetal inkluderar indikatorer för incidentdetekteringstid och responseffektivitet. Det inkluderar även återställningstid och förmågan att upprätthålla kritiska funktioner under stress. Det är viktigt att integrera dessa perspektiv.

Hur implementerar man DORA-krav i praktiken?

Implementeringen börjar med en grundlig gap-analys. Det identifierar skillnaden mellan nuvarande kapacitet och DORA-krav. Efter det etableras tydlig styrning genom att utse ansvariga och involvera ledningen.

Kartläggning av kritiska IKT-system är också viktigt. Det inkluderar implementering av tekniska kontroller och processer. Det är viktigt att utveckla testprogram för digital motståndskraft.

Vilka är de vanligaste utmaningarna vid DORA-implementering?

Vanliga utmaningar inkluderar begränsade resurser och konkurrerande prioriteringar. Det är särskilt svårt för mindre företag. Komplexiteten i att integrera DORA-krav med befintliga regler är också en utmaning.

Svårigheter att få leverantörer att acceptera DORAs krav är en annan utmaning. Kulturella hinder och brist på kvalificerad personal är också utmaningar. DORA-compliance kräver pågående investeringar.

Hur förhåller sig DORA till GDPR och dataskydd?

DORA och GDPR har komplementära fokusområden. DORA fokuserar på operativ motståndskraft och kontinuitet. GDPR fokuserar på skydd av personuppgifter.

Båda regelverken kräver datasäkerhet och incidenthantering. DORA inför strängare säkerhetskrav för IKT-system som hanterar personuppgifter. Det stärker GDPR-compliance. Vi rekommenderar att utveckla integrerade compliance-ramverk.

Vad innebär DORA-prestandamätning i praktiken?

DORA-prestandamätning innebär att organisationer måste rapportera specifika mätetal. Det demonstrerar deras förmåga att upprätthålla kritiska funktioner. Mått inkluderar systemtillgänglighet och incidentdetekteringstid.

Det inkluderar även återställningstid och testresultat från motståndskraftsprövningar. Dessa mätetal skapar jämförbara datapunkter. De kan användas för att bygga förtroende hos kunder och investerare.

Hur påverkar DORA transparens gentemot kunder och investerare?

DORA inför en ny era av transparens. Kunder får tydligare information om hur deras tjänsteleverantörer hanterar IKT-risker. Det ger bättre underlag för att jämföra leverantörer.

Investerare och aktieägare gynnas genom tillgång till standardiserad information. Det möjliggör bättre riskbedömning och investeringsbeslut. Ökade transparensen kommer att driva konkurrens om digital motståndskraft.

Vem har ansvaret för DORA-compliance inom organisationen?

DORA-compliance kräver tydlig ansvarsfördelning. Styrelsen har yttersta ansvar för att godkänna IKT-riskhanteringsramverket. Verkställande direktör och ledningsgruppen ansvarar för att operationalisera styrelsens direktiv.

CISO eller motsvarande säkerhetsansvarig leder utveckling och implementering av säkerhetskontroller. Risk- och compliance-funktioner integrerar DORA-krav i övergripande ramverk. IT-organisationen har operativt ansvar för att implementera tekniska kontroller.

Vilka konsekvenser kan bristande DORA-efterlevnad få?

Konsekvenser av bristande efterlevnad kan vara omfattande. Det inkluderar regulatoriska sanktioner från Finansinspektionen. Det kan även innebära administrativa sanktioner såsom varningar eller indragning av verksamhetstillstånd.

Det kan också leda till betydande reputationsskador och förlust av kundförtroende. Investerare och aktieägare kan också påverkas negativt. Ökade försäkringspremier eller svårigheter att erhålla cyberförsäkring är också möjliga.

Hur kommer DORA att utvecklas framöver?

DORA-ramverket kommer att genomgå kontinuerlig utveckling. Europeiska tillsynsmyndigheter kommer att publicera tekniska standarder. Detta innebär att organisationer måste etablera processer för att kontinuerligt övervaka och anpassa sig till uppdateringar.

Vi förväntar oss att se utveckling av mer detaljerade standarder för hot-baserade penetrationstester. Det kommer att finnas vägledning kring incidentklassificering och rapportering. Det kommer också att finnas benchmarking-data och best practices från sektorn.

Hur ofta måste organisationer rapportera till Finansinspektionen enligt DORA?

DORA inför strikta tidskrav för incidentrapportering till Finansinspektionen. Organisationer måste lämna en initial notifiering så snart som möjligt. Senast inom specificerade tidsramar beroende på incidentens allvarlighetsgrad.

Efter det kommer en interimsrapport när mer information blir tillgänglig. Slutligen kommer en slutlig rapport när incidenten är löst. Det inkluderar grundorsaksanalys och vidtagna åtgärder. Dessa rapporteringskrav är betydligt strängare än tidigare praxis.