SäKerhetsskyddsföRordningen Guide: Vanliga frågor – 2026…

Sveriges säkerhet är en fråga av yttersta vikt, och i centrum för detta arbete står en robust säkerhetsskyddslagstiftning. En central del av denna lagstiftning är säkerhetsskyddsförordningen, som detaljerar hur verksamheter ska skydda information och verksamheter av nationellt intresse. Att förstå denna förordning är avgörande för myndigheter, kommuner och privata aktörer som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet. Denna guide syftar till att besvara vanliga frågor och ge en djupgående insikt i vad säkerhetsskyddsförordningen innebär.

I denna omfattande guide kommer vi att utforska förordningens syfte, dess koppling till säkerhetsskyddslagen, och vilka krav den ställer på dig som verksamhetsutövare. Vi går igenom centrala begrepp, viktiga processer som säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsprövning, samt ger praktiska säkerhetsskyddsförordningen tips för att säkerställa efterlevnad. Genom att förstå och tillämpa bestämmelserna bidrar vi tillsammans till att skydda Sveriges grundläggande säkerhet och Totalförsvaret. Det handlar om mer än bara regler; det handlar om att bygga ett säkrare samhälle.

Vad är Säkerhetsskyddsförordningen och dess Syfte?

Säkerhetsskyddsförordningen (SÄF) är ett viktigt komplement till säkerhetsskyddslagen (SSL), som utgör grunden för Sveriges säkerhetsskydd. Förordningen ger de detaljerade bestämmelserna och anvisningarna som krävs för att omsätta lagens principer i praktiken. Den förtydligar och preciserar de krav som ställs på verksamhetsutövare avseende skydd av känslig information och säkerhetskänslig verksamhet.

Huvudsyftet med säkerhetsskyddsförordningen är att förebygga skada för Sveriges säkerhet. Detta uppnås genom att minimera riskerna för att säkerhetskänslig information obehörigt röjs, ändras eller förstörs, samt att förhindra spioneri, sabotage och terroristbrott. Förordningen är en hörnsten i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Den bidrar till att skapa en gemensam standard för säkerhetsskydd över olika sektorer.

Förordningen riktar sig till alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. Detta inkluderar statliga myndigheter, kommuner, regioner samt privata aktörer som ingår i Totalförsvaret eller på annat sätt hanterar klassificerade uppgifter. Att ignorera dess bestämmelser kan få allvarliga konsekvenser, inte bara i form av sanktioner utan även genom faktisk skada på nationell säkerhet.

Säkerhetsskyddslagen och Säkerhetsskyddsförordningen: Ett Samspel

För att fullt ut förstå säkerhetsskyddsförordningen är det avgörande att se den i sitt sammanhang med säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskyddslagen utgör ramverket och de övergripande principerna för säkerhetsskyddet i Sverige. Den definierar vad säkerhetsskydd är och vilka verksamheter som omfattas.

Förordningen fyller sedan på med de praktiska detaljerna och anvisningarna för hur lagen ska tillämpas. Den specificerar exempelvis hur en säkerhetsskyddsanalys ska genomföras, vilka moment som ingår i en säkerhetsprövning och hur klassificerade uppgifter ska hanteras. Utan förordningen skulle lagen vara svår att implementera i det dagliga arbetet.

Tillsammans utgör dessa två rättsakter en komplett säkerhetsskyddslagstiftning som vägleder verksamhetsutövare. De är oskiljaktiga och kräver en integrerad förståelse för att uppnå full efterlevnad. Att enbart känna till lagen räcker inte; man måste också förstå förordningens operativa krav för att bygga ett effektivt säkerhetsskydd.

Centrala Begrepp och Deras Betydelse

För att navigera i säkerhetsskyddsförordningen är det viktigt att ha koll på dess centrala begrepp. Dessa termer utgör grunden för att förstå skyldigheterna och hur de ska uppfyllas i praktiken. En klar förståelse underlättar implementeringen av effektiva säkerhetsskyddsåtgärder.

Vi kommer här att gå igenom de mest fundamentala begreppen. Att bemästra dessa är nyckeln till att bygga ett starkt och compliant säkerhetsskydd. Dessa definitioner är grundläggande för alla som arbetar med säkerhetsskyddsförordningen guide.

Klassificerade uppgifter

Klassificerade uppgifter är information som rör Sveriges säkerhet och som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL), eller som skulle skada Sverige om den röjdes. Dessa uppgifter delas in i olika säkerhetsklasser beroende på vilken skada ett obehörigt röjande kan medföra. Klasserna är från lägst till högst: Begränsat hemlig, Hemlig, Strängt hemlig och Kvalificerat hemlig.

Att hantera klassificerade uppgifter innebär strikta krav på fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Endast personer med relevant behov och godkänd säkerhetsprövning får hantera sådana uppgifter. Företag som behandlar dessa uppgifter måste ha robusta system och processer på plats.

Säkerhetsskyddsanalys

En säkerhetsskyddsanalys är grunden för allt säkerhetsskyddsarbete. Den syftar till att identifiera vilka verksamheter som är säkerhetskänsliga och vilken information som behöver skyddas enligt säkerhetsskyddslagstiftning. Analysen ska kartlägga hot, sårbarheter och konsekvenser vid ett angrepp eller en incident.

Processen innefattar att bedöma vilka säkerhetsskyddsåtgärder som är nödvändiga och proportionerliga för att skydda den säkerhetskänsliga verksamheten. Resultatet av analysen ligger till grund för beslut om säkerhetsklasser, krav på säkerhetsprövning och utformning av hela säkerhetsskyddet. Att utföra en noggrann analys är ett av de viktigaste säkerhetsskyddsförordningen tips.

Säkerhetsprövning

Säkerhetsprövning är en process för att bedöma en persons lämplighet att få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller klassificerade uppgifter. Syftet är att försäkra sig om att personen är pålitlig och lojal mot Sveriges säkerhet. Prövningen baseras på uppgifter som framkommer vid registerkontroll och, i förekommande fall, en särskild personutredning.

En godkänd säkerhetsprövning är ett krav för att anställas eller få behörighet inom säkerhetskänslig verksamhet. Denna process är avgörande för att skydda organisationer från infiltration och insiderhot. Det är en kontinuerlig bedömning, och resultatet kan omprövas vid förändrade omständigheter.

Skydd av känslig information

Skydd av känslig information är ett brett begrepp som omfattar alla åtgärder för att säkerställa konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet för information som är viktig för Sveriges säkerhet. Detta inkluderar både fysiska och digitala uppgifter. Det är inte bara de mest hemliga uppgifterna som omfattas, utan all information som kan få negativa konsekvenser om den hanteras felaktigt.

Åtgärderna kan inkludera tekniska lösningar som kryptering och brandväggar, organisatoriska rutiner som behörighetsstyrning, och utbildning av personal. Det är en central del av informationssäkerhetsarbetet och måste ständigt anpassas till nya hot och tekniska framsteg. Ett proaktivt förhållningssätt är avgörande för effektivt skydd av känslig information.

Totalförsvaret

Totalförsvaret är Sveriges samlade förmåga att försvara landet mot väpnade angrepp. Det består av militärt försvar och civilt försvar. Många privata aktörer, samt myndigheter och kommuner, har en roll inom totalförsvaret genom sin verksamhet. När en verksamhet bedriver sådan verksamhet omfattas den av säkerhetsskyddsförordningen.

Detta innebär att aktörer som levererar varor eller tjänster av betydelse för totalförsvaret har ett utökat ansvar. De måste uppfylla kraven i förordningen för att säkerställa att deras bidrag till försvaret inte äventyras. Att förstå sin roll inom totalförsvaret är en nyckelfaktor för att fastställa om man omfattas av förordningen.

Säkerhetsskyddschef

En säkerhetsskyddschef är en obligatorisk funktion för verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Personen har ett övergripande ansvar för säkerhetsskyddsarbetet inom organisationen. Säkerhetsskyddschefen ska vara direkt underställd verksamhetsutövarens ledning och ha befogenhet att agera.

Ansvarområden inkluderar att planera, samordna och följa upp säkerhetsskyddsåtgärderna, genomföra säkerhetsskyddsanalyser och utbilda personal. Säkerhetsskyddschefen är en central gestalt för att driva och upprätthålla ett effektivt säkerhetsskydd i organisationen. Deras kompetens och engagemang är avgörande för efterlevnaden.

Vem Omfattas av Säkerhetsskyddsförordningen?

Säkerhetsskyddsförordningen har en bred tillämpning och omfattar en mängd olika aktörer i Sverige. Det är viktigt att noggrant bedöma om den egna verksamheten faller under förordningens bestämmelser. Att felaktigt anta att man inte omfattas kan få allvarliga konsekvenser.

Generellt sett omfattas alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Denna definition är central och kräver en noggrann bedömning av den specifika verksamheten. Här nedan presenteras de huvudsakliga kategorierna av verksamhetsutövare som måste förhålla sig till förordningen.

Offentlig sektor

Alla statliga myndigheter, regioner och kommuner i Sverige omfattas av säkerhetsskyddsförordningen. Detta beror på att de per definition bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. De hanterar ofta information som är klassificerade uppgifter eller bedriver verksamheter som är vitala för samhället.

Dessa aktörer måste etablera ett fullgott säkerhetsskydd som omfattar fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet. De är skyldiga att genomföra säkerhetsskyddsanalyser, utse en säkerhetsskyddschef och se till att personal som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet genomgår säkerhetsprövning. Efterlevnad är en grundbult i deras ansvar.

Privata aktörer

Även privata företag kan omfattas av säkerhetsskyddsförordningen. Detta gäller om de:

• Bedriver säkerhetskänslig verksamhet utan att ha ingått ett säkerhetsskyddsavtal.
• Genom säkerhetsskyddsavtal åtar sig att bedriva säkerhetskänslig verksamhet åt staten, en kommun eller en region.
• På annat sätt hanterar klassificerade uppgifter eller har en roll inom Totalförsvaret.

Exempel på privata aktörer kan vara företag som driver kritisk infrastruktur (energi, vatten, telekommunikation), leverantörer till Försvarsmakten, eller IT-tjänsteföretag som behandlar känslig information åt offentliga aktörer. Det är verksamhetens art, inte ägarformen, som avgör om man omfattas. Varje privat aktör måste göra en egen bedömning av om deras verksamhet är säkerhetskänslig.

Krav och Förpliktelser Enligt Säkerhetsskyddsförordningen

Säkerhetsskyddsförordningen

Johan Carlsson

See Full Bio

Author

Johan Carlsson - Country Manager

Johan Carlsson är Country Manager för Opsio Sverige och en ledande expert inom digitalisering och teknologisk reinvention för större organisationer. Med specialisering inom skalbara workloads, AI/ML och IoT hjälper han företag att utnyttja banbrytande teknik, automation och smarta tjänster för att öka effektivitet och skapa hållbar tillväxt. Johan är även en uppskattad talare som gör komplex teknik strategiskt begriplig och framtidssäkrad.