Vilka gäller DORA-förordningen?

När EU-förordningen för digital operativ motståndskraft startade i januari 2025, blev det nya regler för finansvärlden. DORA-förordningen ställer nya krav på hur företag hanterar IT-risker och säkerhet online. Det är viktigt för ledare inom finans att snabbt veta vem omfattas av DORA och vad de måste göra.

Regeln gäller för de flesta företag som Finansinspektionen övervakar. Det inkluderar banker, försäkringsbolag, och företag som handlar med kryptotillgångar. Men det är inte bara de. Även företag som erbjuder viktiga IT-tjänster och molntjänster måste följa reglerna.

Det kan kännas svårt att förstå dessa nya regler. Men med en klar förståelse kan ni hjälpa er organisation att känna till sina skyldigheter. Detta stärker er digitala försvar.

Viktiga punkter att komma ihåg

• DORA-förordningen trädde i kraft i januari 2025 och påverkar hela den finansiella sektorn i EU
• Regelverket omfattar banker, försäkringsbolag, värdepappersföretag och leverantörer av kryptotillgångar
• Även tredjepartsleverantörer av kritiska IT-tjänster och molntjänster måste följa kraven
• Organisationer under Finansinspektionens tillsyn berörs direkt av de nya skyldigheterna
• Proaktiv planering för efterlevnad stärker både regelefterlevnad och affärsmässig motståndskraft
• Förståelse för tillämpningsområdet är första steget mot framgångsrik implementering

Vad är DORA-förordningen?

Den finansiella sektorn står inför en ny era av reglering. Digital operativ motståndskraft är nu en central prioritering. DORA-förordningen finansiella aktörer är ett av de mest betydelsefulla regelverken för att säkerställa stabilitet och säkerhet i den europeiska finansmarknaden.

Digitaliseringen har förändrat hur finansiella tjänster levereras. Det innebär att vi måste anpassa våra säkerhetsstrategier och operativa processer. DORA skapar en gemensam grund för alla aktörer att arbeta utifrån, vilket stärker både enskilda organisationers och hela marknadens förmåga att motstå störningar.

En tydlig definition av regelverket

DORA, eller Digital Operational Resilience Act, är det gemensamma EU-regelverket för effektiv och övergripande hantering av digitala risker inom finansbranschen. Det etablerar en harmoniserad ram som gäller för alla finansiella aktörer i unionen. Förordningen täcker banker, försäkringsbolag, värdepappersföretag och betalningsinstitut.

Regelverket definierar digital operativ motståndskraft som förmågan att motstå, reagera på och återhämta sig från IT-relaterade störningar och incidenter. Det innebär att organisationer måste kunna upprätthålla sina kritiska funktioner även när de utsätts för cyberattacker, systemfel eller andra digitala störningar.

Vi ser att DORA flyttar fokus från att endast bedöma företagens finansiella ställning till att även granska hur väl de kan upprätthålla verksamheten vid olika incidenter. Detta paradigmskifte innebär att cybersäkerhet och IT-resiliens nu betraktas som lika viktiga som traditionell finansiell sundhet.

Övergripande syfte och strategiska mål

Syftet med DORA är att möta de växande sårbarheterna för IT-risker som finanssektorn står inför i en alltmer digitaliserad värld. Det har funnits ett tydligt behov av reglering och tillsyn som följer den snabba teknologiska utvecklingen. Cyberhoten blir mer sofistikerade, och konsekvenserna av digitala störningar kan få omfattande effekter på både enskilda institutioner och hela finanssystemet.

Ett centralt mål är att skapa enhetliga regelverk och harmoniserad tillsynsmetod för alla relevanta sektorer i hela EU. Tidigare varierade kraven mellan olika länder och sektorer, vilket skapade luckor i skyddet och komplexitet för aktörer som verkar över gränserna.

DORA säkerställer konvergens och harmonisering av tidigare praxis när det gäller cybersäkerhet och motståndskraft vid digitala incidenter. Vi arbetar med att hjälpa våra kunder förstå hur denna standardisering skapar en mer robust och sammanhängande finansmarknad.

Område	Tidigare situation	Med DORA-förordningen	Konkret påverkan
Cybersäkerhetsregler	Fragmenterade krav mellan medlemsländer	Enhetliga minimikrav för hela EU	Minskad komplexitet vid gränsöverskridande verksamhet
Incidentrapportering	Varierande tidsramar och format	Standardiserade rutiner och tidsfrister	Snabbare respons och bättre koordinering
Tredjepartsleverantörer	Begränsad tillsyn och kontroll	Direkt tillsyn av kritiska IKT-leverantörer	Stärkt kontroll över digital försörjningskedja
Resiliens-testning	Frivilliga eller nationella initiativ	Obligatoriska hotscenariotester	Förbättrad beredskap för digitala kriser

Ytterligare ett viktigt syfte är att skydda konsumenter och marknadsintegritet genom att säkerställa kontinuitet i finansiella tjänster. Vi ser att när banker, betalningssystem och andra kritiska tjänster fungerar oavbrutet, stärks förtroendet för hela finanssystemet. Detta är särskilt viktigt i tider då allt fler transaktioner och tjänster är helt digitala.

DORA syftar också till att minska systemrisker genom att identifiera och hantera sårbarheter innan de leder till större problem. Vi hjälper organisationer att implementera proaktiva strategier som inte bara uppfyller regelkraven utan även bygger långsiktig operativ resiliens.

Genom att etablera tydliga förväntningar på riskhantering, incidenthantering och tredjepartssamarbeten skapar förordningen en struktur där finansiella aktörer kan utvecklas säkert samtidigt som de fortsätter att innovera och digitalisera sina tjänster.

Tillämpningsområde för DORA

Det är viktigt att veta vilka företag som måste följa DORA-förordningens regler. Många ledare inom finanssektorn behöver tydlig vägledning. DORA-förordningen gäller för många fler än tidigare regler inom finanssektorn.

Detta innebär att även företag utanför den traditionella bankvärlden måste anpassa sig. Detta är en stor förändring för många.

Förordningen tar med teknologileverantörer in i den finansiella tillsynsstrukturen. Detta gör att gränsen mellan finansiella tjänster och teknologi suddas ut. Vi kommer att gå igenom vilka företag och tjänster som omfattas av reglerna.

Omfattningen av finansiella företag och institutioner

Regleringen gäller de flesta företag under Finansinspektionens tillsyn. Det innebär att många finansiella aktörer är berörda. DORA har en bred räckvidd som sträcker sig över hela det finansiella ekosystemet.

Kreditinstitut, banker, oavsett storlek eller inriktning, omfattas. Värdepappersföretag som erbjuder handel och investeringsrådgivning måste också följa reglerna.

Försäkringsbranschen är också berörd. Det gäller både försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. Tjänstepensionsinstitut som förvaltar pensionskapital faller också under DORA:s digitala operativa resiliens.

Det som gör DORA unik är att den inte bara reglerar finansiella institutioner utan även de teknologileverantörer som utgör ryggraden i deras digitala verksamhet.

Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder måste också anpassa sig. Betalningsinstitut och leverantörer av kryptotillgångar är ett växande område som nu inkluderas.

Den största utvidgningen är att tredjepartsleverantörer av kritiska IKT-tjänster inkluderas. Detta innebär att teknologileverantörer som tidigare inte varit föremål för tillsyn nu kommer under övervakning. Detta är nödvändigt för att säkerställa hela värdekedjan inom finansiella tjänster.

• Kreditinstitut och banker av alla storlekar och inriktningar
• Värdepappersföretag inklusive handelsplattformar och investeringsrådgivare
• Försäkringsbolag och försäkringsförmedlare inom liv- och sakförsäkring
• Betalningsinstitut som hanterar digitala betalningar
• Tjänstepensionsinstitut som förvaltar pensionskapital
• Fondbolag och AIF-förvaltare som erbjuder investeringsprodukter
• Leverantörer av kryptotillgångar och digitala valutatjänster
• Tredjepartsleverantörer av kritiska teknologitjänster

Definition och omfattning av IKT-tjänster

För att förstå DORA-förordningens tillämpningsområde måste vi känna till vad IKT-tjänster är. IKT-tjänster är digitala tjänster som tillhandahålls genom IKT-system till användare.

Denna definition inkluderar många tekniska tjänster kritiska för finansiella företags verksamhet. Molntjänster och datacenterverksamhet är centrala och påverkar både stora och små leverantörer.

Programvarutjänster och maskinvara som tjänst omfattas också. Detta innebär att teknisk support och uppdateringar av maskinvara klassificeras som IKT-tjänster enligt DORA.

För finansiella företag innebär detta att alla kritiska teknologileverantörer måste identifieras och utvärderas enligt DORA. Vi rekommenderar en noggrann genomgång av alla externa tjänsteleverantörer. Detta för att se vilka som faller under regelverkets krav och behöver särskilda avtal och övervakning.

Regler för digitala operatörer

DORA-förordningen innebär en ny era för IKT-riskhantering i Europa. Den ställer omfattande krav på alla nivåer inom den finansiella sektorn. Det handlar om att bygga och underhålla digital motståndskraft.

De DORA-förordningen krav på digitala operatörer förändrar hur företag ser på cybersäkerhet. Ledningen måste ta ett aktivt ansvar för digital säkerhet. Detta innebär att säkerhet inte bara är IT-avdelningens ansvar, utan en ledningsfråga.

Omfattande cybersäkerhetsåtgärder för finansiella organisationer

Under DORA krävs ett holistiskt angreppssätt för cybersäkerhetskrav finanssektorn. Finansiella organisationer måste ha robusta ramverk. Detta omfattar fem viktiga dimensioner av informationssäkerhet.

Den första dimensionen handlar om att skydda kritiska informationstillgångar. Det innebär att kartlägga och klassificera digitala resurser. Man måste implementera lämpliga säkerhetsåtgärder.

Upptäckt av säkerhetsincidenter är viktig. Företag måste ha kontinuerlig övervakning och analys. Detta kräver tekniska verktyg och kvalificerad personal.

• Identifiering och inventering av alla IKT-tillgångar och deras affärskritiska funktioner inom organisationen
• Skyddsmekanismer som omfattar tekniska, organisatoriska och fysiska säkerhetsåtgärder proportionella till identifierade risker
• Detekteringssystem för kontinuerlig övervakning av nätverkstrafik, systemaktivitet och användaråtkomst
• Responskapacitet med förutbestämda handlingsplaner för olika typer av säkerhetsincidenter och cyberattacker
• Återställningsförmåga som säkerställer snabb återgång till normal verksamhet efter säkerhetsbrott eller systemavbrott

Respons på cyberhot kräver tydliga incidenthanteringsplaner. Dessa planer måste regelbundet testas. Detta säkerställer att personalen är förberedd.

Återställning av normal verksamhet efter säkerhetsbrott är viktig. Finansiella entiteter måste ha backup-strategier och kontinuitetsplaner. Detta inkluderar teknisk återställning och kommunikationsplaner.

Systematisk riskhantering och strukturerad rapportering

IKT-riskhantering under DORA kräver ett omfattande ramverk. Detta ramverk måste anpassas kontinuerligt till förändringar. Finansiella organisationer behöver strukturerade processer för att hantera IKT-relaterade risker.

Regelbundna riskbedömningar är grundläggande för IKT-riskhantering. Dessa bedömningar måste omfatta både interna och externa hot. Vi rekommenderar årliga riskanalyser och oftare vid stora förändringar.

Identifiering av kritiska tillgångar och system kräver en affärsorienterad approach. Det räcker inte att bara fokusera på tekniska aspekter. Organisationer måste förstå vilka system och data som är absolut nödvändiga.

Riskhanteringsfas	Primära aktiviteter	Ansvarsroller	Dokumentationskrav
Identifiering	Kartläggning av IKT-tillgångar, hotanalys, sårbarhetsscanning	IT-säkerhetschef, Riskansvarig	Tillgångsregister, hotrapporter
Bedömning	Riskanalys, konsekvensutredning, sannolikhetsvärdering	Riskkommitté, Ledningsgrupp	Riskregister, analysrapporter
Hantering	Implementering av kontroller, säkerhetsåtgärder, riskmitigering	IT-avdelning, Säkerhetsteam	Handlingsplaner, kontrollmatris
Övervakning	Kontinuerlig granskning, effektivitetsmätning, revideringar	Internrevision, Compliance	Övervakningsrapporter, KPI-mätningar

Utvärdering av sårbarheter och hot måste ske systematiskt. Detta omfattar både tekniska och organisatoriska aspekter. Vi betonar att detta är en kontinuerlig process som måste anpassas till den snabbt föränderliga hotbilden.

Implementering av lämpliga kontroller och säkerhetsåtgärder ska vara proportionell till identifierade risker. DORA-förordningen krav innebär att organisationer måste kunna motivera sina säkerhetsval. Detta kräver en balans mellan säkerhet, användbarhet och kostnad.

Rapporteringskraven under DORA är betydligt mer omfattande. Finansiella entiteter måste rapportera IKT-relaterade incidenter till Finansinspektionen snabbt. Detta kräver etablering av interna processer för snabb eskalering och klassificering av incidenter.

Den inledande rapporten om en betydande incident måste lämnas inom fyra timmar. Därefter följer en mellanliggande rapport inom 72 timmar och en slutlig rapport inom en månad. Dessa tidsfrister kräver att organisationer har välfungerande incidenthanteringssystem och tydliga kommunikationsvägar.

Dokumentation och analys av alla incidenter är avgörande. Vi ser att organisationer som systematiskt analyserar sina säkerhetsincidenter kan identifiera mönster. Detta lärande bör delas inom organisationen för att höja den generella säkerhetsmedvetenheten.

Involvering av rätt intressenter är kritiskt för framgångsrik implementering av DORA:s regelverk. Detta omfattar IT, säkerhet, riskhantering, affärskontinuitet, juridik och compliance. Vi rekommenderar att organisationer etablerar tvärfunktionella team för att säkerställa efterlevnad av regelverket.

Tillämpning av DORA i EU-länder

DORA-förordningen är ett stort steg framåt för finansiella företag DORA i Europa. Den tillämpas direkt i alla EU-länder utan att behöva implementeras genom nationell lagstiftning. Detta skapar en enhetlig rättslig grund för alla medlemsstater.

Finansiella institutioner i städer som Stockholm, Berlin, Paris och Rom möter samma krav. Detta förenklar regelverket för organisationer som verkar över gränserna. Tidigare komplexitet och nationella variationer ersätts med tydlighet.

Enhetliga standarder genom harmonisering

DORA EU-harmonisering tar bort den fragmentering som tidigare existerade. Olika länder hade olika krav och tillsynsmetoder. Detta skapade utmaningar för institutioner som verkade över nationsgränserna.

De tekniska standarderna från ESA, inklusive EBA, EIOPA och ESMA, specificerar kraven i DORA. Standarder som RTS och ITS säkerställer att alla följer samma riktlinjer. Detta gäller allt från incidentrapportering till testning av motståndskraft.

En enhetlig tillsyn säkerställer konvergens och harmonisering av cybersäkerhet. Det skapar lika konkurrensvillkor för alla medlemsstater. DORA började gälla 2023 och från 2025 måste finansiella företag och deras leverantörer följa reglerna.

Nationella nyanser och tolkningsutrymme

Trots harmonisering finns det vissa områden där nationella myndigheter har tolkningsfrihet inom DORA medlemsländer. Befintliga regler kan komplettera DORA:s krav i specifika situationer. Detta gör det möjligt att anpassa till lokala marknadsförhållanden.

Nationella tillsynsmyndigheter kan ha olika tillvägagångssätt. Vi hjälper finansiella organisationer att upprätthålla en konsekvent strategi för digital motståndskraft. En dialog med lokala myndigheter är viktig för att förstå eventuella tolkningsskillnader.

För företag med verksamhet i flera länder rekommenderar vi en övergripande DORA-strategi. Detta harmoniserade angreppssätt minimerar risken för regelöverträdelser. Vi stödjer organisationer i att bygga robusta ramverk över hela Europa.

DORA:s konsekvenser för finanssektorn

DORA förändrar hur finansiella institutioner hanterar IKT-risker och relationer med tredjepartsleverantörer. Det påverkar alla från stora banker till mindre aktörer. De måste göra stora strategiska omställningar, mer än bara IT-säkerhet.

Regelverket skapar nya regler som ändrar maktbalansen mellan finansiella aktörer och deras teknologipartners. Detta är en stor förändring.

Finansiella aktörer har blivit mer beroende av externa leverantörer, särskilt inom molntjänster. DORA säkerställer att finansiella aktörer levererar säkra tjänster genom hela värdekedjan. Det betyder att ansvaret för digitala risker ligger kvar hos den finansiella institutionen, oavsett vilka externa parter som används.

Strategiska investeringar i digital motståndskraft

Banker och försäkringsbolag måste investera i IKT-säkerhet och riskhantering. Det handlar om en omfattande transformation av organisationen. Investeringarna omfattar flera kritiska områden för en robust digital motståndskraft.

Finansiella institutioner måste skapa nya processer för incidenthantering och rapportering. Detta inkluderar system för att identifiera och rapportera IKT-relaterade incidenter. Varje större incident måste dokumenteras och analyseras för att förhindra framtida upprepningar.

Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för omställningen. Personal på alla nivåer måste förstå sina roller och ansvar. Vi ser att framgångsrika organisationer investerar i kontinuerlig utbildning för att hålla personalen uppdaterad.

Omfattande testprogram måste implementeras för att verifiera motståndskraften mot digitala störningar. Detta inkluderar regelbundna penetrationstester och simuleringar av cyberattacker. Testningen ska täcka hela IT-infrastrukturen och kritiska tredjepartsberoenden.

IKT-säkerhet är nu en strategisk ledningsfråga som kräver styrelseengagemang. Styrelsen måste regelbundet granska och godkänna digitala riskhanteringsstrategier.

Omfattande skyldigheter gentemot teknologipartners

DORA introducerar detaljerade krav på hur finansiella institutioner hanterar relationer med tredjepartsleverantörer. IKT-utläggning definieras som kontraktsmässiga arrangemang med externa parter. Vi guidar våra kunder genom de komplexa kraven på dessa relationer.

Innan ett avtal ingås krävs noggrann due diligence av potentiella leverantörer. Detta omfattar utvärdering av säkerhetsstandarder och finansiell stabilitet. Processen måste dokumenteras och kunna granskas av tillsynsmyndigheter.

Avtalen med tredjepartsleverantörer måste innehålla specifika klausuler. Detta inkluderar säkerhetsstandarder och revisionsrättigheter. Det skapar en mer balanserad relation mellan parterna.

Regelverket skapar en tydlig juridisk struktur för övervakning av kritiska IKT-leverantörer. Det ger finansiella institutioner större möjlighet att påverka säkerhetsstandarder i ekosystemet.

Övervakning och tillsyn

För att DORA-förordningen ska fungera, behövs en stark tillsynsapparat. Den ska ha nationell expertis och samordning inom Europa. Tillsynsstrukturen under DORA är tvådelad. Nationella myndigheter och ESA tillsynsmyndigheter är viktiga för att se till att finansiella organisationer följer reglerna.

Denna uppdelning gör att tillsynen är omfattande. Den tillåter också lokal anpassning och samma regler överallt i EU. Det är viktigt för organisationer som verkar i hela Europa.

Tillsynen bygger på samarbete mellan olika nivåer. Nationella behöriga myndigheter övervakar finansiella institutioner. Samtidigt tar europeiska organ ansvar för kritiska tredjepartsleverantörer. Detta är en ny metod inom tillsynen som tar hänsyn till digitaliseringens risker.

Nationella myndigheters ansvar och metoder

Finansinspektionen DORA övervakar och säkerställer att finansiella entiteter följer DORA:s krav. De bedömer institutionernas riskhantering och operativa motståndskraft. De granskar incidenter och genomför inspektioner för att se till att reglerna följs.

Finansinspektionen kommer att utveckla tillsynsmetoder anpassade för Sverige. De inkluderar regelbundna utvärderingar av institutionernas förmåga att hantera IKT-relaterade incidenter.

Myndigheten kan ta korrigerande åtgärder när de hittar brister. Det kan innebära att kräva förbättringar eller ge sanktioner.

Effektiv tillsyn är viktig för att förtroendet för det finansiella systemet ska hållas. Det hjälper till att motstå och hantera digitala hot.

Finansinspektionen samarbetar med andra EU-myndigheter. Detta är viktigt för gränsöverskridande finansiella grupper. Dessa grupper kan ha olika nationella tillsynsmyndigheter men måste ändå följa samma regler.

Finansinspektionen kommer också att ge vägledning. De kommer att ta fram riktlinjer och tolkningar. Detta hjälper till att göra implementeringen smidigare.

Europeiska tillsynsmyndigheternas direkta övervakning

ESA tillsynsmyndigheter, som EBA, EIOPA och ESMA, har fått en utökad roll under DORA. De övervakar kritiska tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster. Detta är en stor förändring i tillsynen.

ESA utvecklar tekniska standarder som är viktiga för DORA. Dessa standarder specificerar hur finansiella institutioner och leverantörer ska följa reglerna. Det skapar enhetliga regler överallt i EU.

ESA övervakar tredjepartsleverantörer för att säkerställa säkerhet och kontinuitet i deras tjänster. De utvärderar leverantörernas riskhantering och förmåga att möta kraven från finansiella institutioner.

Den nya tillsynsmodellen kräver samordning mellan ESA och nationella myndigheter. När ESA hittar brister hos en leverantör kan det påverka de finansiella institutionerna. Det kräver effektiv informationsdelning och samordnade åtgärder för att minska risker.

ESA:s tillsyn över tredjepartsleverantörer innebär regelbundna bedömningar av deras operativa motståndskraft. De fokuserar på leverantörens förmåga att hantera cyberhot och säkerställa datatillgänglighet. Det påverkar de finansiella institutioner som är beroende av dessa tjänster.

Utmaningar med DORA-implementeringen

För att lyckas med DORA-efterlevnad måste finansiella institutioner hantera både synliga och dolda utmaningar. DORA implementering kräver stora investeringar i tid, resurser och förändringar. Det är viktigt att identifiera risker i system, processer och struktur för att undvika kostnader och brist på efterlevnad.

Att nå fullständig efterlevnad innebär att navigera genom komplexa tekniska krav. Det kräver också byggandet av kompetens och medvetenhet hos medarbetare. För mindre och medelstora företag under tillsyn kan dessa krav orsaka stora utvecklingsbehov med direkta och indirekta kostnader.

Tekniska och operativa hinder

En kritisk utmaning DORA-efterlevnad är kartläggning och dokumentation av IKT-infrastruktur. Denna uppgift visar sig ofta mer komplex än tänkt, särskilt för organisationer som har vuxit genom förvärv. Detta leder till olika system med fragmenterad dokumentation.

Integrationen av DORA:s krav i befintliga ramverk för risk- och säkerhetshantering är en stor utmaning. Många organisationer har tidigare utvecklat strukturer för att möta andra regler som ISO 27001, NIS2 eller GDPR. Det är viktigt att arbeta strategiskt för att undvika dubbelarbete och säkerställa att alla DORA-specifika krav täcks.

Resursmässiga utmaningar drabbar särskilt mindre och medelstora finansiella institutioner hårt. Dessa organisationer har ofta begränsade budgetar och personal för att genomföra de omfattande förbättringar av IKT-säkerhet och digital motståndskraft som förordningen kräver. Att prioritera vilka åtgärder som ska implementeras först är därför en kritisk strategisk fråga.

De tekniska hindren inkluderar behovet av att etablera robusta system för incidentrapportering och hantering. Utvecklingen av ledningssystem som uppfyller DORA:s standarder kräver både teknisk expertis och förståelse för regelverkets specifika krav, vilket många organisationer initialt saknar.

• Kartläggning av IKT-system: Identifiera alla tekniska beroenden och dokumentera befintlig infrastruktur systematiskt
• Integration med befintliga ramverk: Harmonisera DORA-krav med existerande säkerhets- och riskhanteringssystem
• Resursallokering: Balansera begränsade budgetar mot omfattande tekniska krav och prioritera kritiska åtgärder
• Leverantörshantering: Utvärdera och kontrollera tredjepartsleverantörer enligt DORA:s strikta krav
• Testning och validering: Implementera kontinuerliga tester av digital motståndskraft och incidenthantering

För att få en djupare förståelse för dessa komplexa frågeställningar kan man läsa mer om DORA-utmaningar och möjligheter för finanssektorn, vilket erbjuder värdefulla perspektiv på hur branschen hanterar denna omfattande regelverksförändring.

Utbildning och medvetenhet

En avgörande komponent för framgångsrik organisatorisk förändring DORA är att skapa förståelse för förordningens krav på alla nivåer i organisationen. Det är viktigt att denna medvetenhet sträcker sig från styrelse och ledningsgrupp till IT-avdelningar och säkerhetsteam. Detta för att säkerställa att alla förstår de tekniska och operativa kraven.

Affärsfunktioner spelar också en kritisk roll genom att förstå sin del i incidenthantering och kontinuitetsplanering. Utan denna tvärgående förståelse riskerar DORA implementering att bli fragmenterad och ineffektiv. Vi ser att involvering av rätt intressenter från IT, riskhantering och affärskontinuitet från projektets start är avgörande för framgång.

Omfattande utbildningsprogram måste skräddarsys för olika målgrupper inom organisationen. Dessa program ska förklara regelverkets krav och hjälpa medarbetare att förstå vikten av förbättrad digital motståndskraft. Vi rekommenderar en strukturerad approach där varje nivå får relevant information och verktyg för sina specifika ansvarsområden.

Ledningens engagemang är särskilt kritiskt eftersom de måste förstå regelverket tillräckligt väl för att fatta välgrundade beslut om resurstilldelning och prioriteringar. Många organisationer underskattar den tid och det engagemang som krävs för att bygga denna kompetens internt.

Organisationsnivå	Utbildningsfokus	Nyckelkompetenser	Implementeringsansvar
Styrelse och ledning	Strategiska implikationer och riskägande	Förståelse för digital motståndskraft och regelverkskrav	Beslutsfattande och resursallokering
IT och säkerhetsteam	Tekniska kontroller och implementering	Cybersäkerhet, incidenthantering, testmetodik	Praktisk genomförande av tekniska åtgärder
Riskhantering och compliance	Regelverksförståelse och dokumentation	Riskbedömning, rapportering, policyskapande	Övervakning och efterlevnadskontroll
Affärsfunktioner	Operativ kontinuitet och incidentrespons	Krishantering, kommunikation, processkännedom	Integration av DORA i daglig verksamhet

Vi konstaterar att utmaningar DORA-efterlevnad ofta förstärks av bristande kommunikation mellan olika avdelningar. En organisation där IT-avdelningen arbetar isolerat från riskfunktionen och affärsverksamheten kommer att ha svårt att uppnå den helhetssyn som DORA kräver. Därför måste utbildningsinsatserna också fokusera på att bygga broar mellan dessa traditionellt separata områden.

Den organisatoriska förändring som DORA kräver innebär också en kulturell transformation där cybersäkerhet och digital motståndskraft blir en integrerad del av organisationens DNA snarare än ett isolerat IT-ansvar. Detta kräver långsiktigt engagemang och kontinuerlig kompetensutveckling som anpassas efter förordningens utveckling och nya hot.

För mindre finansiella institutioner med begränsade utbildningsbudgetar blir detta särskilt utmanande. Vi rekommenderar att dessa organisationer söker externa resurser, branschsamarbeten och delade utbildningsplattformar för att bygga nödvändig kompetens kostnadseffektivt. Investeringen i utbildning och medvetenhet är dock inte valfri – den är en grundläggande förutsättning för att kunna implementera och upprätthålla DORA-efterlevnad över tid.

Samarbete mellan sektorer

Digital motståndskraft kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. De delar kunskap och resurser för att skydda finanssystemet. Samarbete finanssektorn är nödvändigt för att hantera dagens komplexa cyberhot.

DORA ser att ingen kan skydda sig helt själv. Därför skapar den ramverk för samverkan mellan banker, försäkringsbolag och tillsynsmyndigheter.

Att hantera cyberhot är en prioritet som kräver samverkan över gränser. Det är en investering i hela finanssystemets stabilitet.

Offentlig och privat samverkan

Dialog mellan finansiella institutioner och offentliga myndigheter är viktig för digital säkerhet. Vi arbetar för att skapa forum för samarbete finanssektorn.

Finansinspektionen är central för att facilitera samverkan. De organiserar möten där aktörer får vägledning om DORA.

Detta skapar möjligheter för institutioner att ställa frågor till tillsynsmyndigheten. DORA informationsutbyte mellan sektorer ökar förståelsen för regelverket.

Branschorganisationer är viktiga i samverkan. De samlar erfarenheter och frågor från medlemmarna.

Internationellt samarbete mellan tillsynsmyndigheter är kritiskt. Vi arbetar med gränsöverskridande informationsdelning om hot.

Teknologileverantörer inkluderas också i samverkan. Deras expertis om systemsäkerheter kompletterar finansiella institutioners kunskap.

• Regelbundna informationsmöten mellan Finansinspektionen och finansiella aktörer
• Publicering av vägledning och bästa praxis från nationella myndigheter
• Kanaler för direkta frågor och klarlägganden om DORA-tolkning
• Gränsöverskridande samarbete mellan EU-tillsynsmyndigheter
• Branschorganisationer som faciliterar dialog mellan medlemmar och myndigheter

Delning av information och resurser

DORA uppmuntrar till att delar av informationsdelning cyberhot med varandra. Detta möjliggör snabb respons och förebyggande åtgärder.

Vi har utvecklat säkra system för informationsdelning. Det skyddar konkurrenssensitiv information samtidigt som det sprider viktig säkerhetsinformation.

ISAC är centrala noder för DORA informationsutbyte. De samlar, analyserar och distribuerar hotinformation till medlemmarna.

Rapportering av incidenter till Finansinspektionen ger en överblick över cyberhot. Vi använder denna data för att identifiera trender och utveckla motåtgärder.

Kollektiv utbildning och verktyg är värdefullt för mindre institutioner. Kollektiv utveckling av riskbedömningsmetoder och testverktyg skapar kostnadseffektivitet och högre kvalitet.

Samverkansområde	Primära aktörer	Huvudsakligt syfte	Konkret resultat
Hotinformation	Banker, ISAC, Finansinspektionen	Tidig varning om cyberhot	Snabbare incident-respons
Bästa praxis	Branschorganisationer, myndigheter	Standardisering av säkerhetsåtgärder	Förbättrad sektorsmotståndskraft
Teknisk expertis	Teknologileverantörer, institutioner	Kunskapsöverföring om sårbarheter	Proaktiv riskhantering
Utbildningsinitiativ	Alla finansiella aktörer	Höja kompetens om cybersäkerhet	Ökad medvetenhet och beredskap

Resursdelning inkluderar gemensamma testmiljöer och verktyg. Vi utvecklar simuleringsverktyg som speglar verkliga risker.

Expertis och specialistkompetens delas genom mentorprogram. Det skapar jämnare kunskapsnivå över samarbete finanssektorn.

DORA bygger på ömsesidighet och tillit. Vi arbetar för att stärka tilliten genom transparenta processer.

Framgångsrik implementering av DORA kräver att alla ser informationsdelning som en investering. Redan ser vi positiva resultat där proaktiv DORA informationsutbyte har stoppat attacker.

Framtida förändringar av DORA

Cybersäkerhetslandskapet förändras ständigt. DORA framtida utveckling speglar denna dynamik. Finansiella institutioner måste anpassa sig efter nya tekniker och hot.

Regelverket är inte statiskt. Det måste ändras för att hålla jämna steg med teknologiska framsteg. Sedan 2023 har vi sett att DORA kommer att förbättras kontinuerligt.

Europeiska kommissionen har mandat att revidera DORA. Detta säkerställer att regelverket speglar den snabba teknologiska utvecklingen. Det skapar ett levande regelverk som kan möta framtida utmaningar.

Möjliga uppdateringar och tillägg

De tekniska standarderna som kompletterar DORA kommer att granskas regelbundet. Feedback från finansiella institutioner och tillsynsmyndigheter kommer att vara avgörande. Vi förväntar oss att dessa uppdateringar kommer att tydliggöra befintliga krav och introducera nya riktlinjer för framväxande teknologier.

Erfarenheterna från de första åren av implementering kommer att vara avgörande. Detta kommer att hjälpa till att identifiera områden som behöver förbättras.

Ett exempel på kommande justeringar är att LEI-koden inte kommer att användas som identifieringsmetod. Detta visar att regelverket anpassas efter praktiska överväganden och feedback från industrin. Detta är ett tecken på att lagstiftarna lyssnar på finanssektorns behov.

Inom området för artificiell intelligens och maskininlärning förväntar vi oss detaljerade riktlinjer. Detta kommer att adressera specifika risker och säkerhetskrav. Följande områden kommer sannolikt att få utökad uppmärksamhet:

• AI-baserade riskbedömningsverktyg och deras integration i IKT-system
• Maskininlärningsmodeller för anomalidetektering och hotidentifiering
• Automatiserade beslutssystem och deras påverkan på digital motståndskraft
• Förklarbarhet och transparens i AI-drivna säkerhetslösningar

Kvantumkryptografi är ett annat kritiskt område där vi förväntar oss betydande tillägg till de tekniska standarderna. När kvantdatorer blir mer kraftfulla och hotar befintliga krypteringsmetoder, kommer finansiella institutioner att behöva tydliga riktlinjer för kvantumresistent kryptografi. Vi rekommenderar att organisationer redan nu börjar förbereda sig för denna övergång, även om detaljerade regleringar ännu inte är på plats.

Rapporteringskraven och tröskelvärden för incidentrapportering kommer sannolikt att justeras baserat på praktiska erfarenheter. Vi har observerat att de initiala kraven ibland kan vara för breda eller för snäva beroende på organisationens storlek och komplexitet. Framtida DORA uppdateringar kommer troligen att introducera mer nyanserade rapporteringskriterier som bättre speglar verkliga riskscenarier.

Trender inom cybersäkerhet

De bredare cybersäkerhetstrender finanssektorn ser kommer att påverka DORA framtida utveckling. Vi analyserar kontinuerligt dessa trender för att hjälpa våra kunder att ligga steget före både regulatoriska förväntningar och framväxande hot. Förstå dessa trender är avgörande för att bygga verkligt motståndskraftiga digitala system.

Sofistikeringen av cyberattacker från statssponsrade aktörer och organiserad brottslighet ökar i rasande takt. Vi ser hur attackerare använder avancerade tekniker som deep learning och automation för att identifiera sårbarheter och genomföra riktade kampanjer. Finansiella institutioner måste därför anta en proaktiv säkerhetshållning som går bortom traditionellt perimeterskydd.

Supply chain-attacker har ökat med 42% de senaste två åren, och finanssektorn är särskilt sårbar på grund av det komplexa nätverket av tredjepartsleverantörer.

Supply chain security har blivit en central fråga när organisationer blir alltmer beroende av komplexa leverantörskedjor för sina IKT-tjänster. Vi betonar vikten av att inte bara säkra egna system utan också noggrant granska och övervaka alla kritiska tredjepartsleverantörer. DORA:s krav på tredje part kommer sannolikt att skärpas ytterligare i framtida revisioner av regelverket.

Zero Trust-arkitekturer representerar ett fundamentalt skifte i hur vi tänker kring nätverkssäkerhet och åtkomstkontroll. Principen ”aldrig lita, alltid verifiera” blir allt viktigare när traditionella nätverksgränser upplöses. Vi hjälper finansiella institutioner att implementera Zero Trust-modeller som både uppfyller DORA:s krav och skapar robust skydd mot moderna hot.

Följande tabell visar de viktigaste cybersäkerhetstrender finanssektorn som kommer att påverka DORA framtida utveckling:

Trend	Påverkan på DORA	Tidslinje	Åtgärdsprioritet
AI-driven hotdetektering	Nya krav på ML-baserade säkerhetssystem	2025-2026	Hög
Kvantumhot mot kryptering	Kvantumresistenta krypteringsstandarder	2026-2028	Medel-Hög
Supply chain-attacker	Strängare tredjepartsgranskning	2025	Kritisk
Zero Trust-adoption	Uppdaterade åtkomstkontrollkrav	2025-2027	Hög

Automatisering och artificiell intelligens används både för att förbättra cybersäkerhetsförsvar och som verktyg av angripare. Vi ser en vapenkapplopning där båda sidor utnyttjar samma teknologier. Finansiella institutioner måste investera i AI-drivna säkerhetslösningar samtidigt som de förstår hur samma teknologier kan användas mot dem.

För att ligga steget före både regulatoriska förväntningar och framväxande hot rekommenderar vi att finansiella institutioner:

1. Etablerar ett dedikerat team för att bevaka cybersäkerhetstrender finanssektorn och regleringsändringar
2. Investerar i kontinuerlig utbildning för personal inom nya teknologier och hotscenarier
3. Implementerar flexibla säkerhetsarkitekturer som kan anpassas efter framtida krav
4. Samarbetar aktivt med branschorganisationer och tillsynsmyndigheter för att påverka framtida standarder
5. Genomför regelbundna gapanalyser mellan nuvarande kapacitet och förväntade framtida krav

Vi är övertygade om att proaktiva organisationer som omfamnar dessa trender och förbereder sig för kommande DORA uppdateringar kommer att inte bara uppfylla regelkraven utan också skapa betydande konkurrensfördelar. Digital motståndskraft är inte längre bara en regulatorisk skyldighet utan en strategisk tillgång som kan differentiera ledande finansiella institutioner från eftersläntrare. Genom att förstå och förutse DORA framtida utveckling kan vi tillsammans bygga en säkrare och mer resilient finanssektor för framtiden.

Jämförelse med andra regleringar

För att förstå DORA:s betydelse måste vi se den i sitt sammanhang. Detta innebär att jämföra den med andra viktiga regler inom finanssektorn. Detta komplexa ekosystem består av många direktiv och standarder som tillsammans skapar skydd.

Organisationer måste ha en strategisk förståelse för dessa regler. De måste veta hur de kompletterar varandra och där de överlappar.

DORA är nära kopplad till andra EU-regler som GDPR, PSD2 och NIS2-direktivet. Internationella standarder som ISO 27001 är också viktiga för att bygga säkerhetsstrategier. Genom att förstå dessa relationer kan organisationer optimera sina resurser och undvika dubbelarbete.

Skillnader och likheter mellan DORA, PSD2 och GDPR

När vi tittar på DORA jämfört med GDPR ser vi både skillnader och likheter. GDPR fokuserar på skydd av personuppgifter och individers rättigheter. DORA tar ett bredare grepp med krav på IKT-säkerhet och motståndskraft för alla data och system.

Det finns dock överlappningar som organisationer kan utnyttja. Båda kräver starka säkerhetsåtgärder och systematisk rapportering av incidenter. Vi rekommenderar att organisationer integrerar dessa krav för att minska administrativ börda.

Relationen mellan DORA och PSD2 är mer specifik. PSD2 fokuserar på säker autentisering och kommunikation för betalningar samt API-åtkomst för tredjepartsleverantörer. Detta är en del av DORA:s krav på IKT-säkerhet.

Organisationer som redan implementerat strong customer authentication och säkra kommunikationsmekanismer enligt PSD2 har en bra start för DORA. Dessa säkerhetsåtgärder kan utvecklas för att möta DORA:s krav på digital motståndskraft.

Det är viktigt att förstå förhållandet mellan DORA och NIS2-direktivet. NIS2 och DORA skillnader handlar om tillämpningsområde och prioritering. DORA gäller för finansiella entiteter, så de behöver inte uppfylla NIS2:s krav separat.

Men det finns undantag. Icke-kritiska teleoperatörer i tredjepartsställning som tjänar finanssektorn måste fortfarande följa NIS2. De måste också skydda personuppgifter enligt direktivet om integritet och elektronisk kommunikation.

Regelverk	Primärt fokus	Tillämpningsområde	Relation till DORA
GDPR	Personuppgiftsskydd och integritet	Alla organisationer som behandlar personuppgifter	Överlappande säkerhetskrav och incidentrapportering
PSD2	Säkra betaltjänster och API-åtkomst	Betalningsinstitut och banker	Delmängd av DORA:s IKT-säkerhetskrav
NIS2	Nät- och informationssäkerhet	Kritisk infrastruktur och viktiga tjänster	DORA prioriteras för finansiella entiteter
ISO 27001	Informationssäkerhetsledning	Frivillig global standard	Grund för DORA-efterlevnad med kompletterande krav

Internationella standarder och ramverk

ISO 27001-standarden är viktig för många finansiella institutioner. Den överlappar med DORA:s krav på IKT-riskhantering. Organisationer med ISO 27001-certifiering har en bra grund för DORA-efterlevnad.

DORA kräver dock vissa tillägg till ISO-standarden. Detta inkluderar detaljerad tredjepartshantering, strängare incidentrapportering och specifika tidsramar. Vi rekommenderar en gapanalys för att identifiera och lösa dessa specifika krav.

Andra internationella ramverk är också viktiga för DORA-implementeringen:

• NIST Cybersecurity Framework – En strukturerad metod för att hantera cybersäkerhetshot
• ISO 22301 – Fokuserar på affärskontinuitet och stödjer DORA:s krav på motståndskraft
• COBIT – Ramverk för IT-governance som hjälper till att styra IKT-resurser
• NIST 800-53 – Omfattande säkerhetskontroller som mappas mot DORA:s tekniska krav

Finansiella institutioner med ISO 27001-certifikat och som uppfyller NIS2-kraven har möjlighet att optimera sin efterlevnad. En integrerad approach kan minska dubbelarbete och öka effektiviteten.

Organisationer bör mappa sina befintliga kontroller mot DORA:s krav. Detta hjälper till att identifiera områden där gap finns. Specifika krav på IKT-tjänsteleverantörer och detaljerad dokumentation är vanliga.

Vi rekommenderar att organisationer bygger en holistisk förmåga för digital motståndskraft. Genom att integrera bästa praxis från NIST, ISO och andra ramverk kan organisationer inte bara uppfylla regler utan också förbättra sin säkerhet och tillförlitlighet. Detta strategiska perspektiv gör regelefterlevnad till en investering i långsiktig hållbarhet och kundförtroende.

Så implementerar ni DORA

Implementeringen av DORA-förordningen ger finansiella institutioner en chans att stärka sin digitala säkerhet. Det är viktigt att se detta som ett strategiskt projekt, inte bara en reglering. Genom att följa en DORA implementeringsguide kan ni säkerställa att er organisation inte bara möter minimikraven. Ni bygger också en robust grund för digital säkerhet på lång sikt.

DORA-efterlevnad är en kontinuerlig resa som kräver engagemang från alla nivåer. En riskbaserad approach är att föredra. Detta säkerställer att ni uppnår maximal affärsnytta medan ni möter regulatoriska krav.

Systematisk implementeringsprocess

En framgångsrik DORA-implementering börjar med en omfattande GAP-analys DORA. Den kartlägger er nuvarande mognadsnivå inom relevanta områden. Genom denna analys identifierar ni luckor jämfört med DORA:s krav inom IKT-riskhantering och mer.

Efter att ha identifierat luckor utvecklar ni en detaljerad implementeringsplan. Planen ska prioritera åtgärder baserat på risk och påverkan. Det är viktigt att ha tydliga ansvar, tidslinjer och resursallokeringar.

Det första steget är att etablera styrningsstrukturer med tydligt styrelseansvar. Ledningen måste engagera sig i IKT-riskhantering och förstå er digitala riskprofil. Ni behöver utveckla policies och procedurer som täcker alla DORA:s kravområden.

Nästa steg är att implementera tekniska och organisatoriska kontroller. Detta inkluderar allt från nätverkssegmentering till utveckling av robusta backup- och återställningsprocesser. Viktigt är att integrera dessa kontroller sömlöst i era befintliga system för att minimera störningar.

Granskning av avtal med tredjepartsleverantörer är också viktig. Ni måste säkerställa att avtalen inkluderar nödvändiga bestämmelser enligt DORA. Det är viktigt att ha processer för kontinuerlig övervakning av leverantörers prestanda.

Testning av er digitala motståndskraft är central. Ni måste utveckla och implementera ett testprogram med regelbundna sårbarhetsanalyser och penetrationstester. Testerna ska genomföras enligt en riskbaserad approach.

Det är också viktigt att ha tydliga processer för incidentdetektering, klassificering, respons och rapportering. Dessa processer måste uppfylla DORA:s krav på tidslinjer och innehåll i rapporteringen. Automatiserade detektions- och rapporteringsverktyg kan hjälpa er att uppnå bättre efterlevnad.

Implementeringsfas	Huvudaktiviteter	Nyckelresultat	Tidsram
Fas 1: Förberedelse	GAP-analys, projektplanering, resursallokering, ledningsengagemang	Implementeringsplan, identifierade luckor, godkänd budget	2-3 månader
Fas 2: Styrning och policy	Utveckla policies, etablera styrningsstrukturer, definiera ansvar	Godkända policies, tydlig ansvarsfördelning, styrelserapportering	3-4 månader
Fas 3: Teknisk implementering	Implementera kontroller, utveckla testprogram, förbättra incidenthantering	Förstärkta säkerhetskontroller, operativt testprogram	6-9 månader
Fas 4: Leverantörshantering	Granska avtal, omförhandla villkor, etablera övervakning	DORA-kompatibla avtal, leverantörsregister, övervakningsprocess	4-6 månader
Fas 5: Utbildning och kultur	Utbilda personal, öka medvetenhet, utveckla motståndskraftskultur	Kompetent personal, förbättrad säkerhetskultur	Kontinuerligt

Utbildning och medvetenhet är kritiska för DORA-implementering. Ni måste säkerställa att alla förstår sina roller inom digital motståndskraft. Det är bra att ha skräddarsydda utbildningsprogram för olika målgrupper.

Kontinuerlig övervakning och förbättring

DORA-efterlevnad kräver kontinuerlig utvärdering och uppföljning. Vi rekommenderar att ni ser detta som en pågående verksamhetsprocess. Etablera rätt nyckeltal och övervakningsmekanismer är avgörande.

Nyckeltal (KPI:er) som mäter er IKT-riskhantering är viktiga. De kan inkludera mått som genomsnittlig tid för incidentdetektering och respons. Rapportera dessa regelbundet till ledningen.

Regelbundna interna revisioner är viktiga för att verifiera fortsatt efterlevnad. Dessa revisioner ska genomföras enligt en riskbaserad plan. Integrera DORA-krav i era befintliga revisionsprogram för bättre effektivitet.

En process för att övervaka det externa hotlandskapet är också viktig. Ni behöver ha mekanismer för att snabbt identifiera och bedöma nya hot. Detta inkluderar att hålla er uppdaterade med nya tekniska standarder.

Feedback från tester, faktiska incidenter och revisioner är värdefull. Ni bör ha en strukturerad process för att samla in, analysera och agera på dessa lärdomar. Varje incident eller test bör följas av en genomgång som identifierar förbättringsmöjligheter.

Ledningsrapportering om DORA-efterlevnad är viktig. Rapportera regelbundet och innehålla både status för pågående implementering och framväxande risker. Använd visuella dashboards för bättre ledningsengagemang.

Slutligen, ha en process för att hantera förändringar som påverkar DORA-efterlevnaden. Detta inkluderar att säkerställa att nya system och tjänster utvärderas mot DORA-krav. Integrera DORA-krav i era befintliga change management-processer.

Resurser och stöd

Att förstå DORA-förordningen kräver tillgång till bra resurser. Finansiella organisationer behöver tydlig vägledning. Detta för att implementera DORA på ett kostnadseffektivt sätt.

Tillgängliga vägledningar

Finansinspektionen publicerar ofta information om DORA på sin webbplats. Deras vägledning inkluderar tolkningar av krav, rapporteringsmallar och tekniska specifikationer. De europeiska tillsynsmyndigheterna erbjuder tekniska standarder som är viktiga för förordningen.

Branschorganisationer inom finans delar bästa praxis genom seminarier. Detta skapar forum för att dela information om utmaningar och lösningar.

Expertstöd för implementering

PwC Sverige erbjuder stöd inom DORA genom vårt expertteam. Vi hjälper med allt från GAP-analyser till utveckling av implementeringsstrategier. Vi stöttar också med rapportering till Finansinspektionen och CISO-stöd.

Vi hanterar leverantörsrisker och erbjuder regelverksexpertis. Vår holistiska approach ser DORA som en möjlighet att stärka digital motståndskraft. Kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa er med lösningar anpassade efter era behov.

FAQ

Vilka företag omfattas av DORA-förordningen?

DORA-förordningen gäller många finansiella aktörer. Det inkluderar banker och försäkringsbolag. Även värdepappersföretag och företag som erbjuder kryptotjänster omfattas.

Det är viktigt att tänka på att även tredjepartsleverantörer kan komma under tillsyn. Detta innebär att teknologileverantörer som tidigare inte varit under tillsyn nu kan bli det.

Vad är syftet med DORA-förordningen?

DORA-förordningen syftar till att stärka digital säkerhet inom finanssektorn. Det handlar om att motstå och hantera IT-störningar. Syftet är att skydda konsumenter och marknaden.

Det är viktigt att finansiella institutioner kan fortsätta att erbjuda tjänster även under störningar. Detta blir allt viktigare med ökade cyberhot och digitalisering.

Vad menas med IKT-tjänster enligt DORA?

IKT-tjänster enligt DORA inkluderar digitala tjänster som tillhandahålls via IKT-system. Detta inkluderar molntjänster och dataanalystjänster. Det är viktigt att skilja mellan vanliga tjänster och IKT-tjänster.

DORA fokuserar på tjänster som är kritiska för finansiella institutioners digitala funktioner. Det innebär att organisationer måste noggrant utvärdera vilka leverantörer som omfattas av DORA.

Vilka konkreta cybersäkerhetskrav ställer DORA på finansiella aktörer?

DORA ställer höga krav på cybersäkerhet. Det inkluderar skydd av informationstillgångar och upptäckt av säkerhetsincidenter. Företag måste ha ett starkt ramverk för informationssäkerhet.

Det är viktigt att ledningen tar ansvar för cybersäkerhetsstrategin. Detta innebär att IKT-säkerhet betraktas som en strategisk fråga, inte bara en teknisk.

Hur fungerar rapporteringskraven enligt DORA?

DORA kräver att finansiella entiteter rapporterar IKT-relaterade incidenter till Finansinspektionen. Detta måste ske enligt specifika tidsramar och format. Organisationer måste ha processer för att detektera, klassificera och rapportera incidenter.

Det är viktigt att dokumentera och analysera incidenter. Detta hjälper till att förbättra motståndskraften och dela lärdomar inom organisationen.

Är DORA en förordning eller ett direktiv, och vad innebär det?

DORA är en EU-förordning, inte ett direktiv. Det innebär att den tillämpas direkt i alla medlemsländer. Det skapar en enhetlig regleringsram över hela EU.

Detta är en viktig skillnad. Förordningar ger omedelbar tillämpning, vilket eliminerar fragmentering. Det gör det lättare för finansiella institutioner att uppnå konsekvent cybersäkerhetsnivå i hela EU.

Vilka krav ställer DORA på avtal med tredjepartsleverantörer?

DORA ställer höga krav på avtal med tredjepartsleverantörer. Det inkluderar noggrann due diligence och detaljerade avtalskrav. Organisationer måste ha processer för att övervaka leverantörers prestanda.

Det är viktigt att finansiella institutioner kan kräva efterlevnad från sina teknologipartners. Detta innebär att de måste ha möjlighet att granska leverantörens säkerhetsåtgärder och få information om säkerhetsincidenter.

Vad är Finansinspektionens roll i DORA-tillsynen?

Finansinspektionen övervakar och säkerställer att finansiella entiteter följer DORA. De bedömer IKT-riskhantering, granskar incidentrapporter och utför inspektioner. Vid behov tar de tillsynsåtgärder eller sanktioner.

Finansinspektionen kommer att utveckla tillsynsmetoder och riktlinjer. Detta hjälper till att skapa en enhetlig tillsyn över hela EU.

Kan EU-myndigheter övervaka tredjepartsleverantörer direkt?

Ja, DORA ger europeiska tillsynsmyndigheter (ESA) möjlighet att direkt övervaka tredjepartsleverantörer. Detta är en innovation inom finansiell tillsyn. ESA bedömer leverantörers förmåga att upprätthålla säkerhet och motståndskraft.

Detta ger finansiella institutioner ett starkare mandat att kräva efterlevnad från sina teknologipartners. Det skapar ett starkare försvar för hela finanssektorn.

Vilka är de största utmaningarna med DORA-implementeringen?

De största utmaningarna inkluderar tekniska och operativa hinder. Det handlar om att kartlägga IKT-infrastruktur och identifiera beroenden till tredjepartsleverantörer. Detta kan vara mer komplext än förväntat.

Det finns också utmaningar med att integrera DORA i befintliga ramverk. Mindre och medelstora institutioner kan ha begränsade resurser. Det kräver omfattande utbildnings- och medvetenhetsinitiativ.

Hur förhåller sig DORA till GDPR och PSD2?

DORA fokuserar på IKT-säkerhet och motståndskraft, medan GDPR handlar om personuppgiftsskydd. Det finns överlappning i krav på säkerhetsåtgärder och incidentrapportering. Organisationer kan dra nytta av ISO 27001-certifiering som grund för DORA-efterlevnad.

PSD2 fokuserar på säker autentisering och kommunikation för betaltransaktioner. Det är en del av DORA:s krav på IKT-säkerhet. Organisationer som redan implementerat strong customer authentication och säkra kommunikationsmekanismer enligt PSD2 har en god grund för DORA-efterlevnad.

Vilka motståndskraftstester kräver DORA?

DORA kräver att finansiella institutioner utvecklar robusta testprogram. Det inkluderar sårbarhetsanalyser och penetrationstester. Det är viktigt att ha regelbunden testning för att stärka motståndskraften.

Resultaten från testerna måste dokumenteras och användas för att identifiera förbättringsområden. Det skapar en kontinuerlig cykel av testning och förbättring.

Hur uppmuntrar DORA informationsdelning mellan finansiella institutioner?

DORA uppmuntrar till informationsdelning mellan finansiella entiteter. Detta hjälper till att möjliggöra snabb respons och förebyggande åtgärder. Det finns mekanismer för säker delning av information.

Det är viktigt att dela kritisk säkerhetsintelligens. Det skapar ett kollektivt försvar för hela finanssektorn.

Kommer DORA att uppdateras i framtiden?

Vi förväntar oss att DORA och dess tillhörande standarder kommer att uppdateras. Detta kommer att ske baserat på erfarenheter och utvecklingen av ny teknologi. Det är viktigt att hålla sig informerad om eventuella ändringar.

Kan ISO 27001-certifiering hjälpa med DORA-efterlevnad?

ISO 27001-standarden är värdefull för DORA-efterlevnad. Många finansiella institutioner har redan implementerat den. Det hjälper till att täcka många av DORA:s krav.

Men det är viktigt att komplettera ISO 27001 med DORA-specifika krav. Detta inkluderar rapporteringskrav och krav på avtal med tredjepartsleverantörer.

Vilken är den första åtgärden för att börja DORA-implementeringen?

Den första åtgärden är att göra en omfattande GAP-analys. Detta hjälper till att identifiera luckor i IKT-riskhantering och incidenthantering. Det är viktigt att ha en detaljerad implementeringsplan.

Planen bör inkludera tydliga ansvar och tidslinjer. Det är viktigt att styrelsen tar ansvar för digital motståndskraft.

Var kan finansiella institutioner hitta vägledning om DORA?

Finansiella institutioner kan hitta vägledning på Finansinspektionens webbplats. Det finns information om DORA, vägledningsdokument och rapporteringsmallar. Det är också viktigt att konsultera tekniska standarder och branschorganisationer.

Hur kan mindre finansiella institutioner hantera DORA:s resurskrav?

Mindre institutioner kan dela resurser och expertis. Det är viktigt att samarbeta inom branschen. Det kan också vara bra att använda externa partners för specialiserad expertis.

Det är också viktigt att följa proportionalitetsprincipen. Det ger mindre institutioner flexibilitet i att uppfylla DORA:s krav.

Vilken typ av stöd kan externa partners erbjuda för DORA-implementering?

Externa partners kan erbjuda omfattande stöd för DORA-implementering. Det inkluderar expertis inom cybersäkerhet och regelverk. Det är viktigt att ha en djup förståelse för både tekniska och affärsmässiga aspekter.

Det är viktigt att ha en färdplan som är anpassad till organisationens specifika förhållanden. Det är också viktigt att ha stöd för säkerhetsledning och hantering av leverantörsrisker.