Vad är syftet med DORA?

Kan din organisations digitala infrastruktur stå emot en allvarlig cyberattack i morgon? Det är en fråga som måste kunna besvaras med tillförsikt av alla inom finanssektorn. DORA-förordningen syfte är avgörande för framtiden.

DORA, eller Digital Operational Resilience Act, är ett stort skifte inom finansiella tjänster. Den trädde i kraft i januari 2025. Den etablerar en gemensam europeisk standard för IKT-risker.

Med DORA fokuserar vi mer på operativ motståndskraft än bara ekonomisk stabilitet. Finansiella företag måste nu kunna hålla sig i gång även under cyberattacker och tekniska problem.

Genom att harmonisera krav över hela EU skapar DORA starkare skydd. Detta skydd gäller både företag och konsumenter. Det handlar om att bygga en robust finanssektor som kan leverera tillförlitliga tjänster i en digitaliserad värld.

Viktiga insikter

• DORA är en EU-förordning som trädde i kraft januari 2025 för att stärka digital operativ motståndskraft inom finanssektorn
• Förordningen ställer nya krav på hur finansiella företag hanterar cyberattacker och IKT-risker i sin verksamhet
• Fokus flyttas från endast finansiell ställning till att inkludera förmågan att upprätthålla tjänster vid incidenter
• En gemensam europeisk ram skapas för att harmonisera säkerhetsstandarder över gränserna
• Målet är att stärka både företagens resiliens och konsumenternas förtroende för finansiella tjänster
• Förordningen omfattar i stort sett alla aktörer inom den finansiella sektorn i Sverige och EU
• Digital säkerhet behandlas nu med samma prioritet som traditionella finansiella risker

Introduktion till DORA

Finansbranschen blir allt mer digital. Det gör att EU DORA-lagstiftning blir viktigare. Den hjälper till att skydda mot nya risker som kommer med digitaliseringen.

Informationstekniken har gett många nya möjligheter. Men det har också skapat nya sårbarheter. DORA är en ny väg att tänka på digital säkerhet i finanssektorn.

Regler har länge varit fragmenterade. EU-kommissionen insåg att nationella regler inte räckte till. Därför skapades en ny europeisk ram för digital säkerhet.

Vad står förkortningen för och dess kärnbetydelse

DORA står för Digital Operational Resilience Act. Det betyder att den fokuserar på digital motståndskraft inom finanssektorn. Denna förordning representerar en ny era av riskhantering.

DORA är en viktig del av EU:s rätt. Den gäller i Sverige direkt från den 17 januari 2025. Det betyder att alla finansiella enheter i EU måste följa den.

Den här förordningen är en del av en större digitalisering av finanssektorn. Den handlar om att hålla kritiska funktioner säkra, även under svåra tider.

Den regulatoriska resan fram till DORA

Under 2010-talet blev finansiella tjänster mycket mer digitala. Detta skapade nya möjligheter men också risker. Cyberattacker och systemfel blev större problem.

Informationstekniken har gett både möjligheter och risker. Det har varit en utmaning för EU:s finansiella system. Många stora incidenter visade behovet av nya regler.

EU-kommissionen började arbeta med nya regler. De såg att gamla regler inte räckte till. Variationen mellan länder skapade ojämna villkor för aktörer.

Den digitala transformationen av finanssektorn kräver en motsvarande transformation av vårt regulatoriska ramverk för att säkerställa stabilitet, integritet och konsumentskydd i den nya digitala ekonomin.

EU-kommissionen utvecklade DORA för att skapa en stark ram. Arbetet började 2020 med många konsultationer. Förordningen trädde i kraft den 17 januari 2025.

Denna historia visar varför DORA är så viktig just nu. Den är en viktig förändring för att kombinera traditionella regler med moderna säkerhetsmetoder.

DORA är en viktig del av EU:s digitala strategi. Den stärker den digitala suveräniteten och konkurrenskraften. Det gynnar konsumenter och investerare och skapar en trygg miljö för innovation.

DORAs grundläggande mål

DORA-förordningen har mål som bygger en stark infrastruktur för finanssektorn. Detta skapar en ram som stödjer både teknisk utveckling och säkerhet. Finansiella institutioner kan då hålla sig kvar under svåra tider.

Genom att införa gemensamma standarder för IKT-teknologi blir finanssektorn mer motståndskraftig. Detta leder till bättre riskbedömning, incidenthantering och återhämtningsförmåga. DORA tar itu med de utmaningar digitaliseringen ger, vilket ger trygghet för alla.

Förbättra digitala finansiella tjänster

En viktig del av DORA-förordningen är att förbättra digitala tjänster. Detta görs genom att införa standarder för IKT-riskhantering. Finansiella institutioner får nu bättre metoder att hantera sina tekniska system.

Förordningen stödjer teknisk utveckling genom att låta finansiella institutioner utveckla nya tjänster. Genom att testa IKT-systemen kan de identifiera och förhindra risker. Resiliens-testning är en viktig del av DORA:s strategi, för att systemen ska kunna stå emot störningar.

Effektivare hantering av IKT-risker innebär att undvika driftstörningar. Det skapar långsiktiga förutsättningar för pålitliga tjänster. DORA stödjer också ökad medvetenhet om cyberrisker genom att etablera ramverk för informationsutbyte.

Genom att etablera en konsekvent incidentrapporteringsmekanism blir det lättare att hantera störningar. Detta gör att finansiella institutioner snabbt kan rapportera till tillsynsmyndigheter. Denna transparens bygger förtroende och skapar en kultur av kontinuerlig förbättring inom hela finanssektorn.

Öka konsumentskyddet i den digitala eran

DORA stärker konsumentskyddet genom att säkerställa tillgänglighet och säkerhet av finansiella tjänster. Konsumenters förtroende för det finansiella systemet vilar på förmågan att genomföra transaktioner och komma åt tillgångar. Genom att ställa höga krav på finansiella institutioners operativa motståndskraft skyddar förordningen konsumenters ekonomiska intressen och personuppgifter på ett genomgripande sätt.

Förordningen skapar transparens och ansvarsskyldighet genom strukturerade rapporteringskrav. Detta ger tillsynsmyndigheter möjlighet att övervaka hur finansiella enheter hanterar sina digitala risker. Detta ger konsumenter bättre insyn i hur deras banker och finansiella tjänsteleverantörer arbetar med säkerhetsfrågor. Övervakningen av IKT-tredjepartsrisker utgör en särskilt viktig dimension, eftersom många finansiella institutioner är beroende av externa leverantörer för kritiska tjänster.

Genom att adressera hela värdekedjan, inklusive tredjepartsleverantörer av molntjänster och andra tekniska lösningar, säkerställer DORA att konsumentskyddet inte undermineras av sårbarheter hos externa aktörer. Vi ser hur denna helhetssyn på digital operativ motståndskraft utgör grunden för ett mer resilient och konsumentcentrerat finansiellt ekosystem, där varje länk i kedjan tar ansvar för säkerheten.

Målområde	Konkreta åtgärder	Förväntad effekt	Nyckelfaktorer
IKT-riskhantering	Standardiserade processer för riskidentifiering och mitigering	Minskad sårbarhet mot tekniska störningar	Enhetliga riktlinjer, kontinuerlig övervakning
Resiliens-testning	Obligatorisk testning av kritiska system och återhämtningsförmåga	Proaktiv identifiering av systemsvagheter	Scenariobaserad testning, regelbunden utvärdering
Incidentrapportering	Konsekvent rapporteringsmekanism till tillsynsmyndigheter	Snabbare respons och koordinerade åtgärder	Standardiserade format, tidsfrister för rapportering
Tredjepartsövervakning	Granskning av IKT-leverantörer och molntjänstleverantörer	Minskat beroende av externa sårbarheter	Kontraktuella krav, regelbunden revision
Informationsutbyte	Ramverk för delning av cyberhotsinformation mellan aktörer	Stärkt kollektivt försvar mot digitala hot	Säkra kommunikationskanaler, sekretesshantering

Sammanfattningsvis arbetar DORA:s grundläggande mål synergistiskt för att skapa ett finansiellt system där teknisk innovation och robusthet inte står i konflikt med varandra. Genom att systematiskt adressera IKT-risker, etablera rigorösa testningsprotokoll och säkerställa transparens gentemot tillsynsmyndigheter och konsumenter, lägger förordningen grunden för en finanssektor som är väl rustad att möta framtidens digitala utmaningar. Vi ser hur denna balanserade approach mellan främjande av teknisk utveckling och upprätthållande av finansiell stabilitet utgör kärnan i DORA:s värdeskapande för både finansiella institutioner och de konsumenter de tjänar.

DORA:s påverkan på finansiella institutioner

DORA är en viktig förändring för finansiella institutioner. Digital operativ motståndskraft är nu en strategisk prioritet. Detta skifte gör att finansiella institutioner måste omorganisera sina resurser.

Förordningen fokuserar på IT-säkerhet och affärsstrategi. Detta kräver nya sätt att arbeta och investera. Cyberhot och IT-problem är lika viktiga som traditionella finansiella risker.

Anpassning av verksamhetsmodeller

Finansiella institutioner måste integrera digital operativ motståndskraft i sin strategi. Detta kräver att ledningen tar större ansvar för IKT-relaterade beslut. Organisationer behöver utveckla sin struktur för att samordna IT-, risk- och affärsfunktioner effektivt.

Denna anpassning kräver stora investeringar i teknologi och kompetens. Institutioner måste rekrytera specialister som förstår både affärsprocesser och teknisk säkerhet. Traditionell separation mellan IT-säkerhet och affärsstrategi måste brytas.

Verksamhetsmodeller som tidigare fungerat kan behöva omarbetas. Vi hjälper organisationer att identifiera kritiska processer och skydda dem. Förändringen handlar om en ny företagskultur där alla förstår sitt ansvar för digital säkerhet.

Riskhantering och cybersäkerhet

DORA revolutionerar riskhantering genom att ställa krav på identifiering, skydd, upptäckt, respons och återhämtning. Vi ser hur DORA cybersäkerhet kräver löpande riskbedömning. Detta är en kontinuerlig process som speglar det föränderliga hotlandskapet.

Institutioner måste genomföra regelbunden testning av kritiska system. Detta ska identifiera sårbarheter och verifiera återhämtningsplaner. Vi rekommenderar tydliga eskaleringsvägar för incidenthantering som involverar ledningen från start.

Särskilt viktigt är att DORA gör cybersäkerhet till en strategisk ledningsfråga. Styrelser och ledningsgrupper måste engagera sig i och övervaka digital motståndskraft. Detta kräver utbildning i cybersäkerhetsrisker och begriplig rapportering.

Att hantera cyberhot och incidenter är en prioriterad ledningsfråga. Vi stödjer institutioner i att bygga kapacitet genom teknisk expertis och affärsförståelse. Målet är en organisation som kan fortsätta leverera kritiska tjänster även under påfrestande omständigheter.

Regelverk och efterlevnad enligt DORA

DORA har skapat ett komplext men strukturerat system för finansiella institutioner. Detta system styr digital operativ motståndskraft. EU DORA-lagstiftningen är en förordning som gäller hela EU och Sverige utan extra implementering.

Detta skapar lika villkor för alla på den europeiska marknaden. Det är viktigt för likvärdighet.

DORA-förordningen kompletteras med tekniska standarder. Dessa standarder specificerar kraven och ger vägledning. De utvecklas av europeiska tillsynsmyndigheter.

Medlemsstaterna måste ha sanktioner och åtgärder för överträdelser. DORA säkerställer att dessa är effektiva och proportionella.

Centrala krav inom förordningen

Det största kravet är ett IKT-riskhanteringsramverk som täcker fem områden. Detta ramverk ska anpassas efter institutionens verksamhet och risker. En grundlig analys av IKT-miljön krävs.

Klassificering och rapportering av IKT-incidenter är också viktigt. Finansiella institutioner måste bedöma incidenters allvarlighetsgrad. Rapportering sker enligt en strukturerad tidslinje.

Regelbunden testning av digital motståndskraft är en del av DORA. Testmetoderna varierar beroende på institutionens storlek. Större institutioner kan testas med avancerade metoder.

IKT-tredjepartsrisker får särskild uppmärksamhet. Finansiella institutioner måste göra grundlig due diligence. De måste också ha tydliga avtalsvillkor med leverantörer.

Proportionalitetsprincipen är viktig. Kraven ska anpassas efter institutionens storlek och risker. Det skapar en balanserad reglering.

Skyldigheter för transparens och ledningsansvar

Rapporteringsskyldigheter är centrala. Finansiella institutioner måste rapportera IKT-incidenter snabbt. Det finns en strukturerad tidslinje för rapportering.

Årlig rapportering om digital motståndskraft krävs. Rapporten ska ge en översikt av IKT-risksituationen. Viktigt är att rapporterna baseras på faktiska data.

Ansvarsfördelningen inom organisationen måste vara tydlig. Styrelsen ansvarar för att institutionen följer DORA. Ledningen ansvarar för implementeringen av riskhanteringsramverket.

Kontrollfunktioner som internrevision är viktiga. De ska ha kompetens och oberoende. Tydliga rapporteringslinjer och eskaleringsvägar är viktiga för att hantera kritiska risker.

Kravområde	Huvudsakligt innehåll	Tillämpning	Tillsynsaspekt
IKT-riskhantering	Ramverk för identifiering, skydd, upptäckt, respons och återhämtning	Alla finansiella institutioner med proportionalitet	Regelbundna inspektioner och granskning av dokumentation
Incidenthantering	Klassificering, rapportering och hantering av IKT-incidenter	Obligatoriskt med definierade tidsfrister för rapportering	Övervakning av rapporteringskvalitet och responstider
Digital motståndskrafttestning	Regelbunden testning från grundläggande till avancerad nivå	Anpassad testfrekvens baserat på storlek och risk	Granskning av testresultat och uppföljningsåtgärder
Tredjepartsriskhantering	Due diligence, avtalsvillkor och övervakning av IKT-leverantörer	Särskilt omfattande för kritiska leverantörer	Direktinspektioner hos kritiska leverantörer möjliga
Informationsdelning	Frivilligt utbyte av cyberhot- och sårbarhetsinformation	Uppmuntras men ej obligatoriskt	Facilitering av branschsamarbete och informationsplattformar

Efterlevnad av DORA kräver mer än papper. Det handlar om att bygga en kultur där digital säkerhet är viktig. Genom tydliga rapporteringsstrukturer och ansvarssystem skapas transparens.

DORA och dataskydd

Dataskydd och digital säkerhet är viktiga i finansiella tjänster idag. DORA tar detta till en ny nivå. Det handlar om att skydda personuppgifter och finansiell information på ett bättre sätt.

Genom att kombinera teknisk säkerhet med dataskyddskrav, skapar DORA en stark skyddsnivå. Detta säkerställer att finansiella tjänster kan hantera digitala risker på ett säkert sätt. Det bygger också förtroende hos konsumenterna.

DORA driver teknisk utveckling och säkerhet. Det skapar en ram för digital motståndskraft. Detta innebär att man blir mer medveten om cyberrisker och övervakar risker från IKT-tredjepartsleverantörer.

Detta skapar ett starkt ekosystem där alla tar ansvar för dataskydd. Varje aktör i den finansiella kedjan är viktig för att skydda personuppgifter.

Skydd av personuppgifter

DORA stärker dataskyddsregler som GDPR genom att fokusera på operativ säkerhet. Det kräver IKT-riskhantering, säkerhetsåtgärder och incidenthantering för att skydda personuppgifter. Detta skapar en dubbel skyddsmekanism.

Finansiella institutioner måste implementera åtgärder för att skydda personuppgifter. Detta inkluderar allt från insamling till radering. DORA kräver regelbunden testning och övervakning för att förebygga dataintrång.

DORA säkerställer att finansiella aktörer levererar säkra tjänster. Varje led i värdekedjan måste uppfylla höga dataskyddskrav. Det skapar en tydlig och transparent ansvarskedja.

En stark digital operativ motståndskraft är grunden för effektivt dataskydd i en värld där digitala risker finansiella tjänster konstant utvecklas och förändras.

Organisationer måste utveckla robusta system för:

• Kryptering och pseudonymisering av känsliga personuppgifter både i vila och under överföring
• Åtkomstkontroller som begränsar vilka medarbetare och system som kan hantera specifika datatyper
• Loggning och spårbarhet för att identifiera och utreda eventuella säkerhetsincidenter
• Regelbundna säkerhetsrevisioner och penetrationstester för att upptäcka sårbarheter
• Incidenthanteringsprotokoll som aktiveras omedelbart vid misstänkta dataintrång

Integritet och säkerhet online

DORA bidrar till att bygga förtroende för digitala finansiella tjänster. Konsumenter kan hantera ekonomiska ärenden online med säkerhet. Detta är viktigt för den digitala ekonomins tillväxt.

Konsumenter får bättre möjligheter att fatta informerade beslut tack vare DORA. Finansiella institutioner måste rapportera om säkerhetsincidenter. Det skapar öppenhet och stärker ansvarsskyldigheten.

Den övergripande ramen för digital operativ motståndskraft minskar risker. Detta skyddar konsumenternas integritet och ekonomiska säkerhet online. Genom proaktiv riskhantering och kontinuerlig övervakning kan man identifiera hot tidigt.

DORA:s fokus på IKT-tredjepartsrisker är viktigt för onlinesäkerheten. Många tjänster är beroende av externa leverantörer. DORA kräver noggrann bedömning och övervakning av dessa partners säkerhetsstandard.

Detta skapar ett sammanhängande säkerhetsnätverk. Det skyddar hela det digitala ekosystemet.

De praktiska fördelarna för konsumenter inkluderar:

1. Minskad risk för identitetsstöld genom förbättrade säkerhetsrutiner och snabbare incidentrespons
2. Högre tillförlitlighet i digitala tjänster med färre avbrott och störningar
3. Transparent kommunikation om säkerhetsincidenter och vidtagna åtgärder
4. Ökad kontroll över egna personuppgifter genom bättre tekniska lösningar
5. Stärkt rättslig position genom tydligare ansvarsfördelning mellan tjänsteleverantörer

DORA skapar en säkerhetskultur där integritet är en del av produktutvecklingen. Vi arbetar med finansiella institutioner för att implementera ”privacy by design”. Detta garanterar att konsumenternas integritet skyddas i varje interaktion med det finansiella systemet.

Utmaningar med implementeringen av DORA

Finansiella institutioner möter idag komplexa utmaningar med DORA. De måste göra stora förändringar på flera nivåer. Det kräver att de förstår DORA:s krav och identifierar risker i sina system.

För att lyckas med DORA behöver finansiella aktörer utveckla starka ledningssystem. De måste också öka medvetenheten hos ledningen om vikten av digital motståndskraft.

Implementeringen kräver aktivt deltagande från alla relevanta avdelningar. Det är viktigt att identifiera kopplingar till nuvarande och framtida regler, särskilt med NIS2-direktivet i åtanke. Vi rekommenderar att organisationer integrerar motståndskraftsperspektiv i befintliga projekt.

Tekniska hinder

En stor utmaning är hanteringen av legacy-system som inte designades med dagens säkerhetskrav i åtanke. Dessa äldre system är svåra att integrera med moderna riskhanteringsramverk. Många kämpar med att bygga broar mellan gamla och nya teknologier.

Implementeringen av omfattande testprogram för digital motståndskraft är en annan utmaning. Det kräver specialiserad kompetens och teknisk infrastruktur som många ännu inte har. Regelbunden testning av motståndskraften är viktigt för långsiktig säkerhet.

Integreringen av olika IT-system och säkerhetsverktyg är resurskrävande. Finansiella institutioner måste koordinera mellan flera teknologiska domäner. Följande tekniska hinder är särskilt framträdande:

• Kartläggning av tredjepartsleverantörer: Komplexiteten i att hantera beroenden till leverantörer av kritiska digitala tjänster där transparens ofta är begränsad
• Dataintegration: Svårigheter att samla och harmonisera data från olika system för enhetlig riskbedömning och rapportering
• Kompetensbrister: Brist på specialister som förstår både regelverkets juridiska aspekter och de tekniska implementeringskraven
• Resurstilldelning: Utmaningen att balansera investeringar i DORA-efterlevnad med andra affärskritiska IT-initiativ

Relationen med leverantörer av IKT-tjänster kräver särskild uppmärksamhet. Vi måste se över dessa relationer för att säkerställa att de uppfyller DORA:s krav på transparens och kontroll. Informationsdelning om cyberhot mellan organisationer och leverantörer blir allt viktigare.

Anpassning till globala standarder

Finansiella institutioner som verkar över nationsgränser står inför utmaningen att navigera mellan DORA:s EU-specifika krav och andra regulatoriska ramverk. Denna globala dimension av regelefterlevnad skapar utmaningar där organisationer måste tillämpa olika standarder samtidigt utan att skapa ineffektivitet eller säkerhetsbrister. Harmoniseringen kräver noggrann kartläggning och strategisk planering.

Anpassningen till internationella standarder för cybersäkerhet och operativ motståndskraft som ISO 27001 och NIST Cybersecurity Framework innebär ofta kompromisser. Vi ser att institutioner måste balansera DORA:s specifika krav med dessa etablerade ramverk för att skapa en sammanhängande säkerhetsstrategi. Denna regulatoriska komplexitet kräver strukturerad compliance-hantering och tydlig governance för att undvika duplicering av arbete.

Utmaningen att balansera DORA med andra EU-regleringar som NIS2-direktivet och nationella cybersäkerhetskrav är betydande. Både DORA och NIS2-direktivet fokuserar på digital säkerhet men med olika omfattning och specifika krav. Följande aspekter är kritiska för framgångsrik anpassning:

• Regulatorisk kartläggning: Identifiera överlappningar och skillnader mellan DORA, NIS2 och andra tillämpliga regelverk
• Standardharmonisering: Skapa gemensamma processer som tillgodoser krav från flera regulatoriska ramverk samtidigt
• Internationell samordning: Koordinera med dotterbolag och partners i olika jurisdiktioner för konsekvent implementering
• Kultur av motståndskraft: Utveckla en organisationskultur som går bortom regelefterlevnad och fokuserar på genuint värdeskapande genom operativ motståndskraft

Genom att transformera dessa utmaningar till möjligheter kan vi säkerställa effektiv resursanvändning och bygga en verklig konkurrensfördel. Den strategiska hanteringen av både tekniska hinder och global standardanpassning blir avgörande för att omvandla DORA från en regelbörd till ett verktyg för innovation inom finansiell teknologi.

DORA:s roll i en digital ekonomi

Förordningen DORA är en katalysator för förändring i den digitala ekonomin. Den möter innovation med operativ motståndskraft. Denna EU-reglering skapar en grund för finansiell stabilitet och möjliggör teknologisk utveckling inom finanssektorn.

Genom att etablera tydliga ramverk för digital operativ motståndskraft bidrar förordningen till ett ekosystem. Här kan både etablerade institutioner och nya marknadsaktörer verka under förutsägbara villkor.

Den harmoniserade tillsynsmetoden som DORA introducerar över alla relevanta sektorer i EU säkerställer konvergens. Det skapar en enhetlig standard för cybersäkerhet. Detta minskar fragmenteringen på den europeiska finansmarknaden och underlättar gränsöverskridande verksamhet för företag som vill expandera sina digitala tjänster.

Stöd för innovation

Trots att DORA utgör ett regulatoriskt ramverk, stödjer förordningen aktivt innovation. Den skapar en trygg och stabil grund för utveckling av nya DORA finansiell teknologi-lösningar. Tydliga säkerhetskrav och standardiserade riskhanteringsprocesser ger både etablerade aktörer och fintech-företag förutsägbara villkor för att experimentera med och utveckla innovativa digitala tjänster.

Förordningens fokus på digital operativ motståndskraft minskar systemrisker i hela finanssektorn. Detta ökar förtroendet för digitala finansiella tjänster bland både företag och konsumenter. Det stimulerar investeringar i och adoption av ny finansiell teknologi.

DORA:s krav på regelbunden testning och kontinuerlig förbättring driver teknologisk utveckling framåt. Finansiella institutioner uppmuntras att investera i avancerade säkerhetslösningar, automatisering och AI-baserade övervakningsverktyg. Detta stärker sektorns teknologiska konkurrenskraft på den globala marknaden.

Genom att följa DORA-kraven kan företag i finansbranschen inte bara uppfylla regleringskrav. De kan också stärka sitt operativa försvar och differentiera sig på marknaden. Det skapar en positiv spiral där regelefterlevnad leder till ökad innovationskapacitet, samtidigt som konsumentskyddet förbättras kontinuerligt.

Främjande av rättvis konkurrens

DORA främjar rättvis konkurrens genom att etablera likvärdiga spelregler för alla typer av finansiella aktörer. Oavsett storlek eller affärsmodell, omfattas alla av samma grundläggande krav på operativ motståndskraft. Det skapar en mer balanserad konkurrenssituation.

Det innebär att framgång baseras på faktisk förmåga att leverera säkra och pålitliga tjänster. Mindre fintech-företag får tillgång till samma marknad som större institutioner, förutsatt att de uppfyller de krav som DORA finansiell teknologi-ramverket ställer på digital motståndskraft.

Den harmoniserade EU-omfattande regleringen underlättar gränsöverskridande verksamhet. Det minskar fragmenteringen på den europeiska finansmarknaden. Vi observerar att detta gynnar både innovativa företag och konsumenter genom bättre tjänster, mer transparens och konkurrenskraftiga priser på digitala finansiella produkter.

Aspekt	Traditionell reglering	DORA-ramverket	Effekt på konkurrens
Tillämpningsområde	Varierande mellan medlemsstater	Harmoniserad EU-standard	Lika villkor för alla aktörer
Storlek på företag	Ofta olika krav för stora/små	Proportionella men likvärdiga krav	Främjar mindre aktörers marknadstillträde
Gränsöverskridande verksamhet	Komplexa nationella krav	Enhetlig EU-reglering	Underlättar expansion och innovation
Innovationsstöd	Begränsat regulatoriskt stöd	Tydliga ramverk för säker innovation	Stimulerar teknologisk utveckling

Förordningen eftersträvar att främja teknisk utveckling och säkerställa finansiell stabilitet. Den skapar en balans mellan reglering och flexibilitet. Vi ser att denna ansats skapar förutsättningar för hållbar tillväxt där både konsumentskydd och marknadseffektivitet optimeras.

Genom att skapa transparens och enhetliga standarder för digital operativ motståndskraft bidrar DORA till ett finansiellt ekosystem. Här går innovation och säkerhet hand i hand. Det stärker den europeiska finanssektorns globala konkurrenskraft och säkerställer att den digitala ekonomin utvecklas på ett hållbart och inkluderande sätt som gynnar alla marknadsaktörer.

Framtiden för DORA

DORA-ramverket kommer att förbättras kontinuerligt. Detta för att finansiella aktörer ska kunna hantera den digitala världens komplexitet. Den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin kräver att DORA anpassas till nya teknologier.

Regelverket kommer att vägledas av DORA-förordningens syfte. Detta gäller när hotbilder och marknadsbehov förändras. Genom att vara proaktiva kan finansiella institutioner inte bara uppfylla regler. De kan också differentiera sig på en konkurrensutsatt marknad.

DORA skapar möjligheter för innovation och strategisk positionering. Detta är viktigt för framgång i den digitala ekonomin.

Kontinuerlig utveckling av ramverket

DORA-förordningen kompletteras med tekniska standarder. Dessa standarder kommer att förbättras baserat på erfarenheter och teknologisk utveckling. EU-kommissionen och tillsynsmyndigheter övervakar förordningens effektivitet och justerar riktlinjer.

Vi förväntar oss att DORA anpassas för att hantera nya teknologier. Detta inkluderar artificiell intelligens och kvantdatorer. Finanssektorn utvecklas snabbt, och regler måste vara flexibla och adaptiva.

En kultur av kontinuerlig förbättring är avgörande. Genom att följa DORA-kraven kan företag stärka sitt försvar. Detta bygger robusta system som tål framtida utmaningar.

Digital motståndskraft är inte längre en teknisk fråga. Det är en strategisk nödvändighet som definierar framtidens finansiella institutioner.

Förändrat konkurrenslandskap

De långsiktiga effekterna på marknaden kommer att bli betydande. Finansiella institutioner som investerar i robust digital infrastruktur kommer att få kundförtroende. De som inte gör det riskerar sanktioner och förlorat förtroende.

DORA säkerställer att finansiella aktörer levererar säkra tjänster. Detta driver kvalitetshöjning och skapar tydliga förväntningar. Vi förutser en viss konsolidering inom marknaden där mindre aktörer kan ha svårt att uppnå motståndskraft.

Samtidigt skapas nya affärsmöjligheter för specialiserade leverantörer. Detta gäller inom områden som:

• Cybersäkerhetstjänster som möter specifika DORA-krav
• Riskhanteringslösningar för tredjepartsövervakning
• Compliance-verktyg för automatiserad rapportering
• Utbildning och konsulttjänster för implementering

DORA:s betoning på tredjepartsriskhantering förändrar relationer mellan finansiella institutioner och teknologileverantörer. Detta leder till högre kvalitet och innovation inom finansiell teknologi.

Vi ser en marknad där operativ motståndskraft är en differentiator. Institutioner som visar att de investerar i digital säkerhet kommer att stärka sitt varumärke. Detta ger dem en konkurrenskraftig fördel på lång sikt.

Slutsats

Den digitala transformationen i finanssektorn kräver en stark ram. Vad är syftet med DORA? Förordningen skapar en standard för digital motståndskraft. Det stärker EU:s finansiella ekosystem.

En gemensam grund för motståndskraft

DORA är en viktig förändring. Cybersäkerhet och IKT-riskhantering blir nu ledningsfrågor. Finansiella institutioner får verktyg för att skydda sig mot cyberattacker.

Konsumenternas förtroende ökar. Vi ser DORA som en chans att bygga konkurrens genom proaktiv riskhantering.

Genom testning, rapportering och övervakning av tredjepartsleverantörer skapas en säkerhetskultur. Detta ger stabilitet i en digitalt osäker marknad.

Kontinuerlig utveckling och anpassning

Den digitala ekonomin utvecklas ständigt. DORA måste ses som en levande ram. Finansiella aktörer måste integrera förordningens principer i sin strategi.

Vi stödjer organisationer från början till slut. Det är viktigt att se motståndskraft som en process, inte ett projekt. Det kräver engagemang, expertis och en säkerhetskultur.

FAQ

Vad står DORA för och vad är förordningens huvudsakliga syfte?

DORA står för Digital Operational Resilience Act, eller lagen om digital operativ motståndskraft. Syftet är att skapa en gemensam europeisk ram för att hantera IKT-risker inom finanssektorn. Detta innebär att digitala risker behandlas lika allvarligt som traditionella finansiella risker.

Genom att införa gemensamma standarder för riskhantering och incidentrapportering, skapar DORA förutsättningar för ökad stabilitet och skydd för konsumenter i en digitaliserad värld.

Varför införs DORA just nu och vad ledde fram till denna EU-lagstiftning?

DORA införs som ett svar på den snabba digitaliseringen av finansiella tjänster under 2010-talet. Ökande cyberattacker och systemstörningar har visat på sårbarheter i finanssektorns digitala infrastruktur.

Tidigare nationella regler och sektorspecifika krav var otillräckliga för att hantera digitala risker. EU-kommissionen utvecklade DORA som en del av sin digitala finansstrategi för att säkerställa att finansiella institutioner kan leverera kritiska tjänster även under påfrestande omständigheter.

Vilka är de grundläggande målen som DORA-förordningen strävar efter att uppnå?

DORA-förordningen har tre huvudmål. Det första är att förbättra kvaliteten och säkerheten i digitala finansiella tjänster genom gemensamma standarder för IKT-riskhantering.

Det andra målet är att stärka konsumentskyddet genom att säkerställa att tjänster är tillgängliga och säkra även under cyberattacker. Det tredje målet är att skapa transparens och ansvarsskyldighet genom strukturerade rapporteringskrav.

Hur påverkar DORA finansiella institutioners verksamhetsmodeller och organisationsstrukturer?

DORA omformar hur finansiella institutioner organiserar och driver sin verksamhet. Det kräver att digital operativ motståndskraft integreras i strategisk planering och daglig drift.

Detta innebär att ledningen måste ta ett större ansvar för IKT-relaterade beslut. Organisationer måste utveckla strukturer för effektiv samordning mellan IT-, risk- och affärsfunktioner. Traditionell separation mellan IT-säkerhet och affärsstrategi måste överbryggas.

Vilka är de viktigaste bestämmelserna inom DORA som finansiella aktörer måste efterleva?

DORA innehåller flera viktiga bestämmelser. Det krävs omfattande IKT-riskhanteringsramverk som täcker identifiering, skydd, upptäckt, respons och återhämtning.

Det finns också bestämmelser om klassificering och rapportering av IKT-relaterade incidenter. Regler om regelbunden testning av digital operativ motståndskraft är också viktiga. Dessutom krävs hantering av IKT-tredjepartsrisker genom due diligence och avtalsvillkor.

Hur förhåller sig DORA till GDPR och andra dataskyddsregler?

DORA kompletterar och förstärker GDPR genom att fokusera på operativ säkerhet. Medan GDPR reglerar behandling av personuppgifter, säkerställer DORA att tekniska system är robusta och säkra.

Detta bidrar till skydd av personuppgifter mot obehörig åtkomst, förlust eller manipulation.

Vilka är de största tekniska utmaningarna vid implementeringen av DORA?

Implementeringen av DORA möter flera tekniska utmaningar. Många organisationer har legacy-system som inte är designade med dagens säkerhetskrav i åtanke.

Implementeringen av omfattande testprogram kräver specialiserad kompetens och teknisk infrastruktur. Integreringen av olika IT-system och säkerhetsverktyg är också resurskrävande.

Hur stödjer DORA innovation inom finansiell teknologi trots att det är ett regulatoriskt ramverk?

DORA stödjer innovation genom att skapa en trygg grund för utveckling av nya finansiella teknologier. Tydliga säkerhetskrav och riskhanteringsstandarder ger etablerade och nya aktörer förutsägbara villkor.

Detta minskar systemrisker och ökar förtroendet för digitala tjänster. DORA:s krav på regelbunden testning och kontinuerlig förbättring driver teknologisk utveckling.

Hur främjar DORA rättvis konkurrens på den europeiska finansmarknaden?

DORA främjar rättvis konkurrens genom att etablera likvärdiga spelregler för alla finansiella aktörer. Detta skapar en mer balanserad konkurrenssituation där framgång baseras på förmågan att leverera säkra tjänster.

Den harmoniserade regleringen underlättar gränsöverskridande verksamhet och minskar fragmenteringen på den europeiska marknaden. Detta gynnar både innovativa företag och konsumenter.

Vilka rapporteringsskyldigheter innebär DORA för finansiella institutioner?

DORA inför omfattande rapporteringsskyldigheter. Institutioner måste rapportera allvarliga IKT-relaterade incidenter enligt fastställda tidsramar och format.

Årlig rapportering om digital operativ motståndskraft är också krav. Det krävs tydliga ansvarsfördelningar mellan styrelse, ledning och olika kontrollfunktioner. Rapporteringen ska vara strukturerad och transparent.

Hur kommer DORA sannolikt att utvecklas över tid och vilka förändringar kan väntas?

DORA:s tekniska standarder och implementeringsriktlinjer kommer att förfinas och utökas. EU-kommissionen och tillsynsmyndigheter övervakar DORA:s effektivitet och kan justera krav och riktlinjer.

Detta kommer att ske baserat på praktiska erfarenheter och teknologisk utveckling. Finansiella institutioner måste vara flexibla och proaktiva i sitt arbete med digital operativ motståndskraft.

Vilka långsiktiga effekter förväntas DORA ha på den europeiska finansmarknaden?

DORA kommer att förändra konkurrenslandskapet genom att belöna investeringar i digital infrastruktur. Institutioner som försummar dessa områden riskerar sanktioner och förlorat kundförtroende.

Förordningen förväntas driva konsolidering inom vissa segment. Det skapar nya affärsmöjligheter för leverantörer av cybersäkerhetstjänster och riskhanteringslösningar. DORA:s betoning på tredjepartsriskhantering kommer att omforma relationer mellan institutioner och leverantörer.

Hur kan finansiella institutioner anpassa sig till globala standarder samtidigt som de efterlever DORA?

Finansiella institutioner måste navigera mellan DORA:s krav och andra regulatoriska ramverk. De måste kartlägga och harmonisera med internationella standarder som ISO 27001 och NIST Cybersecurity Framework.

Det krävs strukturerad compliance-hantering och tydlig governance för att undvika duplicering av arbete. En strategisk approach är att etablera ett integrerat ramverk som uppfyller både DORA och relevanta globala standarder.

På vilket sätt gör DORA cybersäkerhet till en strategisk ledningsfråga?

DORA revolutionerar synen på cybersäkerhet genom att kräva att styrelser och ledningsgrupper engagerar sig i digital motståndskraft. Det gör cybersäkerhet till en strategisk ledningsfråga snarare än enbart en teknisk funktion.

Det kräver att ledningen tar ansvar för IKT-relaterade beslut och regelbundet informeras om cybersäkerhetsläget. Detta paradigmskifte innebär att cybersäkerhet behandlas med samma prioritet som andra strategiska riskområden.

Hur bidrar DORA till att bygga konsumenternas förtroende för digitala finansiella tjänster?

DORA bygger konsumentförtroende genom att säkerställa att tjänster är tillgängliga och säkra även under cyberattacker. Det skapar transparens och ansvarsskyldighet genom strukturerade rapporteringskrav.

Detta skyddar konsumenters tillgångar och personuppgifter. DORA:s krav på digital operativ motståndskraft minskar sannolikheten för dataintrång och systemavbrott, vilket stärker förtroendet för digitala tjänster.