För vilka gäller NIS2?

Är er organisation redo för EU:s nya cybersäkerhetskrav? Vet ni om ni berörs av NIS2? Det är en viktig fråga för tusentals svenska företag som nu måste förbereda sig för stora förändringar.

Detta EU-direktiv, beslutat i december 2022, påverkar många fler företag och myndigheter än tidigare. Cybersäkerhetslagen börjar gälla den 15 januari 2026. Den ställer nya krav på organisationer med över 49 anställda eller en årsomsättning över 10 miljoner euro.

Detta direktiv gäller 18 olika sektorer. Vi skiljer mellan väsentliga och viktiga områden. Nästan alla statliga myndigheter, regioner och kommuner berörs, oavsett storlek.

Vi hjälper er att känna igen om er verksamhet berörs. Vi visar vilka konkreta åtgärder ni behöver vidta för att följa reglerna och skydda er mot cyberhot.

Viktiga Punkter att Komma Ihåg

• Direktivet träder i kraft genom cybersäkerhetslagen den 15 januari 2026 i Sverige
• Organisationer med fler än 49 anställda eller omsättning över 10 miljoner euro omfattas
• Totalt 18 sektorer berörs, indelade i väsentliga och viktiga kategorier
• Alla statliga myndigheter, regioner och kommuner omfattas oavsett storlek
• Betydligt fler verksamheter påverkas jämfört med tidigare NIS-direktivet
• Proaktiv förberedelse krävs för att undvika sanktioner och stärka cybersäkerheten

Vad är NIS2?

NIS2-direktivet är ett viktigt steg för att skapa lika säkerhetsstandarder i hela EU. Det bygger på erfarenheter från det tidigare direktivet och tar hänsyn till nya utmaningar. Genom att förstå NIS2-direktivet tillämpning kan företag bättre förbereda sig på framtiden.

Kort om NIS-direktivet

Det ursprungliga NIS-direktivet kom till 2016. Det var EU:s första stora lagstiftning om cybersäkerhet. I Sverige började det gälla 2018, vilket var ett stort steg framåt.

Den digitala världen har förändrats snabbt. Informations- och nätverkssystem är nu viktiga för oss alla. Samtidigt har hoten mot dessa system ökat kraftigt.

NIS2, eller Network and Information Systems Directive 2, antogs 2022. Det bygger på det gamla direktivet men anpassar det till dagens värld. Cybersäkerhetsdirektivet omfattning har nu blivit bredare, vilket speglar den ökade digitaliseringen.

Sedan det första direktivet har informations- och nätverkssystem blivit än mer centrala för människors vardagsliv, näringsliv och grundläggande samhällsfunktioner, samtidigt som hotbilden höjts och incidenter blivit mer omfattande och sofistikerade.

Syftet med NIS2

NIS2 syftar till att skapa en hög gemensam säkerhetsnivå för IT-säkerhet i hela EU. Vi hjälper organisationer att förstå att detta är mer än bara att följa regler. Det handlar om att bygga en stark digital infrastruktur.

Det viktigaste är att skydda kritisk infrastruktur och skapa en trygg digital miljö. Detta är fundamentalt för ekonomisk tillväxt och samhällelig stabilitet. NIS2 kommer att kräva högre säkerhetsstandarder och bättre riskhantering.

Genom tydliga och harmoniserade regler underlättar direktivet gränsöverskridande affärsverksamhet. Det skapar en mer resilient och sammanhållen digital värld. Vi ser detta som en nödvändig modernisering som tar hänsyn till dagens hot och digitala beroende.

Aspekt	NIS (2016)	NIS2 (2022)	Huvudsaklig förändring
Antal berörda sektorer	7 kritiska sektorer	18 sektorer och undersektorer	Mer än dubblerad omfattning
Implementering i Sverige	2018	Pågående (deadline 2024)	Kortare implementeringstid
Fokus på organisationsstorlek	Främst stora aktörer	Inkluderar medelstora företag	Bredare tillämpning
Sanktionsnivåer	Varierande mellan länder	Harmoniserade EU-standarder	Tydligare konsekvenser

Den digitala världen kräver ständiga anpassningar av våra säkerhetsramverk. NIS2 erkänner att cybersäkerhet är en strategisk prioritet som kräver engagemang från ledningsnivå. Vi hjälper organisationer att förstå cybersäkerhetsdirektivet och dess påverkan på deras verksamhet.

Direktivet gör det lättare att dela information mellan länder och mellan offentlig och privat sektor. Detta samarbete är avgörande för att bekämpa gränsöverskridande hot. Vi tror att denna holistiska approach kommer att stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft och motståndskraft mot digitala angrepp.

Organisationer som omfattas

Vi hjälper er att förstå vilka företag som måste följa NIS2-regler. Detta beror på både storlek och vilken sektor ni tillhör. Detta gör att rätt organisationer i samhället blir skyddade.

Vi tittar på allmänna kriterier och specifika krav för varje sektor. Detta hjälper er att se om er verksamhet måste följa dessa regler.

Allmänna kriterier

Storleken är en viktig faktor för att avgöra om ni måste följa NIS2. Om ni har fler än 49 anställda och en omsättning över 10 miljoner euro, måste ni se till att ni tillhör en specifik sektor. Detta gäller för större företag som påverkar samhället mycket.

Men offentliga aktörer är en annan historia. De flesta statliga myndigheter, regioner och kommuner måste följa reglerna oavsett storlek. Detta visar hur viktig cybersäkerhet är för offentliga sektorn.

En säker digital infrastruktur är inte bara en teknisk fråga. Det är en grundläggande förutsättning för samhället och tryggheten för medborgarna.

Det är viktigt att både storlek och sektorstillhörighet stämmer. En stor organisation kan inte följa reglerna om den inte tillhör en av de angivna sektorerna.

Särskilda sektorer

NIS2-direktivet anger 18 olika sektorer som måste följa reglerna. Sektornas betydelse påverkar hur noggrant de övervakas. Det är viktigt för organisationer att veta vilken sektor de tillhör.

De väsentliga sektorerna är de mest kritiska för samhället:

• Energi och eldistribution
• Transport och logistik
• Bank och finansiella tjänster
• Hälso- och sjukvård
• Dricksvattenförsörjning
• Digital infrastruktur
• Offentlig förvaltning
• Rymdverksamhet

De viktiga sektorerna är viktiga men mindre kritiska:

• Post- och budtjänster
• Avfallshantering
• Kemikalieproduktion
• Livsmedelsproduktion och distribution
• Tillverkningsindustri
• Digitala tjänsteleverantörer
• Forskningsorganisationer

Detta visar hur komplex den moderna ekonomin är. En störning kan påverka hela samhället. Därför kräver direktivet en stark säkerhetsansats.

Kategori	Kritikalitet	Antal sektorer	Tillsynsnivå
Väsentliga sektorer	Högsta prioritet	8 sektorer	Intensiv övervakning
Viktiga sektorer	Betydande prioritet	10 sektorer	Regelbunden övervakning

För att veta om ni måste följa NIS2 måste ni göra en analys. Kontrollera först om ni uppfyller storlekskraven. Sedan se om er verksamhet hör till någon av de 18 sektorerna.

Vi rekommenderar att göra denna analys med hjälp av en juridisk expert. Det kan vara svårt att veta vilken sektor ni tillhör. En korrekt klassificering hjälper er att implementera rätt säkerhetsåtgärder.

Tillämpningsområde

NIS2 skapar en klar struktur för vilka verksamheter och sektorer som måste följa nya cybersäkerhetsregler. Det skiljer mellan väsentliga sektorer och viktiga sektorer. Denna skillnad påverkar hur tillsyn och eventuella straff utöks. Detta säkerställer att de mest kritiska delarna av samhället får det skydd de behöver.

De NIS2 verksamheter som klassas som väsentliga baseras på hur en cyberincident kan påverka samhället. De väsentliga sektorerna är grunden för samhällets funktion. En störning här kan få omedelbara och allvarliga konsekvenser för befolkningens säkerhet eller ekonomi.

De NIS2 sektorer som anses väsentliga inkluderar områden där kontinuitet är absolut nödvändig. Vi hjälper organisationer att förstå att denna klassificering innebär högre krav på förebyggande åtgärder och incidenthantering. Skillnaden mellan väsentliga och viktiga sektorer påverkar också vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn.

Väsentliga verksamheter inom kritiska sektorer

Energisektorn har utvidgats betydligt jämfört med det tidigare NIS-direktivet. Nu omfattas hela leveranskedjan från produktion till slutanvändare, vilket speglar energiomställningens komplexitet. Detta inkluderar inte bara traditionella elproducenter utan även moderna aktörer som operatörer av laddstationer för elfordon.

Inom transportsektorn omfattas alla former av kommersiell transport. Detta inkluderar flyg-, järnvägs-, väg- och vattentransporter. Även kritisk infrastruktur som hamnanläggningar och rederier ingår, vilket erkänner transportens centrala roll för samhällets funktionalitet.

De NIS2 verksamheter som ingår i kategorin väsentliga sektorer omfattar:

• Energi: Leverans, distribution, överföring och försäljning av el, gas, olja, värme och kyla, vätgas samt laddstationsoperatörer
• Transport: Flyg-, järnvägs-, väg- och vattentransporter inklusive rederier och hamnanläggningar
• Bank och finans: Kreditinstitut, betalningsinfrastruktur och värdepappershandel
• Hälsa: Vårdgivare, forskningslaboratorier, läkemedelstillverkning och tillverkning av medicintekniska produkter
• Vatten: Dricksvattenförsörjning och avloppshantering
• Offentlig förvaltning: Statliga och kommunala myndigheter som tillhandahåller samhällskritiska tjänster
• Rymd: Markbaserade infrastrukturoperatörer för satellitkommunikation och navigation

Hälsosektorn har utvidgats för att omfatta hela värdekedjan. Detta innebär att inte bara sjukhus och vårdcentraler omfattas, utan även forskningslaboratorier och tillverkare av medicintekniska produkter. Vi ser att denna helhetssyn är nödvändig för att förhindra kaskadeffekter vid cyberincidenter.

Digital infrastruktur och IT-tjänster

Digital infrastruktur är grundläggande för det moderna samhället och får särskild uppmärksamhet i NIS2. Direktivet omfattar en bred uppsättning av IT-tjänster som är viktiga för dagens digitala ekonomi. Denna kategori inkluderar både grundläggande tekniska funktioner och avancerade molnbaserade tjänster.

De NIS2 sektorer inom digital infrastruktur omfattar kritiska komponenter som DNS-tjänster och namnregister, vilka är nödvändiga för att internet ska fungera. Utan dessa grundläggande funktioner skulle digital kommunikation i praktiken vara omöjlig. Därför ställs särskilt höga krav på dessa aktörers cybersäkerhet.

Förtroendetjänster som elektroniska signaturer och tidsstämpling ingår också i tillämpningsområdet. Dessa tjänster är avgörande för digital handel och juridiska processer. Datacenter och cloud computing-leverantörer omfattas eftersom de hanterar och lagrar data för många andra verksamheter.

Elektroniska kommunikationstjänster har blivit en del av samhällets kritiska infrastruktur. Detta inkluderar både traditionella teleoperatörer och moderna internetleverantörer. Vi hjälper organisationer att förstå att denna kategori även omfattar hanterade tjänster och hanterade säkerhetstjänster, vilket erkänner att många företag outsourcar delar av sin IT-drift.

Kombinationen av alla dessa komponenter skapar ett omfattande skyddsnät för digital tillgänglighet. NIS2 säkerställer att alla länkar i de kritiska värdekedjorna omfattas av adekvat cybersäkerhetsskydd. Detta är nödvändigt eftersom moderna cyberhot ofta utnyttjar den svagaste länken i en komplex leveranskedja.

Genom att definiera tillämpningsområdet så omfattande erkänner NIS2 att dagens samhälle är oupplösligt kopplat till digital funktion. Vi ser att denna breda täckning är nödvändig för att skapa verklig motståndskraft mot cyberhot i en alltmer sammankopplad värld.

Skillnader mellan NIS1 och NIS2

NIS2 visar en större förståelse för cybersäkerhetens vikt. Detta direktiv bygger på tidigare erfarenheter. Det ställer nya krav på organisationer inom fler sektorer.

Det största skillnaden är hur ansvar och skyldigheter definieras. NIS2 kräver en mer detaljerad och strikt ansats till säkerhet. Detta påverkar allt från strategi till operativt genomförande.

De nya kraven är tydligare och omfattar fler sektorer. Sanktioner har också blivit mer enhetliga över hela EU.

Förbättrade riktlinjer

NIS2 innehåller specifika och detaljerade krav på riskhantering. Detta är en större förbättring jämfört med det tidigare direktivet. Nu krävs systematiska processer för att hantera cyberrisker.

En nyhet är att ledning måste vara direkt involverade i säkerhetsarbetet. Styrelseledamöter och högsta ledning kan inte längre delegera ansvaret. Detta skapar ett större ansvar för ledning.

Detta personliga ansvar innebär att ledare kan bli personligt ansvariga för bristande säkerhet. Detta skapar ett starkt incitament för att prioritera cybersäkerhet.

Nu krävs regelbunden penetrationstestning och incidenthantering. Organisationer måste implementera tekniska säkerhetsåtgärder som autentiseringskontroller och kryptering.

Organisationer måste också ha processer för sårbarhetshantering och säkerhetsuppdateringar. Detta innebär kontinuerlig övervakning och proaktiva åtgärder.

Rapporteringskraven har blivit mer detaljerade. Incidenter måste rapporteras inom strikta tidsramar med detaljerad information.

Aspekt	NIS1	NIS2	Praktisk påverkan
Riskhanteringskrav	Generella formuleringar	Specifika, detaljerade åtgärder	Systematiska processer krävs
Ledningens ansvar	Indirekt och delegerbart	Direkt och personligt ansvar	Styrelseengagemang obligatoriskt
Incidentrapportering	Grundläggande krav	Strikta tidsfrister och detaljkrav	24-72 timmars rapportering
Sanktionsnivåer	Varierande mellan länder	Harmoniserade EU-böter	Upp till 2% av global omsättning

Utvidgat ansvarsområde

NIS2 omfattar nu fler sektorer. Detta innebär att väsentligt fler sektorer måste följa strängare säkerhetsregler.

Organisationer inom livsmedelsproduktion, avfallshantering, kemikalier och tillverkning omfattas nu. Detta är en stor förändring jämfört med det tidigare direktivet.

Utvidgningen innebär att fler tillsynsmyndigheter är involverade. Detta skapar nya regler och kontroller som organisationer måste följa.

Cybersäkerhet är inte längre en IT-fråga, utan en strategisk ledningsfråga. Den påverkar hela organisationens överlevnad och samhällets grundläggande funktioner.

Den utökade målgruppen speglar en förändrad hotbild. Digitalisering genomsyrar alla samhällssektorer. Organisationer som tidigare inte såg sig som digitalt beroende upptäcker nu IT-systemens vikt.

NIS2 delar organisationer i två grupper: väsentliga och viktiga. Båda grupperna står under strängare regler än tidigare.

Storlekskriterier har ändrats. Fler medelstora företag omfattas nu av lagkrav. Detta var ovanligt tidigare.

Harmoniseringen av sanktioner över hela EU är en viktig förändring. Böter baseras nu på global omsättning. Detta kan innebära höga belopp, upp till 10 miljoner euro eller 2% av årsomsättningen för väsentliga entiteter.

För viktiga entiteter kan sanktioner uppgå till 7 miljoner euro eller 1,4% av årsomsättningen. Detta skapar ett ekonomiskt incitament för att följa reglerna.

Detta kräver att organisationer inte bara implementerar tekniska åtgärder. De måste också bygga en säkerhetskultur. Detta måste genomsyra hela verksamheten och inkludera alla medarbetare.

Kravet på leverantörshantering är också nytt. Organisationer måste säkerställa att deras leverantörskedja uppfyller säkerhetskrav. Detta påverkar även mindre leverantörer.

Sammanfattningsvis innebär NIS2 en förändring i hur vi ser på cybersäkerhet. Det är inte nog att ha grundläggande säkerhetsåtgärder. Organisationer måste nu visa systematisk riskhantering, ledningsengagemang och kontinuerlig förbättring av säkerhetsprogram.

Riskhantering och säkerhetskrav

Riskhantering och säkerhetskrav är viktiga delar av NIS2. Detta direktiv kräver högre säkerhet för alla stora verksamheter. Vi vill hjälpa er förstå de nya kraven och hur ni kan följa dem.

Organisationer måste nu ta tekniska och organisatoriska åtgärder. Detta innebär att ni måste arbeta systematiskt med informationssäkerhet. Vi hjälper er att se hur dessa säkerhetskrav NIS2 kan hjälpa er att konkurrera bättre.

Nya säkerhetsstandarder

Nya säkerhetsstandarder under NIS2 är en stor utveckling. De kräver tekniska och organisatoriska åtgärder för hög informationssäkerhet. Åtgärderna måste vara proportionella mot de risker ni står inför.

Leveranskedjans säkerhet får extra fokus. Ni ansvarar inte bara för er egen säkerhet utan även för leverantörers. Detta kan kräva utvärderingar och nya avtal med partners.

Penetrationstestning är ett krav som ni måste ta på allvar. Ni måste regelbundet testa era system mot attacker. Detta hjälper er att hitta och fissa sårbarheter innan de används av angripare.

Riskbedömningar måste göras systematiskt och dokumenteras noggrant. Vi rekommenderar en kontinuerlig riskanalysprocess. Den ska täcka följande områden:

• Fysisk säkerhet och åtkomstkontroll till kritiska system och anläggningar
• Kontinuitetsplanering inklusive backup-strategier och återställningsplaner
• Kryptering av känslig data både vid lagring och överföring
• Incidenthantering med tydliga processer för detektering och respons
• Utbildning av ledning och personal i cybersäkerhetsfrågor och rutiner

Åtgärder måste integreras i er verksamhet på ett strukturerat sätt. Vi betonar att säkerhetsstandarderna är viktiga för er motståndskraft. Genom att följa dessa krav kan ni skydda era tillgångar och bygga förtroende.

Incidentrapportering

Incidentrapporteringen har blivit tydligare under NIS2. Vi förklarar vilka skyldigheter ni har vid en säkerhetsincident. Rapporteringskraven hjälper till att möjliggöra snabb respons och motåtgärder.

Organisationer måste rapportera stora incidenter till tillsynsmyndigheter inom vissa tidsramar. En incident anses störande om den påverkar er verksamhet eller samhället. Rapporteringen sker i flera steg med olika krav:

1. Tidig varning: Första notifiering ska ske inom 24 timmar efter att ni blivit medvetna om incidenten
2. Incidentrapport: En mer detaljerad rapport ska lämnas inom 72 timmar med information om incidentens art och påverkan
3. Slutrapport: En omfattande analys ska lämnas inom en månad, inklusive vidtagna åtgärder och lärdomar

Vi understryker vikten av att ha processer för incidenthantering redo innan en kris inträffar. Detta inkluderar tydliga ansvarsroller och dokumentationsrutiner. Er organisation behöver också definiera vad som utgör en rapporteringsvärd incident.

Rapporteringen ska innehålla detaljer om incidentens tekniska detaljer och motåtgärder. Vi hjälper er att förstå att detta krav bygger en samlad bild av hoten. Genom att dela information kan ni stärka er motståndskraft tillsammans.

Utöver rapportering till myndigheter kan ni behöva informera kunder och partners. Detta är särskilt viktigt om incidenten påverkar deras verksamhet. Transparent kommunikation bygger förtroende och visar att ni tar cybersäkerhet på allvar.

Tillsyn och efterlevnad

Effektiv tillsyn av cybersäkerhetskrav kräver att vi förstår hur myndigheter samarbetar. Det är viktigt att känna till deras befogenheter för att säkerställa att organisationer följer NIS2. Cybersäkerhetslagen i Sverige skapar ett system där ansvar och befogenheter delas mellan flera aktörer. Vi vill ge er en klar bild av hur detta system fungerar och vad det betyder för er organisation.

Tillsynsstrukturen innebär att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta säkerställer att tillsynen anpassas efter de specifika utmaningar och risker som finns inom olika verksamhetsområden. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Nationella myndigheters ansvar och samordning

För varje sektor som omfattas av cybersäkerhetslagen ansvarar en eller flera tillsynsmyndigheter. De vägleder, övervakar och säkerställer att verksamhetsutövare följer reglerna. Sektorsmyndigheter har rätt att utfärda föreskrifter som specificerar och förtydligar kraven för sina respektive sektorer. Detta innebär att detaljerade regler utvecklas som tar hänsyn till branschspecifika förhållanden och tekniska förutsättningar.

Myndigheten för civilt försvar spelar en central roll genom sitt samordningsansvar på nationell nivå. De fungerar som navet för samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av cybersäkerhetslagen över sektorsgränserna. På EU-nivå agerar myndigheten som Sveriges kontaktpunkt för samarbete med andra medlemsstater. Detta är fundamentalt för att hantera gränsöverskridande cyberhot och dela information om incidenter och sårbarheter.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje sektor övervakas av myndigheter med djup branschkunskap. Detta sektorsfokuserade tillvägagångssätt möjliggör en mer nyanserad och effektiv övervakning än en centraliserad modell.

Tillsynsstrukturen bygger på att varje

Skapande av cybersäkerhetsstrategi

Vi ser cybersäkerhetsstrategi som kärnan för varje organisation. Den hjälper er att inte bara följa NIS2-kraven. Den bygger också långsiktig motståndskraft. Att skapa en stark strategi kräver systematisk planering och tydliga ramar.

En bra cybersäkerhetsstrategi gör er mer än bara säker. Den förbättrar er operativ effektivitet och stärker förtroendet hos kunder och partners. Vi hjälper er att utveckla en strategi som passar er verksamhet.

Förberedelserna för NIS2 kräver ett strukturerat angreppssätt. Detta kombinerar tekniska och organisatoriska perspektiv. Det skapar ett heltäckande skydd som tar hänsyn till både teknologi och mänskliga faktorer.

Ramar för implementering

Implementeringen börjar med en grundlig gap-analys. Ni jämför er nuvarande säkerhetsnivå med NIS2-kraven. Denna analys visar vilka områden som behöver förstärkas och ger en färdplan för förbättring.

Ett effektivt ramverk för cybersäkerhet kräver flera komponenter. Tekniska lösningar som brandväggar och kryptering är en del. Organisatoriska åtgärder som policyer och processer är den andra delen.

• Bedöm om verksamheten omfattas av NIS2-direktivet genom att analysera er sektor och storlek.
• Identifiera luckor mellan er nuvarande säkerhetsnivå och direktivets krav.
• Utforma ett starkt ramverk som inkluderar både organisatoriska strukturer och tekniska säkerhetslösningar.
• Implementera åtgärderna systematiskt, börja med de mest kritiska områdena.
• Etablera övervakningsmekanismer för att kontinuerligt bedöma säkerhetsåtgärdernas effektivitet.

Kontinuerlig övervakning är avgörande för att säkerställa att era säkerhetsåtgärder fungerar. Detta kräver etablering av mätbara säkerhetsindikatorer och regelbundna granskningar. Cybersäkerhet är inte en engångsinsats utan en pågående process.

Vi ser NIS2-implementering som en möjlighet att modernisera er cybersäkerhet. En välimplementerad strategi minskar risker och förbättrar affärsprocesser. Det skapar nya möjligheter för tillväxt.

Utbildning och medvetenhet

Utbildning och medvetenhet är grundstenen i en framgångsrik cybersäkerhetsstrategi. Den mänskliga faktorn avgör hur effektivt tekniska lösningar fungerar. Vi betonar vikten av att bygga en säkerhetsmedveten kultur.

Verksamhetsutövare måste utbilda både ledning och personal enligt NIS2-direktivets krav. Ledningen har ett särskilt ansvar att inte bara godkänna säkerhetsstrategier. De måste aktivt delta i cybersäkerhetsarbetet genom regelbunden utbildning och övningar.

En säkerhetsmedveten kultur där varje medarbetare förstår cybersäkerhetens betydelse skapar starkare skydd än någon teknisk lösning ensam kan åstadkomma.

När ledningen engagerar sig i cybersäkerhet signalerar det att frågan är prioriterad. Det påverkar beteenden på alla nivåer. Engagerad ledning är nyckeln till långsiktig framgång med NIS2-direktivet tillämpning.

Komponent	Organisatoriska åtgärder	Tekniska åtgärder	Övervakningsmetod
Policyer och processer	Säkerhetspolicyer, incidenthantering, ansvarsfördelning	Dokumentationssystem, arbetsflödesverktyg	Regelbundna policygranskningar, efterlevnadskontroller
Tekniskt skydd	Godkännandeprocesser, riskbedömningar	Brandväggar, kryptering, intrångsdetektering	Säkerhetsloggar, penetrationstester, sårbarhetsskanning
Personal och kompetens	Utbildningsprogram, medvetandekampanjer, simuleringar	E-learningplattformar, phishing-tester	Kunskapstester, rapporterade incidenter, beteendeanalys
Kontinuerlig förbättring	Granskningsprocesser, lärande från incidenter	Säkerhetsindikatorer (KPI), automatiserad rapportering	Trendanalyser, benchmarking, revisioner

Genom att kombinera strukturerad implementering med kontinuerlig utbildning skapar ni en cybersäkerhetsstrategi som både uppfyller NIS2-kraven och levererar långsiktigt värde. Vi står redo att stödja er genom hela denna resa mot förbättrad säkerhet och motståndskraft.

Internationella aspekter av NIS2

När vi tittar på cybersäkerhetsdirektivet omfattning ser vi att säkerheten inte är begränsad till en nation. Digitaliseringen har skapat en värld där en svaghet kan påverka andra länder. NIS2 tar hänsyn till detta genom att ha en stark internationell del.

Effektiv cybersäkerhet kräver samarbete mellan länder och organisationer. NIS2 skapar strukturer för informationsdelning och gemensamma åtgärder mot hot. Detta är avgörande för att skydda den digitala ekonomin och förtroendet för digitala tjänster.

Koordinerat europeiskt samarbete

Samarbetet inom EU är viktigt för NIS2. Direktivet skapar en harmoniserad ram för säkerhet. EU:s länder har 21 månader på sig att implementera NIS2.

I Sverige har Myndigheten för civilt försvar fått en ny roll. De ska samordna med andra länder och utbyta information om cyberincidenter. Detta är viktigt för organisationer som verkar över nationsgränser.

Det europeiska samarbetet inkluderar flera viktiga delar:

• Informationsdelning i realtid om hot och sårbarheter mellan länder
• Gemensamma övningar för att testa beredskap
• Harmoniserade rapporteringskrav för snabb respons
• Tekniskt stöd vid allvarliga säkerhetshändelser

NIS2 bidrar till att skydda kritisk infrastruktur och skapa en trygg digital miljö i EU.

Integration med internationella standarder

NIS2 tar hänsyn till globala säkerhetsstandarder. Det harmoniserar med standarder som ISO 27001 och NIST Cybersecurity Framework. Detta gör det lättare för organisationer att uppfylla kraven.

Internationell harmonisering ger många fördelar. Den gör det enklare för företag att arbeta över gränser. Det ökar också möjligheterna för företag att visa robust cybersäkerhet, vilket är viktigt i en global ekonomi.

NIS2 påverkar inte bara EU. Organisationer utanför EU som har affärsrelationer med EU kan påverkas. Detta skapar en global effekt av höjda säkerhetsnivåer.

Påverkan på små och medelstora företag

NIS2 påverkar inte bara stora företag. Det påverkar även små och medelstora företag. De måste göra anpassningar och ha tillgång till rätt stöd. Det är viktigt att förstå hur direktivet påverkar dessa företag och vilka praktiska konsekvenser NIS2 får för dem.

Små företag med färre än 50 anställda och en årsomsättning under 10 miljoner euro omfattas inte av alla krav. De mindre företagen undantas från de mest krävande bestämmelserna.

Anpassningar för mindre aktörer

För företag med fler än 49 anställda och omsättning över 10 miljoner euro i vissa sektorer gäller NIS2-kraven fullt ut. Det är viktigt att betona att dessa företag inte behöver ha samma säkerhet som stora koncerner. De ska ta åtgärder som är proportionella till deras storlek och risknivå.

Den proportionalitetsprincip som genomsyrar NIS2 innebär att mindre aktörer kan anpassa sina säkerhetsåtgärder efter faktiska behov. Det betyder att ett medelstort företag kan fokusera på de mest kritiska säkerhetsområdena först, snarare än att försöka implementera alla krav samtidigt.

De grundläggande säkerhetsåtgärder som NIS2 kräver kan implementeras kostnadseffektivt genom att använda befintliga ramverk och vägledningar. Vi rekommenderar att börja med följande prioriterade områden:

• Riskbedömningar som identifierar de mest kritiska hoten mot er verksamhet och IT-miljö
• Incidenthanteringsplaner som definierar tydliga processer för upptäckt, rapportering och hantering av säkerhetsincidenter
• Personalutbildning som höjer medarbetarnas medvetenhet om cyberhot och säkerhetsrutiner
• Grundläggande säkerhetskontroller som regelbundna säkerhetskopior, stark autentisering och uppdaterad programvara
• Dokumentation av säkerhetsprocesser och ansvarsfördelning inom organisationen

Många små och medelstora företag som nu bör vidta lämpliga åtgärder inom områden som hantering av cyberrisker, penetrationstestning och incidenthantering kan dra nytta av standardiserade mallar och checklistor. Detta förenklar implementeringsprocessen avsevärt och minskar behovet av omfattande konsultinsatser.

Stödåtgärder och resurser

Stödåtgärder och resurser kommer att finnas tillgängliga från både nationella myndigheter och EU-nivå för att hjälpa mindre organisationer att förstå och uppfylla kraven. Dessa resurser inkluderar utbildningsmaterial, implementeringsguider och möjligen ekonomiskt stöd för säkerhetsförbättringar i vissa sektorer, vilket kan underlätta övergången till efterlevnad avsevärt.

En kostnadseffektiv strategi för små och medelstora företag är att börja sitt NIS2-arbete med att fokusera på de mest grundläggande åtgärderna som ger störst säkerhetsförbättring. Genom att gradvis bygga ut sin säkerhetsmognad över tid kan organisationer sprida kostnader och resursbehov på ett hållbart sätt.

Cybersäkerhet handlar inte om att göra allt på en gång, utan om att systematiskt bygga en robust säkerhetskultur som växer med verksamheten.

Det finns betydande möjligheter till samarbete med andra företag i samma bransch eller region. Genom att dela kunskap, resurser och kanske gemensamma säkerhetstjänster kan det bli mer överkomligt att uppfylla kraven samtidigt som ni drar nytta av gemensamma erfarenheter och bästa praxis.

Vi rekommenderar följande praktiska tillvägagångssätt för mindre aktörer:

1. Genomför en initial gapanalys för att identifiera var er organisation befinner sig i relation till NIS2-kraven
2. Prioritera åtgärder baserat på riskbedömning och tillgängliga resurser
3. Utforska tillgängliga stödprogram och vägledningar från myndigheter och branschorganisationer
4. Överväg samarbete med andra organisationer för att dela kostnader och kompetens
5. Implementera säkerhetsåtgärder stegvis med fokus på kontinuerlig förbättring

Genom att ta ett strukturerat och proportionellt tillvägagångssätt kan små och medelstora företag uppfylla NIS2-kraven utan att överbelasta sin verksamhet. Vi ser att direktivets flexibilitet möjliggör anpassningar som är både praktiskt genomförbara och effektiva för att stärka cybersäkerheten i mindre organisationer.

Den långsiktiga fördelen med att implementera NIS2-kraven är att små och medelstora företag bygger en robust säkerhetsgrund som inte bara uppfyller regulatoriska krav, utan också stärker konkurrenskraften och kundernas förtroende. Detta investerar i verksamhetens hållbarhet och motståndskraft mot framtida cyberhot.

Framtida utmaningar med NIS2

Med digitala system som blir viktigare i vårt samhälle växer också behovet av säkerhet. Information och nätverk är nu centrala för våra liv och verksamheter. Hoten mot dessa system har ökat och blivit mer komplexa.

Verksamheter måste ha starka övervakningsmekanismer för att bedöma sin säkerhet. Vi ser framåt till de utmaningar NIS2 kommer att möta. Cybersäkerhet är ett område som förändras snabbt, där dagens lösningar snart kan bli föråldrade.

Ny teknik skapar nya sårbarheter

Teknologin utvecklas snabbt, vilket ställer NIS2 organisationer inför ständiga utmaningar. Ny teknik som AI och IoT skapar både möjligheter och sårbarheter. Organisationer måste förstå hur dessa tekniker påverkar deras säkerhet.

AI och maskininlärning gör angrepp mer sofistikerade. Det kräver att försvarsmekanismerna utvecklas lika snabbt. NIS2 organisationer måste investera i avancerad hotdetektering och automatisering.

Cloud-tjänster och hybridmiljöer har förändrat säkerhetsgränserna. Traditionella nätverksgränser har suddats ut. Säkerhetsstrategier måste fokusera mer på identitet och dataskydd.

• Kvantdatorers hot mot kryptering – framtidens beräkningskraft kan bryta dagens krypteringsmetoder
• IoT-säkerhet – miljontals uppkopplade enheter skapar nya angreppsytor
• Edge computing – distribuerad databehandling utanför traditionella datacenter
• Zero Trust-arkitektur – nya säkerhetsmodeller som aldrig automatiskt litar på användare eller enheter

Kontinuerlig anpassning som nyckel till framgång

Cybersäkerhet kräver ständig utveckling. NIS2 organisationer måste kontinuerligt övervaka hot och uppdatera sina system. Personal måste få regelbunden utbildning för att hålla sig uppdaterad.

Det är viktigt att balansera säkerhet med innovation och användarvänlighet. För mycket säkerhet kan hämma verksamheten. Organisationer måste ha en riskbaserad ansats för att maximera säkerhet utan att begränsa verksamheten.

Kompetensbristen inom cybersäkerhet är en stor utmaning. NIS2 organisationer måste investera i intern kompetens och skapa attraktiva arbetsmiljöer. Många behöver externa partners för att säkerställa adekvat skydd.

Cybersäkerhet är inte längre en teknisk fråga, utan en strategisk affärsfråga som kräver ledningens engagemang och kontinuerliga investeringar.

Framgång kräver att se cybersäkerhet som en strategisk affärsfråga. NIS2-direktivet försöker främja detta genom krav på ledningens deltagande. Organisationer som förstår detta tidigt kommer att ha fördelar när direktivet träder i kraft.

För att möta framtidens utmaningar rekommenderar vi att verksamheter etablerar följande förmågor:

1. Proaktiv hotintelligens – systematisk övervakning av hotlandskapet och tidig varning
2. Flexibel säkerhetsarkitektur – system som kan anpassas snabbt när nya hot identifieras
3. Kontinuerlig kompetensutveckling – regelbundna utbildningar och certifieringar för säkerhetspersonal
4. Samarbetsnätverk – aktiv deltagande i branschorganisationer och informationsdelning
5. Automatiserad respons – verktyg som kan hantera kända hot utan mänsklig intervention

Sammanfattning och slutsatser

Vi har tittat närmare på NIS2-direktivet och dess effekt på svenska företag. Det är tydligt vem som berörs av NIS2. Cybersäkerhetslagen kommer att börja gälla den 15 januari 2026.

Det ger företag tid att förbereda sig. Det är viktigt att de gör det systematiskt.

Betydelse för cybersäkerhet i Sverige

NIS2 är en viktig förändring för Sveriges cybersäkerhet. Det gör oss starkare mot digitala hot. Det är en chans att skapa säkrare digitala tjänster.

Företag som investerar i säkerhet får en fördel. En säkerhetsmedveten kultur är värdefull. Det gör Sverige till en pålitlig digitaliserad nation.

Nästa steg för berörda organisationer

Starta med att kolla om ni behöver göra något. Gör en analys för att se vad ni behöver för att uppfylla kraven. Det hjälper er att skapa en plan.

Det är viktigt att ledningen förstår NIS2 och riskerna. De ska också veta vem som ansvarar för säkerheten. Planera för de åtgärder ni behöver göra.

Vi är här för att hjälpa er med er cybersäkerhetsresa. Att lyckas med detta ger er ett stort affärsvärde. Det gör er starkare och mer effektiva.

FAQ

Vilka organisationer omfattas av NIS2-direktivet?

NIS2-direktivet gäller för organisationer som har över 49 anställda och en årsomsättning på minst 10 miljoner euro. Det gäller både stora och medelstora företag. Offentliga myndigheter omfattas också, oavsett storlek.

Det finns 18 sektorer som omfattas, från energi till digitala tjänster. Detta visar hur komplex världen är idag. Säkerhet kräver en samordnad ansats över hela samhället.

Vad är skillnaden mellan väsentliga och viktiga verksamheter under NIS2?

Väsentliga sektorer är kritiska för samhället. De inkluderar energi och digital infrastruktur. Viktiga sektorer har mindre påverkan men är fortfarande viktiga.

Storleken och sektorn avgör vilken typ av tillsyn som gäller. Viktiga sektorer får reaktiv tillsyn, medan väsentliga får proaktiv.

När träder NIS2-direktivet i kraft i Sverige?

NIS2-direktivet kommer att börja gälla i Sverige den 15 januari 2026. Det ger organisationer tid att förbereda sig. Det är viktigt att inte vänta till sista stunden.

En gap-analys är en bra början. Det hjälper er att se vad ni behöver för att uppfylla kraven. Ledningen måste engagera sig tidigt.

Omfattas mikroföretag av NIS2-direktivet?

Mikroföretag med färre än 50 anställda och under 10 miljoner euro i omsättning undantas. Men även de bör arbeta med cybersäkerhet. Cyberhot kan skada även små företag.

De som är leverantörer till större företag kan också påverkas. Det är viktigt att tänka på leveranskedjan och digitala ekosystem.

Vilka är de huvudsakliga riskhanteringskraven under NIS2?

NIS2 kräver att ni hanterar risker på ett systematiskt sätt. Detta inkluderar riskbedömningar och säkerhetsåtgärder. Leveranskedjan och digital infrastruktur är särskilt viktiga.

Penetrationstest