augusti 12, 2025|5:14 e m
Oavsett om ni söker vägledning kring molnmigrering, effektivare IT-drift eller att börja nyttja AI på riktigt – vi finns här för att hjälpa er nå nästa nivå. Fyll i formuläret så kontaktar vi dig för ett första samtal om era behov och mål.
Vi introducerar en klar och praktisk vägledning för hur organisationer bör förbereda sig inför det nya direktivet. Målet är att göra komplexa krav begripliga och användbara i praktiken.
Direktivet ställer skärpta krav på rapporteringstider, regelbundna säkerhetsrevisioner och förbättrad riskhantering. Vi visar hur en tydlig plan och strukturerad arbetsgång hjälper er att nå och behålla efterlevnad.
Vi förklarar hur cybersäkerhet och network- samt information-skydd kopplas till affärsresiliens. Läsaren får konkreta steg för nulägesanalys, implementering, utbildning och kontinuerlig övervakning.
Genom vår guide ser vi till att ni förstår timing, prioriteringar och vilka roller som bör vara engagerade. Security blir ett operativt ansvar i hela organisationen, inte bara en teknisk fråga.
Vi ger en klar och kortfattad överblick över hur det nya regelverket skärper reglerna jämfört med det tidigare nis-direktivet. Direktivet inför kortare frister för rapportering och högre krav på regelbundna säkerhetsrevisioner.
De viktigaste kraven rör riskhantering, rapportering och tekniska kontroller. En organisation måste nu snabbare bedöma och rapportera betydande incidenter. Vi ser också större fokus på hur cyberhot påverkar affärsdrift.
”En tidig och tydlig plan minskar kostnader och komplexitet senare i processen.”
Vår rekommendation är att börja med en risk- och gap-analys. Därefter tar vi fram en implementeringsplan, stärker incidentrespons och uppdaterar policyer. Utbildning och kontinuerlig övervakning gör efterlevnaden levande.
Denna del bryter ner viktiga datum och operationella åtgärder för att nå efterlevnad. EU-beslutet träder i kraft den 18 oktober 2024 och innebär skärpta krav på rapporteringstider för betydande incident.
Övergången från nis-direktivet till nis2-direktivet förkortar tidsfönstren för incidentrapportering. Vi rekommenderar en snabb nulägesanalys följt av en prioriterad plan för tekniska och organisatoriska åtgärder.
EU:s datum är bindande, men svensk implementering uppdateras löpande av myndigheter. Vi följer besluten och anpassar våra leverabler efter nationella preciseringar.
Organisationer etablerar ett systematiskt, riskbaserat arbete. Det innebär dokumenterade processer för incidentrapportering och förbättrad response-förmåga.
”En tydlig plan minskar risken för driftstörningar och underlättar rapportering till berörda myndigheter.”
Flera branscher har fått tydligare ansvar för digital motståndskraft – vi listar vilka de är och vad det betyder för er organisation.
Omfattas nis2 omfattar nu betydligt fler sektorer än tidigare. Här ingår energi, transport, bank och hälsa samt dricksvatten och avlopp.
Den utvidgade listan inkluderar digital infrastruktur som molnleverantörer, datacenter och kommunikationstjänster. Digitala leverantörer och vissa tillverkande industrier blir också kärnverksamheter.
Energi täcker el och kraft, olja, gas, värme och kyla. Kraven fokuserar på resiliens och snabba återställningsrutiner.
Dricksvatten och avlopp påverkas direkt; tekniska och organisatoriska kontroller krävs för att säkra leverans av tjänster vid störningar.
Offentlig förvaltning och post- och budtjänster ingår, liksom markbaserade rymdinfrastrukturer. Det innebär högre krav på styrning och incidentrapportering.
För detaljer och vägledning om tolkning i Sverige, se det här materialet om nis2-direktivet.
Här går vi igenom de centrala kraven för styrning, skydd och snabba insatser vid incidenter.
Riskhantering måste vara systematisk och dokumenterad. Vi rekommenderar ramverk som ISO/IEC 27001, 27002 och 27005 för att omvandla policy till praktiska kontroller.
Organisationen behöver en tydlig policy som kopplar riskhantering till kontinuitetsplaner. Styrning ska visa hur beslut och resurser fördelas.
Incident response ska innehålla roller, playbooks och testade processer. Tidsfrister för rapportering kräver snabba rutiner och säker logghantering för revision.
Ledningen måste följa upp, mäta och integrera security i strategi och budget. Det säkerställer att skyddet täcker network, system och infrastruktur.
Bristande efterlevnad kan innebära böter och skadat förtroende. Företag minskar exponering genom governance, leverantörskrav och kontinuerliga säkerhetsåtgärder.
| Område | Praktisk åtgärd | Effekt |
|---|---|---|
| Riskhantering | Riskmatriser, ISO/IEC-ramverk, kontinuitetsplan | Bättre prioritering och snabb återställning |
| Incident response | Playbooks, roller, loggning och testning | Snabbare hantering och korrekt rapportering |
| Leverantörsstyrning | Säkerhetskrav i avtal och tredjepartsgranskning | Minskad leverantörsriskspridning |
”Klargör styrningen, dokumentera processerna och testa response-övningar regelbundet.”
Vi lägger upp en konkret implementeringsplan som tar er från kartläggning till driftssäkra kontroller.
Först genomför vi en gap-analys där vi kartlägger system, dataflöden och nätverk. Detta ger tydliga mål och ansvar för varje åtgärd.
Vi omvandlar analysen till en realistisk plan med prioriterade steg och ägare. Målbilden inkluderar tid, budget och mätbara resultat för varje del.
Vi uppdaterar policy och inför kryptering, MFA, EDR, loggning och brandväggar som standard. Detta stärker både skyddet och daily security.
Vi ställer krav på leverantörer via due diligence och kontrakt. På så sätt följer tjänster och beroenden samma säkerhetsnivå.
Vi kör phishing-träning, tabletop-övningar och backup-scenarier. Övningar förbättrar response och visar var utrustning eller processer behöver justeras.
| Aktivitet | Praktisk åtgärd | Effekt |
|---|---|---|
| Gap-analys | Kartläggning av system och nätverk | Tydliga prioriteringar och ägarskap |
| Tekniska kontroller | MFA, kryptering, EDR, brandväggar | Förbättrat skyddet och snabbare upptäckt |
| Leverantörer | Due diligence och säkerhetskrav i avtal | Minskad tredje parts-risk och säkra tjänster |
”Integrera riskhantering i styrningen och mät mognad kontinuerligt.”
Alla steg ligger i linje med nis2-direktivet och baseras på risk och effekt för verksamheter och företag.
Löpande mätning och insikter säkerställer att våra kontroller hänger med hotbilden. Vi bygger processer som ger realtidsläge för både system och information. Det gör det enklare att upptäcka avvikelser på plats.
Vi etablerar övervakning som levererar larm och mätvärden. På så sätt får team snabb insikt och kan triagera incident-signaler.
Vi planerar återkommande audits och metrik för att visa status mot direktivet och nis2-direktivet. Ledningens genomgång skapar beslutsprivilegier och prioriteringar i organisationen.
”Kontinuerlig övervakning och återkommande revisioner är grunden för hållbar cyber-resiliens.”
Vi bygger processer som gör att alla intressenter snabbt får korrekt och verifierbar status vid en incident. Det minskar osäkerhet och gör det lättare att prioritera åtgärder.
Vi organiserar incidentrapportering med fasta tidsgränser, definierade kontaktvägar och beslutsmatriser. Det säkerställer att information som skickas till myndigheter är verifierbar och komplett.
Intern rapportering förenklar samordning mellan drift, ledning och riskägare i organisationer. Vi dokumenterar varje steg för forensik och senare revision.
Vid större incidenter planerar vi extern kommunikation som skyddar kunder och partners samtidigt som vi uppfyller krav från offentlig förvaltning. Budskapet väger in både security och integritetsaspekter.
”Klara rutiner och transparent kommunikation stärker förtroendet och förenklar efterlevnad.”
Vi synkar processen med det senaste direktivet och nis2-direktivet så att spårbarhet och lärande blir en integrerad del i styrningen.
Avslutningsvis visar vår genomgång att nis2-direktivet skärper kraven och kräver en tydlig plan för alla delar av en organisation. Vi rekommenderar att verksamheter prioriterar riskbedömning, implementering och förstärkt incidentrespons.
Security och säkerhetsåtgärder måste finnas på plats i processer, teknik och infrastruktur. Företag behöver rätt utrustning, verktyg och tjänster för att begränsa påverkan vid en incident.
Det tidigare nis-direktivet gav riktningen. Nu ger nya mekanismer kraft åt bättre cybersäkerhet. Vi ser uppfyllda krav som en milstolpe — inte målgång — och uppmanar till ägarskap och resurser för kontinuerlig förbättring.
Den uppdaterade ramen skärper krav på cybersäkerhet och breddar vilka sektorer och tjänster som omfattas. Vi ser fler obligatoriska åtgärder för riskhantering, rapportering och styrning, samt kortare tidsfrister för incidentrapportering jämfört med tidigare regler.
Flera kritiska sektorer omfattas, bland annat energi, transport, hälso- och sjukvård, bank, dricksvatten och avlopp, post och bud, samt digital infrastruktur och tillverkning. Även delar av offentlig förvaltning och rymdrelaterade tjänster kan ingå beroende på verksamhetens roll i samhällsviktiga funktioner.
Vi behöver genomföra en nulägesanalys, uppdatera säkerhetspolicyer och införa tekniska kontroller som kryptering, multifaktorautentisering och endpoint-detection. Ledningen måste stärka styrning och avsätta resurser för kontinuerlig övervakning, utbildning och övningar.
Incidenter som påverkar leverans eller säkerhet måste dokumenteras och rapporteras enligt angivna tidsramar. Vi måste ha processer för upptäckt, eskalering och rapportering till berörda myndigheter och interna intressenter, samt rutiner för extern kommunikation mot kunder och partners.
Vi ställer kontraktuella krav på leverantörer, genomför leverantörsbedömningar och övervakar deras efterlevnad. Det innebär säkerhetskrav i avtal, regelbundna granskningar och krav på incidentrapportering i hela kedjan.
Vi rekommenderar att följa etablerade standarder som ISO/IEC 27001, 27002 och 27005 för informationssäkerhet och riskhantering. Dessa ramverk hjälper oss strukturera policys, kontroller och kontinuitetsplaner.
Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner, böter och krav på rättande åtgärder. Dessutom riskerar vi skadat förtroende hos kunder och partners samt driftpåverkan som kan medföra ekonomiska förluster.
Vi prioriterar gap-analyser, fördelar resurser och budgeterar för nödvändiga investeringar i teknik och kompetens. Vi planerar utbildningar, övningar och kommunikationsrutiner för att säkerställa att organisationen snabbt kan möta nya krav.
Ledningen ansvarar för styrning, beslutsfattande och för att integrera cybersäkerhet i affärsstrategin. Det innebär regelbunden uppföljning, rapportering till styrelse och att säkerställa resurser för efterlevnad och kontinuerlig förbättring.
Vi etablerar övervakning i realtid, genomför regelbundna revisioner och ledningens genomgångar samt arbetar i återkommande förbättringscykler. Mätning av nyckeltal och snabb hantering av avvikelser är centralt för att upprätthålla skyddet.
