Vi hjälper organisationer i Sverige att förstå vad detta direktivet innebär för deras säkerhet och verksamhet. Beslutet från EU skärper krav på riskanalyser, ledningsansvar och tekniska åtgärder. Det påverkar fler sektorer och höjer sanktionsnivåerna.
Vi visar praktiska arbetssätt som stärker er cybersäkerhet och hjälper företag att prioritera information, processer och investeringar. Vår portfölj av tjänster täcker nulägesbedömning, styrning, teknik och utbildning.
I Sverige får MSB en samordnande roll och sektorsvisa tillsynsmyndigheter tar över delar av tillsynen. Vi förklarar vilka verksamheter som omfattas och vad nästa steg blir om ni påverkas. Läs mer om tidplaner, lagförslag och viktiga åtgärder för att nå efterlevnad.
Viktiga punkter
- Praktisk väg till efterlevnad för organisationer och företag.
- Tjänster som täcker strategi, teknik och utbildning.
- Prioritera information och riskhantering nu.
- MSB och sektorsmyndigheter får tydligare roller.
- Tidslinje och budgetplanering är avgörande.
Vad är NIS2 och varför revideringen spelar roll i Sverige
Här går vi igenom varför det nya direktivet förändrar ansvar, tillsyn och krav för många sektorer i Sverige. Vi förklarar hur tidslinjen och myndigheternas roller påverkar era strategier och åtgärder.
Tidslinje och nu‑läge
Direktivet (2022/2555) trädde i kraft i EU i januari 2023 och medlemsstaterna skulle införliva det senast 17 oktober 2024. NIS1 upphävdes 18 oktober 2024.
I Sverige pågår genomförandet; SOU 2024:18 och en lagrådsremiss presenterades i juni 2025. Prognosen är att cybersäkerhetslagen träder i kraft under 2025.
Roller och ansvar
MSB har nationellt samordningsansvar och är kontaktpunkt mot EU. Sektorsvisa myndigheter ansvarar för tillsyn och föreskrifter.
Ledningen i företag och organisationer får ett tydligare ansvar att identifiera om de omfattas, rapportera incidenter och driva systematiskt informationssäkerhetsarbete.
| Nyckelpunkt | Tidpunkt | Praktisk betydelse |
|---|---|---|
| Direktiv ikraft | Jan 2023 | EU‑krav börjar gälla på unionsnivå |
| Införlivande | Senast 17 okt 2024 | Medlemsstater måste genomföra regler |
| Svensk lagstiftning | Proposition höst 2025 | Cybersäkerhetslagen reglerar tillsyn och krav |
| Praktiska åtgärder | Löpande 2024–2025 | Identifiera om ni omfattas, förbered rapportering |
NIS2 revision: omfattning, sektorer och vilka som berörs
Vi beskriver hur utvidgningen av tillämpningen påverkar företag, offentliga enheter och leverantörer. För många organisationer innebär det fler krav på riskhantering och rapportering.
Väsentliga och viktiga sektorer: vad skiljer och varför det spelar roll
Väsentliga sektorer får striktare tillsyn och högre påföljder. Viktiga sektorer har mindre tvingande krav men kräver ändå säkerhetsåtgärder.
Skillnaden påverkar er riskprofil, prioritering av resurser och vilka kontroller som krävs vid granskning.
Kriterier för att omfattas: storlek, omsättning och offentlig förvaltning
Direktivets kriterier bygger på antal anställda, omsättning och balansräkning. Medelstora och stora entiteter i listade sektorer omfattas oftast.
I Sverige pekar förslagen på att många myndigheter, regioner och kommuner inom offentlig förvaltning också kommer att omfattas nis2.
Exempel på sektorer: energi, transport, hälsa och digital infrastruktur
Sektorer som energi, transport, hälso‑ och sjukvård, vatten och digital infrastruktur finns med. Nya områden inkluderar post‑ och budtjänster, kritisk tillverkning och rymd.
Leveranskedjan breddas också, vilket kan omfatta tillverkare av produkter som vindkraftverk eller operatörer av laddstationer.
| Sektor | Typiska entiteter | Praktisk betydelse |
|---|---|---|
| Energi | Elnät, producenter, leverantörer av produkter | Större krav på driftssäkerhet och leveranskedjor |
| Digital infrastruktur | Datacenter, ISP, molntjänster | Strikt rapportering och incidenthantering |
| Offentlig förvaltning | Myndigheter, regioner, kommuner | Ökad plikt att dokumentera och skydda kritiska system |
Krav, riskhanteringsåtgärder och rapportering av incidenter
Vi förklarar vilka konkreta krav och åtgärder som organisationer måste införa för att minska risker och hantera incidenter.
Säkerhetsstyrning kräver att ledningen formellt ansvarar för informationssäkerhet. Det innebär tydliga roller, mandat och dokumenterade policys. Vi rekommenderar prioriterade säkerhetsåtgärder som åtkomstkontroll, patchhantering och kontinuerlig övervakning.
Säkerhetsåtgärder och riskhantering
Riskhanteringsåtgärder omsätts genom återkommande riskanalyser och beslut som dokumenteras. Prioritera tekniska och organisatoriska åtgärder utifrån konsekvens och sannolikhet.
Incidentrapportering och samverkan
Betydande incidenter ska rapporteras till nationella CSIRT och relevanta myndigheter inom givna tidsramar. För storskaliga händelser samordnas insatser via EU‑CyCLONe och nationell samverkan.
Tillsyn och efterlevnad
Tillsyn skärps; sektorsmyndigheter genomför kontroller och MSB utfärdar föreskrifter enligt kommande cybersäkerhetslagen. Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner.
| Område | Praktisk åtgärd | Resultat |
|---|---|---|
| Styrning | Roller, policy, ledningsbeslut | Tydligt ansvar och snabb beslutsväg |
| Riskanalyser | Kontinuerliga bedömningar och prioritering | Minskad sårbarhet och riktade investeringar |
| Incidentrapportering | Rapport till CSIRT, samordning via EU‑CyCLONe | Snabb respons och informationsdelning |
| Tillsyn | Kontroller, dokumentationskrav, föreskrifter | Ökad efterlevnad och lägre regulatorisk risk |
För vägledning om det juridiska ramverket hänvisar vi till det här materialet från MSB. Vi hjälper företag och myndigheter att omsätta kraven i praktiken och säkra efterlevnad.
Så når vi efterlevnad i praktiken — vår metod för svenska organisationer
Vår metod kombinerar snabb gap‑analys med konkreta steg för att hjälpa organisationer och företag att nå efterlevnad. Vi omsätter regelverk till prioriterade insatser som kan mätas och styras av ledningen.
Gap‑analys och strategi
Vi inleder med en målbild och en snabb gap‑analys mot nis2-direktivet. Det ger oss en tydlig lista över luckor och prioriteringar baserat på risk och affärsvärde.
Styrning och utbildning
Vi etablerar styrning genom policyer, roller och forum.
Ledningen får beslutsstöd och utbildning som gör informationssäkerhet till en del av verksamheten.
Tekniska och organisatoriska åtgärder
Praktiska säkerhetsåtgärder inkluderar sårbarhetshantering, penetrationstestning, identitetsstyrning och incidenthantering. Vi erbjuder tjänster som stödjer implementation och drift.
Övervakning och kontinuerlig förvaltning
Vi sätter upp KPI:er och regelbundna rapporter till ledning och tillsyn. Förvaltning av processer och leverantörskedja säkerställer att information och säkerhetsåtgärder förbättras över tid.
| Fas | Huvudaktivitet | Resultat |
|---|---|---|
| Förberedelse | Omfångsbedömning och gap‑analys | Prioriterad åtgärdslista |
| Implementering | Tekniska och organisatoriska insatser | Förbättrad säkerhetsnivå |
| Förvaltning | Övervakning, KPI och rapportering | Kontinuerlig efterlevnad |
Vill ni veta mer om våra tjänster och hur vi kan stötta varje steg? Läs mer om vår modell och budgetestimat.
Samarbeten, leverantörer och digital infrastruktur i NIS2
Att säkra digital infrastruktur börjar med klara avtal och riskbaserat arbete med leverantörer. Vi hjälper organisationer att utforma krav, nivåindelade kontroller och revisionsrätt i avtal.
Leverantörskedjan: krav på leverantörer, avtal och produkter
Vi rekommenderar säkerhetsbilagor, spårbarhet för komponenter och rätt till revision i kritiska kontrakt.
Bygg en riskmodell för tredjepartsberoenden. Ange ägarskap och övervakning av levererade tjänster och produkter.
Samarbete och informationsutbyte med myndigheter och medlemsstater
Samarbete sker via CSIRT‑nätverk för delning av indikatorer vid cyberhot. EU‑CyCLONe koordinerar storskaliga incidenter.
Direktivet stödjer nationella strategier och samverkansgrupper som publicerar riktlinjer. Vi hjälper företag att förbereda rapportering, kommunikation och bevis för tillsyn.
| Fokus | Praktisk åtgärd | Effekt |
|---|---|---|
| Avtal | Säkerhetsbilaga, revisionsrätt | Spårbarhet och kontroll |
| Tredjepartsrisk | Riskmodell, kontinuerlig övervakning | Minskad påverkan vid incident |
| Informationsutbyte | CSIRT‑indikatorer, nationellt samarbete | Snabbare respons vid cyberhot |
För mer bakgrund om regelverket se det här direktivet.
Slutsats
Som slutsats bör organisationer inleda en målmedveten kartläggning för att avgöra om de omfattas nis2 och vilka konkreta åtgärder som krävs i er verksamhet.
nis2-direktivet höjer ambitionsnivån i EU. Fler sektorer, bland annat energi och offentlig förvaltning, omfattas. Sverige förbereder en cybersäkerhetslag som väntas träda kraft under 2025. Det innebär skärpt tillsyn, högre sanktioner och krav på dokumentation som grund för efterlevnad.
Vi rekommenderar en praktisk roadmap som kopplar säkerhetsåtgärder och riskhanteringsåtgärder till affärsmål. Våra tjänster stödjer analys, implementation och kontinuerlig förvaltning av er information och infrastruktur.
Har ni frågor om omfattning, omsättning i euro eller tidplan? Kontakta oss så hjälper vi er att ta fram en handlingsplan och konkreta svar inför förändringar i regelverket.
FAQ
Vad innebär den nya revideringen och varför är den viktig för svenska organisationer?
Den nya revideringen skärper kraven på cybersäkerhet för fler sektorer och ställer högre krav på ledningens ansvar, riskhantering och incidentrapportering. Vi hjälper organisationer att förstå vilka förändringar som påverkar deras verksamhet och att ta fram åtgärder för att uppfylla lagens och direktivets krav.
Vilka myndigheter har roller och ansvar i genomförandet?
Myndigheter som MSB och utsedda tillsynsmyndigheter får centrala roller i tillsyn, vägledning och samordning. Vi stödjer kommunikation med myndigheter, förbereder rapporter och säkerställer att rutiner möter tillsynens förväntningar.
Hur avgörs om en verksamhet omfattas av de nya reglerna?
Omfattning bestäms av sektor, företagets storlek, omsättning och om verksamheten är del av offentlig förvaltning. Vi genomför analyser för att avgöra status och vilka specifika krav som gäller för just er organisation.
Vad skiljer väsentliga från viktiga aktörer?
Väsentliga aktörer utgör större samhällspåverkan och får ofta striktare krav och hårdare tillsyn. Viktiga aktörer omfattas också men med något olika tillsynsformer. Vi kartlägger påverkan och prioriterar åtgärder utifrån er kritikalitet.
Vilka sektorer berörs mest av förändringarna?
Sektorer som energi, transport, hälsa, digital infrastruktur och delar av leveranskedjan påverkas tydligt. Vi erbjuder sektorsanpassad rådgivning och praktiska åtgärdsplaner för att säkra drift och efterlevnad.
Vilka riskhanteringsåtgärder krävs?
Kraven omfattar styrning, regelbundna riskanalyser, tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder samt dokumentation av beslut. Vi hjälper till med policyer, riskbedömningar och implementering av skyddsåtgärder.
Hur ska incidenter rapporteras och till vem?
Incidenter ska rapporteras till relevanta CSIRT‑enheter och tillsynsmyndigheter enligt fastställda tidsramar. Vi upprättar processer för snabb upptäckt, dokumentation och rapportering samt samarbete med EU‑nätverk vid större händelser.
Vad innebär tillsyn och vilka konsekvenser kan bristande efterlevnad få?
Tillsyn innefattar kontroller, krav på åtgärder och vid behov sanktioner. Bristande efterlevnad kan leda till påföljder i form av böter och åtgärdskrav. Vi förbereder er för tillsynsbesök och hjälper till att dokumentera efterlevnad.
Hur går en gap‑analys till och vad levererar vi?
Vi jämför er nuvarande säkerhetsnivå mot direktivets krav, identifierar brister och prioriterar åtgärder. Leveransen inkluderar en handlingsplan med tidplan, kostnadsestimat och ansvarsfördelning.
Vilken roll har ledningen och hur skapar vi rätt kompetens internt?
Ledningen måste engagera sig i styrning och beslutsfattande samt säkerställa resurser. Vi erbjuder utbildning, workshops och stöd vid upprättande av styrmodeller för att öka förståelse och ansvarstagande i hela organisationen.
Vilka tekniska insatser rekommenderas för att förbereda oss?
Rekommenderade åtgärder inkluderar penetrationstestning, sårbarhetsskanning, säker nätverksarkitektur, backup‑rutiner och incidenthanteringsverktyg. Vi implementerar och testar tekniska kontroller som passar er miljö.
Hur hanterar vi krav i leverantörskedjan?
Leverantörsavtal bör innehålla säkerhetskrav, rapporteringsplikt och revisioner. Vi hjälper till att utforma avtal, genomföra leverantörsrevisioner och bedöma tredjepartsrisker för att skydda hela värdekedjan.
Hur samverkar vi med myndigheter och andra medlemsstater vid incidenter?
Effektiv samverkan kräver tydliga kommunikationskanaler, fördefinierade kontaktpunkter och delning av relevant information. Vi etablerar rutiner för informationsutbyte och stödjer kontakt med ansvariga myndigheter och EU‑nätverk.
Vad kostar det att bli efterlevande och vad påverkar prisbilden?
Kostnaden beror på organisationens storlek, komplexitet, befintliga kontroller och leverantörsberoenden. Vi genomför en kostnadsbedömning i samband med gap‑analys och föreslår prioriterade investeringar för bästa effekt.
Hur säkerställer vi kontinuerlig förbättring och övervakning?
Vi inför mätetal, regelbunden rapportering och revisionscykler för att följa upp åtgärder. Genom återkommande tester och ledningsgenomgångar säkerställer vi att säkerhetsnivån utvecklas i takt med nya hot.