Vi hjälper företag och organisationer att stå bättre rustade inför det nya direktivet. Vi börjar med en tydlig bedömning och tar fram en konkret plan för efterlevnad.
Vårt team av experter fokuserar på att stärka er cybersäkerhet genom prioriterade insatser i processer, teknik och mänskliga rutiner. Vi levererar mätbara milstolpar och dokumentation som håller för tillsyn.
Genom praktiskt stöd minskar vi riskerna och ökar resiliensen i era mest kritiska tjänster. Vi förklarar vilka företag som påverkas och hur nis2-direktivet förändrar ansvar för ledningen.
Vår metod bygger på kravtolkning, gap-analys och en prioriterad plan som minimerar driftstörningar. Vi visar också hur åtgärder kan skapa affärsvärde via snabbare återhämtning och bättre säkerhet.
Viktiga punkter
- Konkreta steg för snabb efterlevnad och stärkt cybersäkerhet.
- Skalbara tjänster anpassade efter er storlek och komplexitet.
- Klart ansvar för ledning och styrelse med uppföljningsnyckeltal.
- Praktiskt stöd från experter genom hela implementationsresan.
- Råd för att undvika vanliga fallgropar och tredjepartsrisker.
- Kontaktmöjligheter för att läsa mer och få kostnadsfri konsultation.
Vad NIS2 innebär för cybersäkerheten i Sverige och EU
Vi förklarar hur det nya direktivet höjer kraven på europeisk cyberresiliens och vad det betyder för svenska aktörer.
Från NIS1 till NIS2: bredare tillämpning och starkare tillsyn
nis2-direktivet bygger vidare på nis-direktivet genom ökad harmonisering och tydligare regler. Omfattningen utökas till fler sektorer, från digital infrastruktur och energi till sjukvård, tillverkning och avfallshantering.
Tidslinje: införlivande 2024 och svensk cybersäkerhetslag 2025
Medlemsstater skulle införliva direktivet senast i oktober 2024. NIS1 upphävdes i samband med detta, och i Sverige väntas genomförandet ske som en nationell lagstiftning under 2025.
- Starkare tillsyn och rapporteringskrav för samhällsviktiga tjänster.
- Fokus på leveranskedja, sårbarhetshantering och utbildning.
- Ökat samarbete mellan myndigheter via CSIRT och EU-nätverk för att minska cyberhot.
| Område | Påverkan | Exempel |
|---|---|---|
| Digital infrastruktur | Högre rapporteringskrav | Internetleverantörer, molntjänster |
| Energi & transport | Skärpt tillsyn | Elnät, distribution, laddinfrastruktur |
| Hälsa & vatten | Striktare incidenthantering | Sjukhus, avlopps- och avfallshantering |
Sammanfattningsvis ställer direktivet nya krav på ledningens ansvar och på praktisk incidenthantering i system och infrastruktur. Vi hjälper företag och organisationer att möta dessa krav långsiktigt.
Vem omfattas: sektorer, organisationstyper och tröskelvärden
Vi kartlägger vilka sektorer och organisationer som omfattas och hur tröskelvärden avgör ansvar.
Väsentliga och viktiga sektorer
Väsentliga sektorer har proaktiv tillsyn och högre sanktionsnivåer. Dessa inkluderar energi, transport och finans.
Viktiga sektorer får i regel reaktiv tillsyn och lägre påföljder. Skillnaderna påverkar ert risk- och regelefterlevnadsarbete.
Offentlig förvaltning och digital infrastruktur
Offentlig förvaltning på central och regional nivå omfattas ofta. Det kräver samordning i stora organisationer.
Digital infrastruktur och fler digitala tjänster ingår och ställer krav på robust infrastruktur och kontinuerlig cybersäkerhet.
Energisektorn och leveranskedjan
Energin omfattar produktion, distribution och försäljning samt leverantörer som laddstationsoperatörer och tillverkare av vindkraft.
Det breddar ansvar i leveranskedjan och ökar fokus på tredjepartsrisker.
| Sektor | Exempel | Typisk tillsyn | Tröskelvärde |
|---|---|---|---|
| Energi | Produktion, distribution, laddstationer | Proaktiv | Medelstora och stora företag |
| Hälso- & sjukvård | Sjukhus, kliniker | Proaktiv | Publika och stora privata aktörer |
| Digital infrastruktur | Molntjänster, ISP | Proaktiv | Företag med kritisk infrastruktur |
| Tillverkning & tjänster | Produktion, post, rymd | Reaktiv/Proportional | Specifika produktkategorier, större leverantörer |
Krav, efterlevnad och ledningens ansvar enligt direktivet
Vår utgångspunkt är att göra direktivets krav handfasta för ledning och förvaltning. Det kräver att riskbedömning kopplas till styrning, teknik och verksamhetsprocesser.
Riskbedömning och riskhanteringsåtgärder: organisatoriska och tekniska
Vi hjälper er att prioritera kontroller från policyer och utbildning till övervakning, loggning och sårbarhetshantering.
Nyckelsteg:
- Identifiera kritiska tjänster och hot.
- Införa tekniska kontroller och rutinmässig sårbarhetsskanning.
- Säkra dokumenterade processer för informationssäkerhet.
Incidentrapportering: betydande incidenter och rapporteringsfönster
Direktivet ställer krav på snabb rapportering till relevanta myndigheter vid betydande incidenter.
Vi beskriver vad som klassas som en betydande incident, vilket rapporteringsfönster som gäller och hur ni upprättar effektiva flöden för incidenthantering.
Styrelsens och ledningens ansvar för cybersäkerheten
Ledningens ansvar innefattar beslutsmandat, budget och uppföljning. Vi visar hur styrelsen kan dokumentera beslut och ansvar för att visa efterlevnad vid tillsyn.
Tillsyn, kontroll och sanktioner vid bristande efterlevnad
Myndigheter använder både proaktiva och reaktiva verktyg. Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner beroende på sektor och nivå av risk.
Samarbete och informationsutbyte: CSIRT, EU-CyCLONe och samarbetsgrupper
Samarbete via CSIRT-nätverk och EU-CyCLONe stärker responsen vid större incidenter.
Vi hjälper er anpassa interna rutiner för att fungera i dessa samarbetsstrukturer och uppfylla direktivets krav i praktiken.
NIS2 åtgärder i praktiken: vår beprövade metod
Vi arbetar systematiskt för att omsätta regelkrav i konkreta arbetsflöden som skyddar era kritiska tjänster. Vår metod börjar med tydlig scoping och leder till implementering med mätbara resultat.
Omfattningsbedömning
Vi kartlägger vilka tjänster och sektorer som påverkas, vilka system som ligger i gränsytan och vilka tröskelvärden som gäller.
Resultat: en klar rapport över omfattning och prioriterade områden för fortsatt arbete.
Gap-analys och prioriteringsplan
Vi genomför en strukturerad gap-analys mot kraven. Risker värderas och en tidsatt plan med ansvar och milstolpar tas fram.
Implementering: styrning, processer och teknik
Implementeringen täcker identitetshantering, nätverkssegmentering, övervakning, loggning och sårbarhetshantering.
Vi anpassar nivå av kontroller efter riskbedömning och affärskritikalitet för att maximera kostnadseffektivitet.
Incidenthantering och kontinuerlig förbättring
Vi integrerar incidenthantering med roller, playbooks och övningar. Lärdomar blir KPI:er som styr förbättringsarbete.
Dessutom adresserar vi leverantörer och leveranskedjan med due diligence, avtalskrav och kontinuerlig övervakning.
- Bevis för tillsyn: policies, register, riskloggar och testprotokoll.
- Kompetensstöd: interim CISO, tekniska specialister och utbildning.
- Förankring: förändringsledning för att förhindra att initiativ stannar i projektfas.
NIS2 och CER: två regelverk för motståndskraft och säkerhet
Vi visar hur CER och nis2-direktivet tillsammans bildar en helhet för robust infrastruktur och tjänster.
Hur CER kompletterar det digitala regelverket
CER riktar sig mot fysisk resiliens och organisatorisk beredskap för samhällsviktiga tjänster.
Medan nis2-direktivet prioriterar cybersäkerhet, fokuserar CER på kontinuitet i produktion, distribution och tillverkning.
Riskbedömning, bakgrundskontroller och incidentrapportering
Kritiska verksamhetsutövare måste göra riskbedömning och införa tekniska samt organisatoriska kontroller.
Bakgrundskontroller och processer för att rapportera incidenter är centrala. Första rapport ska lämnas inom 24 timmar.
Tillsyn, föreskrifter och svensk kontext
Tillsynsmyndigheter kan föreskriva planer och krav för efterlevnad. MSB får särskilda möjligheter för offentlig förvaltning.
I Sverige harmoniseras sanktioner med befintlig lagstiftning och förvaltning. Det kräver samarbete mellan organisationer, leverantörer och myndigheter.
- Praktisk påverkan: energi, transport, hälso- och sjukvård samt digital infrastruktur prioriteras.
- Synergi: gemensamma kontroller kan användas för båda regelverken för att minska dubbelarbete.
- Tidslinje: planera utifrån oktober 2024 och svensk implementering 2025.
Slutsats
Viktigt, en strukturerad efterlevnadsplan minskar risk och skapar affärsmässig säkerhet för era kritiska tjänster.
För företag och organisationer i Sverige är det nu affärskritiskt att prioritera cybersäkerhet och möta direktivet. Ledningens roll är avgörande för att avsätta resurser, fatta beslut och följa upp mognad.
Vi rekommenderar en konkret väg: bekräfta omfattning, gör en gap-analys, genomför åtgärder och etablera kontinuerlig förbättring med tydliga KPI:er och ägarskap.
Våra tjänster och experter stödjer er från strategi till teknik, inklusive leverantörsstyrning och dokumentation som visar efterlevnad. Samarbete internt och med CSIRT/EU-nätverk minskar gemensamma cyberhot.
Nästa steg: läs mer, boka en workshop eller starta en snabb bedömning för att få fart på ert program och möta kraven i nis2-direktivet samt kommande svensk lagstiftning.
FAQ
Vad innebär det nya cybersäkerhetsdirektivet för vår organisation?
Direktivet breddar tillämpningen och skärper tillsynen för fler sektorer och leverantörer inom EU. Vi hjälper er att bedöma om ni omfattas genom en omfattningsbedömning och visar vilka krav på riskhantering, incidentrapportering och ledningsansvar som gäller.
Hur skiljer sig det nya direktivet från tidigare regelverk?
Jämfört med tidigare ramverk omfattar det fler aktörer, ställer högre krav på leveranskedjan och inför strängare sanktionsmöjligheter. Vi genomför gap‑analyser för att visa vilka förändringar som krävs i era processer och system.
Vilka sektorer och organisationstyper berörs av reglerna?
Reglerna riktar sig mot väsentliga och viktiga sektorer som energi, hälso‑ och sjukvård, vatten, tillverkning, digital infrastruktur och post‑ och budtjänster. Vi kartlägger er sektor och tröskelvärden för att avgöra om ni är omfattade.
Vad krävs av offentlig förvaltning och leverantörer av digitala tjänster?
Offentliga myndigheter och leverantörer av digital infrastruktur måste ha formell styrning, kontinuerlig riskbedömning och robust incidenthantering. Vi stödjer införandet av rutiner, tekniska kontroller och rapporteringsflöden som uppfyller kraven.
Hur hanterar vi krav på riskbedömning och tekniska åtgärder?
Vi hjälper er att genomföra både organisatoriska och tekniska riskbedömningar, prioritera åtgärder och implementera övervakning, patchhantering och segmentering för att minska exponering mot cyberhot.
Vilka rapporteringskrav finns vid en incident?
Betydande incidenter måste rapporteras inom fastställda tidsfönster till behörig myndighet och ofta till CSIRT. Vi upprättar processer för snabb detektion, bedömning och rapportering så att ni uppfyller tidskrav och dokumentationsskyldighet.
Vilket ansvar har styrelse och ledning?
Ledningen måste visa aktivt ansvar för cybersäkerheten genom policys, resurstilldelning och regelbunden rapportering. Vi erbjuder styrningsmodeller och utbildningar för att säkerställa att ledningen kan uppfylla sitt ansvar.
Vad händer vid bristande efterlevnad och vilka sanktioner kan förekomma?
Tillsynsmyndigheter kan utdöma sanktioner och förelägga åtgärder vid brister i efterlevnad. Vi förbereder er för tillsyn genom dokumenterade processer, revisionsspår och kontinuerlig förbättring.
Hur påverkar regelverket leveranskedjan och tredjepartsleverantörer?
Leverantörsstyrning blir centralt: krav på säkerhetsvillkor, leverantörsbedömningar och kontinuerlig uppföljning. Vi hjälper till att skapa leverantörsramverk och avtal som säkrar efterlevnad i kedjan.
Hur gör vi en effektiv gap‑analys och prioriteringsplan?
Vi jämför er nuvarande säkerhetsnivå mot riktlinjerna, identifierar kritiska avvikelser och föreslår en prioriteringsplan med kostnadseffektiva åtgärder för snabbast möjliga riskreduktion.
Vad innebär praktisk implementering av styrning och teknik?
Implementering omfattar policyer, roller, processer, teknisk säkerhet och övervakning. Vi projektleder införandet, utbildar personal och inför mätvärden för att följa upp effekten.
Hur förbättrar vi incidenthantering och återhämtningsförmåga?
Vi bygger incidenthanteringsplaner, övar scenarier och etablerar återställningsprocesser. Det minskar nedtid och förbättrar rapportering till myndigheter samt samarbete med CSIRT.
Hur relaterar detta regelverk till CER och annan motståndskraftslagstiftning?
CER kompletterar cybersäkerhetskraven genom att fokusera på fysisk och operativ motståndskraft i kritisk infrastruktur. Vi säkerställer att era riskbedömningar, bakgrundskontroller och incidentrutiner uppfyller båda regelverken i svensk kontext.
När träder de svenska föreskrifterna i kraft och hur påverkas vi av tidplanen?
Införlivande och nationell lagstiftning följs av övergångsregler och fasta tidpunkter för efterlevnad. Vi håller oss uppdaterade om tidplanen och hjälper er att prioritera åtgärder inför införlivandet i svensk lagstiftning.
Vilka verktyg och experter kan stödja vår efterlevnad?
Vi samarbetar med certifierade experter, juridiska rådgivare och tekniska leverantörer för att erbjuda helhetsstöd: från kartläggning och gap‑analys till implementation och kontinuerlig drift.
Hur kan vi mäta att våra säkerhetsåtgärder fungerar?
Vi rekommenderar nyckeltal för säkerhet, regelbundna revisioner, sårbarhetsskanningar och incidentanalyser för att följa effekt och driva kontinuerlig förbättring.