Vi hjälper er att möta det nya directive som höjer kraven på cybersecurity i hela EU. Vårt arbetssätt tar er från nuläge till verifierad compliance med ett tydligt framework och praktiska measures.
Direktivet ersätter tidigare regler och kräver proportionerliga tekniska och organisatoriska åtgärder för många entities och services. Vi förklarar vilka requirements som påverkar ert scope och hur det berör både security och management i er verksamhet.
Vi översätter komplexa krav till genomförbara kontroller som fungerar i lagens och tillsynsmyndigheternas verklighet. Genom att använda ENISA-insikter och beprövade standards prioriterar vi åtgärder som ger snabb effekt för era companies.
Nyckelpunkter
- Vi ger ett strukturerat ramverk för snabb väg till compliance.
- Riskprofil och scope styr vilka measures som krävs.
- Praktiska kontroller och dokumentation som möter authorities krav.
- Vi samarbetar med ert management för förankring och beslutsstöd.
- Fokus på kontinuitet, leverantörsstyrning och incidentprocesser.
Varför NIS 2 är avgörande just nu: ramar, syfte och omfattning
Europa höjer nu ribban för digitalt skydd genom att fastställa ett tydligt nis2 directive som skapar en gemensam grund för cybersecurity. Vi ser detta som ett svar på dagens komplexa hotbild och på behovet av enhetliga regler över gränserna.
Direktivet etablerar ett europeiskt framework som breddar scope för vilka entities och services som omfattas. Fler sektorer måste nu möta standarder för riskhantering och rapportering.
De nya requirements är i grunden minimikrav kopplade till risk och proportionalitet. Vi betonar praktisk säkerhet och mätbara mål för att stärka operations och driftstabilitet.
Myndigheternas ökade befogenheter innebär skarpare tillsyn och större incitament för compliance. Relationer mellan EU‑krav och nationell law påverkar hur authorities övervakar och sanktionerar.
Slutligen påverkar regeln leveranskedjor och tredje parter, vilket kräver bättre avtal och uppföljning i hela värdekedjan. Tidslinjen för transponering gör att organisationer måste prioritera åtgärder nu.
Från NIS till NIS 2: större räckvidd, starkare krav och hårdare tillsyn
Vi ser en tydlig förskjutning: direktivet från oktober 2024 omfattar fler branscher och fler entities under tillsyn. Det ger större scope för tillsynsmyndigheter och högre krav på praktiska security measures.
Kraven betonar appropriate and proportionate åtgärder, skärpt reporting och ökade evidenskrav. Ledningen får ett uttryckligt ansvar att godkänna och övervaka risk management enligt artikel 20.
Enforcement har blivit striktare: högre sanktionsmöjligheter innebär att prioriteringar i governance och kontinuitet måste justeras. Vi rekommenderar att ni dokumenterar kontroller noggrant och visar spårbarhet vid granskning.
- Större scope leder till fler entities som måste möta directive‑krav.
- Requirements och measures vävs ihop med state‑of‑the‑art praxis.
- Obligations för reporting och styrning påverkar både ledning och drift.
Slutligen påverkar relationen mellan EU‑law och nationell lagstiftning hur tillsyn genomförs. Vi hjälper er att anpassa governance, rapportering och kontrollmiljö så att säkerhet stärks utan att affärsdriften påverkas negativt.
Sektorer och entiteter i scope: viktiga skillnader mellan medlemsstater
Olika länder tolkar och grupperar sektorerna olika, vilket påverkar kravnivå och tillsyn i praktiken. Vi förklarar hur detta slår mot era processer och resursplaner.
Essential eller important — vad betyder det för er?
Essential entities får ofta strängare krav, tätare kontakt med authorities och högre bevisbörda. Det påverkar bland annat rapportering och intern styrning.
Important entities har generellt lägre krav men måste ändå visa riskhantering och spårbarhet.
Nationella exempel och praktiska följder
Här är några konkreta avvikelser som förändrar ert lokala arbete:
- Finland saknar uttryckliga definitioner för banking och financial market infrastructure.
- Tjeckien har kombinerat water och wastewater med bank/market‑infrastruktur och lagt till military industry.
- Tyskland inkluderar digital infrastructure och ICT Service Management i IT/telco‑området och använder KRITIS‑struktur.
- Italien särredovisar public administration och gör endast central nivå essential.
| Land | Noterade avvikelser | Praktisk effekt |
|---|---|---|
| FI | Banking/Financial market inte uttryckligt | Lokal tolkning vid tillsyn |
| DE | Digital infra i IT/Telco, KRITIS | Högre krav på ICT‑leverantörer |
| IT | Public administration separat, lokaltrafik tillagd | Olika nivåer för central vs lokal myndighet |
”Skillnader mellan member states formar ert compliance‑arbete mer än textens generella krav.”
Styrning och ledningsansvar: ansvar, utbildning och ansvarsskyldighet
Stark styrning i ledningen är avgörande för att omvandla directive till praktisk säkerhet. Vi etablerar en klar styrmodell där management formellt godkänner risk‑ och säkerhetsåtgärder och följer upp resultatet kontinuerligt.
Artikel 20 kräver att ledningen inte bara fattar beslut utan också utbildas regelbundet. Vi utformar utbildningsprogram med scenarier och återkommande uppdateringar så att ledningsmedlemmar förstår krav och kravens konsekvenser.
Kärnprinciper för ansvar och spårbarhet
- Vi dokumenterar beslut, ansvar och evidence för att möta authorities förväntningar.
- Security measures kopplas till KPI:er och risktoleranser för tydliga signaler om behov av förstärkningar.
- Policies mappas mot relevanta standards och kontroller testas löpande.
Vi förankrar ansvar i linjen så att entities uppfyller sina obligations oavsett organisatorisk komplexitet. Ledningsforum integrerar risk‑ och säkerhetsbeslut i affärsplaner och investeringar för att säkra långsiktig compliance.
Risk management measures enligt NIS 2: kraven ni måste uppfylla
Ett robust riskramverk måste omfatta både vardagshot och extrema scenarier. Vi operationaliserar risk management measures med en all-hazards-approach där proportionalitet styr nivå och djup i kontrollerna.
Vi etablerar policyer för riskanalys, skydd av hårdvara och mjukvara samt processer för fortlöpande bedömning av risk och hotbild. Policyerna knyts till krav för incidenthantering, kontinuitet och backup/DR.
- Incidenthantering: SLA, roller, playbooks och testad återställning.
- Supply chain security: leverantörsklassning, avtalskrav och teknisk övervakning.
- Sårbarhetshantering: scanning, prioritering, patchning och disclosure.
Vi säkerställer kryptografipolicyer, nyckelhantering och säkra kommunikationskanaler. Dessutom förstärker vi HR-säkerhet, accesskontroller, asset management och inför MFA där det behövs.
Slutligen mäter vi åtgärdernas effektivitet med mätetal, revisioner och förbättringscykler kopplade till vedertagna standards. Vi binder ihop governance, tekniska controls och utbildning för att garantera varaktig cybersecurity och uppfyllda requirements.
Implementing Regulation (EU) 2024/2690: tekniska och metodiska krav för digitala tjänster
Förordningen 2024/2690 fastställer tekniska och metodiska krav enligt artikel 21(2) och preciserar när incidenter är «significant» enligt artikel 23(3). Den trädde i kraft 20 dagar efter publiceringen den 7 november 2024.
Vi sammanfattar vilka entities och services som omfattas och hur kraven omsätts i praktiken.
Relevanta entiteter och tjänster
Regulationen riktar sig mot DNS‑leverantörer, TLD‑register, molntjänster, datacenter, CDN, MSP/MSSP, online‑marknadsplatser, sökmotorer, sociala plattformar och trust service providers.
| Entity | Fokus | Praktisk åtgärd |
|---|---|---|
| Moln / Datacenter | Tillgänglighet & data | Segmentering, backup, SLA |
| CDN / DNS | Routing & tillgänglighet | Redundans, DDoS‑skydd |
| MSP / MSSP | Tjänstisolering & bevis | kundsegment, loggning, åtkomstkontroll |
När är en incident «significant»?
Kriterierna varierar per kategori. För moln och datacenter bedöms påverkan på data‑integritet och tillgänglighet.
För CDN, DNS och sök väger påverkan på stora trafikflöden och nationell infrastruktur tungt.
Vi översätter trösklar till mätetal, tidsfönster för reporting och konkreta åtgärdstider.
- MSP/MSSP: stärker security‑kontroller, kundsegmentering och evidenskedjor.
- Plattformar: hanterar identiteter, innehållsmoderation och dataskydd enligt krav.
- ENISA‑stöd: används för mapping mot standards och beviskrav.
Vi hjälper er att implementera processer som ger snabb klassning, korrekt reporting och dokumenterade measures för att möta regulationens krav.
Rapporteringsskyldigheter: trösklar, tidsfönster och bevisning
Rapportering vid större cyberhändelser måste ske snabbt och enligt klara kriterier. Vi hjälper er att definiera trösklar som aktiverar reporting obligations och att bygga robusta processer för tidig avisering.
För betydande incidenter kräver vi trestegsflöde: tidig avisering, uppföljande rapport och slutlig report. Tidsfönster, eskalering och ansvar dokumenteras tydligt så att alla entities vet vem som agerar och när.
Betydande incidenter: tidig avisering, uppföljning och slutrapport
Vi upprättar mallar för snabb avisering som innehåller påverkan på data, tjänstetillgänglighet och potentiell rotorsak. Därefter levereras uppföljande rapporter med fördjupad analys och ett slutligt report med lärdomar.
Underlag och evidens: hur vi säkerställer spårbarhet och kvalitet
Beviskedja och kvalitetssäkring är centralt. Vi definierar vilken data som måste samlas in: loggar, tidsstämplar, ändringshistorik och dokumenterade measures.
- Loggning och tidsstämpling för spårbarhet.
- Kontrollerad kedja av bevis och godkännandeflöden.
- Dashboards för realtidsöversikt av reporting och åtgärdsstatus.
ENISA‑riktlinjer används för att bedöma evidens och säkerställa att rapporter möter krav från authorities.
ENISA-insikter: investeringstrender, mognad och implementeringsstöd
Att 9% av EU:s IT‑investeringar går till informationssäkerhet ändrar hur organisationer planerar budget och resurser. ENISA visar en ökning med 1,9 procentenheter sedan 2022 och pekar på större fokus på mognad och beredskap inför nya directive.
9% av EU:s IT‑investeringar går till informationssäkerhet – vad betyder det för er?
Den högre andelen innebär att market prioriterar cybersecurity i leveranskedjan och i core‑services. Vi hjälper er att översätta denna trend till konkreta beslut om vilka measures som ger mest effekt.
ENISA levererar tekniska guidelines för 2024/2690 och mapping mot europeiska standards. Det ger oss verktyg för att dokumentera evidens och stärka compliance utan onödigt dubbelarbete mot CRA och DORA.
- Prioritera investeringar där services och entities har störst riskexponering.
- Använd guideline‑mappning för att koppla standards till directive‑krav.
- Mät effekt med tydliga KPI:er för management och ekonomiska beslut.
Vi rekommenderar en mognadsbaserad plan som visar hur investeringar förbättrar säkerhet, minskar gap och stärker er position på market.
NIS 2 i ekosystemet: Cyber Solidarity Act, DORA och Cyber Resilience Act
EU:s cyberregelverk bildar ett sammanhängande ekosystem där flera förordningar samverkar vid stora incidenter. Vi förklarar hur lex specialis och horisontella krav tryggar både operativ respons och långsiktig compliance.
Lex specialis kontra lex generalis: när vilken regel tar över?
Cyber Solidarity Act (Regulation (EU) 2025/38) är lex specialis vid storskaliga incidenter. Den aktiverar Cybersecurity Emergency Mechanism, EU Cybersecurity Reserve och ett realtidsvarningssystem för att stödja member states.
DORA förblir sektorspecifik lex specialis för finans, medan CRA fokuserar på produkt‑ och mjukvarusäkerhet. Direktivet fortsätter att ställa organisatoriska krav på entities och deras rapportering.
Operativ krishantering vs. organisatorisk compliance
Vid emergency tar Cyber Solidarity Act över operativa insatser. Samtidigt styr NIS2‑direktivet internt arbete: riskhantering, rapportering och management‑ansvar.
| Regelverk | Fokus | Praktisk effekt |
|---|---|---|
| Cyber Solidarity Act | Operativ emergency‑stöd | EU‑resurser, realtidsvarning, snabb samordning |
| DORA | Finansiell sektorsresiliens | Sektorspecifika krav, sträng tillsyn |
| CRA | Produkt- och mjukvarusäkerhet | Designkrav, säkra leveranser |
”Vid stora incidenter skapar Cyber Solidarity Act en operativ ryggrad; övriga regler ger struktur för förebyggande och efterlevnad.”
Vi hjälper management att kartlägga vilka processer som styrs av vilket framework. På så sätt strukturera vi roller, avtal och evidens så att rapportering, krav och övningar följer rätt regel i rätt läge.
NIS2 implementation i Sverige: status, tidslinje och myndighetsroller
Svensk lagstiftning håller på att anpassas för att ge tydliga roller och tidsramar för cybersäkerhet. Regeringens lagrådsremiss från juni 2025 föreslår en ny cybersäkerhetslag med väntat ikraftträdande 15 januari 2026.
MSB får en nationell samordningsroll och ska utfärda föreskrifter för gemensamma aspekter. Sektorsmyndigheter ansvarar för vägledning och tillsyn i sina områden.
MSB:s samordningsroll och föreskrifter: vad vi vet i dagsläget
MSB ska koordinera och ta fram föreskrifter som skapar enhetliga krav. Det gäller både tekniska och organisatoriska delar.
Sektorsmyndigheter kompletterar med sektorspecifik vägledning och kontroller vid tillsyn.
Lagrådsremiss och förväntad ikraftträdande: 15 januari 2026
Den föreslagna lagen väntas träda i kraft 15 januari 2026. Det ger kort tid för förberedelser och kan snabba på enforcement.
Vi rekommenderar en tidig plan för att matcha myndigheternas tidplan och föreskrifternas krav.
Identifiering, anmälan och tillsyn: vad svenska verksamhetsutövare behöver göra
Verksamhetsutövare måste först identifiera om de är omfattade som operators eller entities enligt den nya lagen.
- Förbered anmälan och kontaktuppgifter till relevanta authorities.
- Etablera systematiskt informationssäkerhetsarbete med dokumenterade krav.
- Utbilda ledning och personal för ansvar och incidenthantering.
- Säkra att reporting obligations uppfylls med korrekta data och beviskedjor.
| Steg | Kort beskrivning | Tidsram |
|---|---|---|
| Identifiering | Kartlägg scope och beroenden | 2025 Q3–Q4 |
| Anmälan | Registrera hos ansvarig myndighet | Q4 2025–Q1 2026 |
| Proof‑of‑compliance | Dokumentation, mätetal och spårbarhet | Löpande |
”Förbered dokumentation och mätetal i förväg för att underlätta rapportering och tillsyn.”
Vi hjälper er att planera tidslinjen 2025–2026, fördela responsibilities internt och skapa spårbarhet i data. På så sätt blir dialogen med myndigheter pragmatisk och effektiv.
Digital infrastruktur och offentlig förvaltning: krav, tillsyn och rapportering
Digital infrastructure kräver tydliga regler för drift, rapportering och security i både offentlig och privat sektor. Vi tydliggör hur 2024/2690 ställer krav på moln, datacenter och CDN samt hur authorities bedömer vad som är «significant».
Public administration kan klassas olika mellan länder. I Italien särredovisas central och lokal nivå. I Tyskland kopplas digital infrastructure ofta till KRITIS‑struktur.
För moln, datacenter och CDN rekommenderar vi tydliga mätetal, loggning och beviskedjor för att visa security och tillgänglighet. Tjänstekontrakt måste klargöra delat ansvar och tekniska kontroller.
Drift- och kapacitetsplanering kopplas till incidentkriterier så att reporting startar rätt snabbt. Vi optimerar beredskap genom testade playbooks och kommunikationsvägar.
Management följer upp risker, beroenden och åtgärder med regelbundna rapporter. Det skapar spårbarhet vid tillsyn och underlättar dialog med authorities.
| Komponent | Huvudkrav | Praktisk åtgärd |
|---|---|---|
| Moln / Datacenter | Tillgänglighet & integritet | Segmentering, backup, SLA, loggning |
| CDN / DNS | Trafikresiliens | Redundans, DDoS‑skydd, mätetal |
| Offentlig förvaltning | Spårbarhet & ansvar | Roller, rapporteringsflöden, sektorsanpassade kontroller |
”Klara avtal och mätbara kontroller är centrala för att visa compliance och upprätthålla drift under granskning.”
Medlemsstaternas olikheter: konsekvenser för företag verksamma i flera länder
Regelverkets timing och nationella tolkningar skapar konkreta praktiska utmaningar för företag som verkar i flera länder. Vi ser att varierande ikraftträdanden och tolkningar påverkar registrering, auditkrav och sektorsdefinitioner.
Det betyder att samma entity kan behöva olika artefakter i olika states. Vissa countries hänvisar uttryckligen till ISO‑standarder som ISO 27001 och ISO 22301. Andra anger egna övergångsperioder eller särskilda rapporteringsfönster.
Registrering, audit och sektorsvisa tolkningar: hur vi minimerar friktion
Vi kartlägger skillnader mellan member states och prioriterar insatser efter när law träder i kraft. Exempelvis är Belgien och Italien redan ikraft, medan Sverige förväntas 15 januari 2026.
Vårt arbetssätt harmoniserar kontroller så att samma entities kan uppfylla compliance i flera countries utan dubbla processer. Vi väljer gemensamma measures och artefakter som ofta accepteras av olika authorities.
- Standardisera mallar för registrering och beviskedja.
- Mappa lokala krav mot ISO när det efterfrågas.
- Planera tekniska investeringar sekventiellt efter ikraftträdanden.
| Land | Registrering & audits | Standardreferenser |
|---|---|---|
| Belgien | Ikraft 18 okt 2024; tidig registrering krävs | Nationella föreskrifter |
| Finland | Ikraft 8 april 2025; sektorspecifika krav | Kompletterande guidance |
| Sverige | Utkast juni 2025; förväntad verkställighet 15 jan 2026 | MSB‑styrning, sektorsanpassning |
”En harmoniserad kontrollram minskar friktion och sparar resurser vid gränsöverskridande verksamhet.”
Vår färdplan till compliance: från gap-analys till löpande efterlevnad
En tydlig färdplan minskar osäkerhet och prioriterar insatser efter risk och affärspåverkan.
Steg 1: Vi startar med en gap‑analys mot NIS 2 och 2024/2690. Resultatet blir en prioriteringslista som fokuserar på krav, services och entities med högst påverkan.
Steg 2: Vi bygger ett risk management‑ och kontrollramverk. Det innehåller ägarskap, mätetal och kontrolltester som visar compliance och stödjer management vid beslut.
Steg 3: Leverantörer och tredjepartsrisk styrs med avtalade krav, övervakning och bevisinsamling för kritiska services. Eskaleringsvägar säkerställer snabb respons.
Steg 4: Reporting och övningar bygger roller, RACI och KPI:er. Vi levererar datamodeller och dashboards för data‑kvalitet, spårbarhet och ledningsrapportering.
Vi mappar processer och measures mot ENISA‑rekommendationer och standards för att förenkla revision och bevisföring. Slutligen inför vi management measures som låser upp hållbar implementation och kontinuerlig förbättring.
”En systematisk plan skapa kontroll och förtroende både internt och gentemot tillsynsmyndigheter.”
Slutsats
Vi menar att tydlig styrning och mätbarhet ger störst effekt när krav ska bli verkliga åtgärder. Ett praktiskt framework binder ledningens beslut till konkreta security‑åtgärder och visar spårbarhet vid tillsyn.
Direktivet skapar en gemensam bas för cybersecurity och ställer krav på ledning och rapportering. Implementing Regulation 2024/2690 tydliggör när incidenter är betydande för särskilda services.
ENISA:s vägledningar hjälper oss att prioritera measures och att nå compliance effektivt. I Sverige måste vi förbereda oss inför den föreslagna lagen som träder i kraft 15 januari 2026, med MSB som samordnare.
Vi står redo att stödja ert arbete med riskstyrning, dokumentation och praktisk implementation så att ni uppfyller requirements och stärker er säkerhet.
FAQ
Vad innebär den nya ramen och varför är den viktig för oss?
Den nya ramen skärper krav på cybersäkerhet och riskhantering för fler sektorer och aktörer. Vi måste stärka styrning, incidentrapportering och leverantörskontroller för att skydda kritisk data och tjänster samt undvika sanktioner.
Vilka verksamheter omfattas av de utökade kraven och hur skiljer det sig mellan länder?
Omfattningen breddas till fler sektorer som energi, finans, vatten, hälsa och digital infrastruktur. Medlemsstaterna kan göra vissa nationella avvikelser vilket påverkar vilka företag som klassas som väsentliga eller viktiga. Vi kartlägger era gränsöverskridande verksamheter för att avgöra exakt scope.
Hur förhåller sig ledningen till de nya skyldigheterna?
Ledningen får ett tydligare ansvar för informationssäkerhet, inklusive utbildning, godkännande av säkerhetsåtgärder och ansvarsskyldighet vid brister. Vi hjälper till att integrera krav i styrelse- och ledningsprocesser.
Vilka riskhanteringsåtgärder måste vi införa omgående?
Vi rekommenderar en ”all‑hazards” ansats, proportionell riskbedömning, incidenthanteringsplaner, kontinuitetsåtgärder och leverantörsstyrning. Tekniskt innebär det sårbarhetshantering, kryptering och uppdaterade backup‑ och DR‑rutiner.
Hur bedöms en incident som ”betydande” för digitala tjänster som moln eller DNS?
Betydande incidenter bedöms utifrån påverkan på tjänsters tillgänglighet, integritet och konfidentialitet samt spridningseffekt. För moln, datacenter och DNS tittar vi på avbrottstid, antal drabbade användare och kritiska beroenden.
Vilka tidsfrister gäller för incidentrapportering och vilka bevis måste vi leverera?
Det finns krav på tidig avisering, uppföljningar och slutrapportering inom givna tidsfönster. Vi säkerställer spårbarhet genom loggning, snapshots, kedja‑för‑bevis och tydliga rutiner för bevisinsamling.
Hur påverkar införandet av tekniska regler (2024/2690) våra operativa rutiner?
De tekniska reglerna specificerar metodik och nivåer för vissa digitala tjänster vilket kräver att vi uppdaterar tekniska kontroller, bedömningsmetoder och leverantörsavtal för att säkerställa efterlevnad.
Vad betyder samverkan med ENISA och marknadstrender för våra investeringar?
ENISA visar att allt större andel av IT‑investeringar går till säkerhet. Vi behöver prioritera resurser mot riskrelevanta områden, använda vägledning och finansiera mognadslyft som ger bäst skydd för verksamhetens kärntjänster.
Hur fungerar regelkonflikt mellan speciallagar som DORA och den gemensamma ramen?
Vi tillämpar principen lex specialis: mer specifika regler (till exempel DORA för finansiella tjänster) har prioritet. Samtidigt samordnar vi krav för att undvika dubbelarbete och säkerställa enhetlig efterlevnad.
Vad gäller i Sverige: vilka myndigheter ansvarar och när träder reglerna i kraft?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en central samordningsroll tillsammans med andra tillsynsmyndigheter. Vi förbereder oss inför förväntad ikraftträdande den 15 januari 2026 genom gap‑analyser och rapporteringsrutiner.
Hur ska offentliga verksamheter och digital infrastruktur anpassa sig?
Offentlig sektor måste stärka tillsyn, incidentrapportering och kontinuitet i kritiska tjänster. Vi kartlägger beroenden och implementerar åtgärder som uppfyller både nationella föreskrifter och övergripande krav.
Vilka praktiska steg rekommenderar ni för företag aktiva i flera medlemsstater?
Vi föreslår centraliserad koordinering, lokal registrering där krävs, harmoniserade processer för audit och en gemensam riskmodell som anpassas till nationella tolkningar för att minimera friktion.
Hur ser en realistisk färdplan till efterlevnad ut?
Vi börjar med gap‑analys, prioriterar åtgärder enligt risk, implementerar tekniska och organisatoriska kontroller, uppdaterar avtal och genomför övningar samt etablerar mätetal och löpande övervakning.
Hur hanterar vi tredjepartsrisk och leverantörskedjan?
Vi inför leverantörsbedömningar, krav i avtal, kontinuerlig övervakning och accepterbara servicenivåer. Dokumenterad evidens och revision av kritiska leverantörer minskar exponering mot underleverantörer.