Vi går tillsammans från krav till handling. I denna introduktion förklarar vi varför ett robust NIS2 systemskydd är en möjlighet för bättre cybersäkerhet och hållbar informationssäkerhet i vår verksamhet.
Vi beskriver hur organisationer och företag i varje sektor kan tolka nis2-direktivet och översätta kraven till styrning, processer och tekniska kontroller. Fokus ligger på praktiska steg som ger mätbar nytta för tjänster, data och affärskontinuitet.
Genom att samla rätt information, prioritera risker och sätta en tydlig nivå för ansvar, kan vi snabbt anpassa oss till nya regler. Här visar vi hur styrning kopplas till operativt skydd så att säkerhet håller över tid.
Viktiga punkter att ta med sig
- Vi tolkar krav och gör dem till konkreta åtgärder för verksamheten.
- Ramverket kopplar styrning till operativt skydd av tjänster och information.
- Prioritering av risk ger snabbare affärsnytta och bättre säkerhet.
- Ledning och nyckelroller får klara ansvar och mätbara nyckeltal.
- Metoden fungerar i både små och stora företag och i olika sektor.
Introduktion: NIS2-direktivet, cybersäkerhetslagen och nuläget i Sverige
Låt oss sätta in nis2-direktivet i ett svenskt sammanhang och visa vad som händer nu. Beslutet från EU i december 2022 skärper kraven på riskanalyser, ledningsansvar och åtgärder för kritisk infrastruktur och tjänster.
Varför sker detta nu?
Varför NIS2 nu: höjd hotbild och behov av gemensam nivå för informationssäkerhet
Vi ser en ökad hotbild med fler sofistikerade angrepp som påverkar företag, organisationer och sektorer. Därför vill direktivet harmonisera nivåer för skydd så att både privat och offentlig verksamhet styr risk, beredskap och rapportering på ett enhetligt sätt.
Tidslinje och status: SOU 2024:18, lagrådsremiss 2025 och förväntad ikraftträdande
Svensk implementering pågår. SOU 2024:18 har lämnat förslag och remissprocessen avslutades. I juni 2025 presenterade regeringen en lagrådsremiss för en ny cybersäkerhetslagen, med förväntad proposition under hösten 2025.
MSB samordnar nationellt och inom EU, och flera tillsynsmyndigheter får utökade roller. Verksamhetsutövare måste nu identifiera om de omfattas, anmäla sig, bedriva systematiskt informationssäkerhetsarbete och rapportera betydande incidenter. För att läs mer om vad som krävs, följ MSB:s vägledning.
”Vi behöver kombinera teknik, processer och ansvar i ledningen för att möta de nya reglerna.”
- Fler sektorer och tillsynsmyndigheter inkluderas.
- Krav på incidentrapportering och kontinuerliga riskanalyser skärps.
- CERT-SE ger stöd vid incidenter och samordning.
Vad NIS2 innebär och vilka organisationer som omfattas
I denna del pekar vi ut vilka aktörer och sektorer som står i fokus för de skärpta kraven. Vi förklarar hur verksamhetsutövare klassificeras och vad anmälningsplikt betyder för vår verksamhet.
Väsentliga och viktiga verksamhetsutövare
Verksamhetsutövare delas in i väsentliga och viktiga. Kraven ligger nära varandra, men tillsyn och sanktioner skiljer sig.
Det blir vår uppgift att självidentifiera om vi omfattas nis2 och anmäla oss till rätt tillsynsmyndighet enligt kommande föreskrifter.
De 18 sektorerna och konkreta effekter
Direktivet täcker 18 sektorer, från energi och transporter till digitala leverantörer och forskning. För varje sektor ser vi effekter på tjänster, produkter och infrastruktur.
Offentlig förvaltning, post- och budtjänster samt avfall
Offentlig förvaltning och post- och budtjänster får större fokus. Det kräver stärkt styrning, striktare rapportering och anpassade kontroller.
Tillverkning och leverantörskedjor
För tillverkning påverkas både produkter och produktionsinfrastruktur. Vi måste ställa krav på leverantörer, säkra avtal och genomföra uppföljning och tester.
- Vi särskiljer väsentliga kontra viktiga aktörer och följer kriterier för anmälan.
- Vi kartlägger beroenden i leverantörskedjan för att skydda kritiska tjänster.
- Vi prioriterar sektorspecifika risker så att viktiga beroenden inte förbises.
NIS2 systemskydd: krav, riskhantering och säkerhetsåtgärder
Vi visar hur ett praktiskt ramverk gör krav till dagliga beslut i organisationen.
Systematiskt informationssäkerhetsarbete:
Vi etablerar policyer och processer som kopplas till konkreta kontroller. Arbetet ska vara återkommande och mätbart.
Riskanalyser och hantering:
Vi inför en cyklisk riskanalys med hotmodellering och acceptanskriterier. Resultatet styr prioriterade åtgärder och budget.
Ledningens ansvar och utbildning:
Vi definierar roller för styrelse och ledning. Utbildning och uppföljning säkerställer snabb beslutsväg vid avvikelser.
Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder:
Vi specificerar kontroller som identitetskontroll, EDR/XDR, loggning, segmentering och regelbundna tester.
Styrning av leverantörer och IKT-tjänster:
Vi kräver avtal, due diligence och löpande uppföljning av leverantörer, särskilt i tillverkning och komplexa sektorer.
| Område | Huvudåtgärd | Frekvens |
|---|---|---|
| Governance | Policy, roller, KPI | Årlig / kvartalsvis |
| Riskhantering | Hotmodell, konsekvens | Halvårsvis |
| Tekniska kontroller | EDR, segmentering, tester | Kontinuerligt / månadsvis |
| Leverantörsstyrning | Avtal, revision, mätetal | Löpande / årsrevision |
Incidenthantering och rapportering enligt direktivet
Hantering av säkerhetsincidenter kräver struktur, tidsprecision och tydliga roller. Vi bygger en process som fångar incidenter, triagerar dem och möter rapporteringskraven mot myndigheter.
Tidslinje för rapportering
Varning inom 24 timmar: Vi skickar en första varning till MSB för betydande fall.
Incidentanmälan inom 72 timmar: Fullständig initial rapport lämnas senast 72 timmar efter upptäckt.
Slutrapport inom en månad: Slutlig rapport eller en lägesrapport om ärendet pågår.
Betydande incidenter: kriterier och lärdomar
Vi definierar kriterier för vad som räknas som betydande incident. Triage och prioritering styr om ärendet ska eskaleras till tillsyn.
Efter avslut analyserar vi rotorsak och återför lärdomar till riskregister, kontroller och utbildning.
Hjälp från CERT-SE
CERT-SE erbjuder rådgivning, teknisk koordinering och stöd vid återställning. Vi formaliserar samarbete för snabb hjälp och delad information.
| Moment | Ansvar | Tidsram |
|---|---|---|
| Initial varning | Incidentägare / SOC | 24 timmar |
| Initial rapport | CSIRT / ledning | 72 timmar |
| Lägesrapport (pågående) | CSIRT | 1 månad |
| Slutrapport | CSIRT / ledning | 1 månad efter avslut |
Tillsyn, föreskrifter och sanktionsnivåer för olika sektorer
Här förklarar vi vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn i varje sektor och hur samordning sker via MSB. Varje sektor får en eller flera tillsynsmyndigheter, och MSB fungerar som nationell koordinator mot EU.
Myndigheter per sektor
- Energimyndigheten för energi.
- Transportstyrelsen för transporter och viss tillverkning.
- Finansinspektionen för bank och finansinfrastruktur.
- IVO/Läkemedelsverket för hälso- och sjukvård.
- Livsmedelsverket för dricksvatten och livsmedel.
- PTS för digital infrastruktur, IKT-tjänster och post- och budtjänster.
- Länsstyrelser för avfall, forskning och offentlig förvaltning.
Proaktiv och reaktiv tillsyn
Väsentliga verksamhetsutövare omfattas av proaktiv tillsyn med regelbundna granskningar. Viktiga aktörer får huvudsakligen reaktiv tillsyn efter incident eller anmälan.
Sanktionsnivåer och konsekvenser
Ekonomiska sanktioner kan bli betydande. Väsentliga aktörer riskerar upp till 2 % av global omsättning eller 10 000 000 euro. Viktiga aktörer kan få upp till 1,4 % eller 7 000 000 euro. Offentlig förvaltning kan drabbas av böter upp till 10 000 000 kr.
Vi anpassar vår kontrollplan, dokumentation och leverantörsstyrning för att visa efterlevnad inför tillsyn. En kalender för uppföljning och internrevision hjälper oss ligga steget före.
Vår vägkarta: praktiska åtgärder för att möta NIS2-kraven
Den följande färdplanen visar hur vi snabbt prioriterar och utför nödvändiga säkerhetsåtgärder.
Identifiera omfattning och sektortillhörighet
Vi kartlägger vilka sektorer, tjänster och produkter som gör att vi omfattas nis2. Därefter förbereder vi anmälan till rätt tillsynsmyndighet.
Gap-analys mot kraven
Vi jämför nuläget med kraven i nis2-direktivet och prioriterar risker. Resultatet blir en målarkitektur som binder processer, dataflöden och tekniska kontroller.
Bygg ramverk för cybersäkerhet
Vi etablerar ett ramverk för informationssäkerhet med ansvar, styrdokument och mätetal. KPI och KRI visar om åtgärderna fungerar.
Implementera och höj nivån
Vi rullar ut tekniska lösningar (IAM, segmentering, EDR/XDR, SIEM), kompletterar med utbildning och övningar och inför säkerhetsåtgärder i leverantörskedjan — särskilt inom tillverkning.
Kontinuerlig övervakning och förbättring
Vi inför övervakning och incidentprocesser som möter rapporteringskraven. En förbättringscykel stänger gap och kopplar leveranser till affärsmål.
Slutsats
Sammanfattningsvis står vi inför en period där praktisk cybersäkerhet måste länkas direkt till verksamhetens mål. Vi omvandlar krav till konkreta åtgärder och säkerhetsåtgärder som visar resultat i vardagen.
Vi kalibrerar våra tjänster och arbetssätt i takt med att MSB och lagstiftningen preciserar föreskrifter. Det förbereder oss för cybersäkerhetslagen och kommande tillsyn.
Vi prioriterar förmågor för att upptäcka och hantera incidenter. Varje fall ger dokumenterade lärdomar och snabbare återställningstid.
Genom standardiserade processer, tydligt ansvar och kontinuerliga övningar stärker vi förmågan att leverera säkra tjänster. Detta är en strategisk möjlighet att höja förtroende, effektivitet och affärsresiliens.
FAQ
Vad innebär det nya direktivet för vår informationssäkerhet?
Direktivet höjer minimikraven för cybersäkerhet i flera sektorer och kräver att vi inför ett systematiskt arbete med informationssäkerhet. Det innebär tydligare riskhantering, tekniska och organisatoriska kontroller, leverantörsstyrning samt krav på incidentrapportering och uppföljning.
Vilka organisationer omfattas av reglerna?
Vi behöver kartlägga om vi är en väsentlig eller viktig verksamhetsutövare enligt kriterierna. Detta berör bland annat energi, transporter, tillverkning, digitala leverantörer, post- och budtjänster samt offentlig förvaltning. Storlek, samhällskritisk funktion och beroende av IKT avgör om vi omfattas.
Hur påverkas leverantörskedjan och tredjepartsleverantörer?
Vi måste ställa krav i avtal, genomföra leverantörsbedömningar och hantera tredjepartsrisker löpande. Tillsynen kan kräva dokumentation av leverantörsstyrning och bevis på att leverantörer följer säkerhetsåtgärder.
Vilka tekniska åtgärder förväntas av oss?
Vi ska införa kontroller som nätverkssegmentering, åtkomststyrning, loggning, övervakning och regelbundna penetrationstester. Åtgärderna ska vara proportionella till risk och verksamhetens kritikalitet.
Hur snabbt måste incidenter rapporteras?
Vi måste lämna en första varning inom 24 timmar vid allvarliga incidenter, en utförligare rapport inom 72 timmar och senare en slutlig redogörelse med lärdomar och åtgärder. Tidsramarna gäller för incidenter som påverkar kontinuitet eller säkerhet.
Vad krävs av ledningen och vilken roll har styrelsen?
Ledningen ansvarar för styrning, riskacceptans och resurser för informationssäkerhet. Styrelsen ska följa upp arbetet, säkerställa policyer, utbildning och att mätetal används för att visa mognad och efterlevnad.
Hur genomför vi en gap-analys mot kraven?
Vi kartlägger dagens kontroller, jämför mot kravbilden, prioriterar åtgärder och upprättar en handlingsplan. En tydlig målarkitektur och mätetal hjälper oss att följa genomförandet över tid.
Vilka myndigheter ansvarar för tillsyn och vilka påföljder kan bli aktuella?
Tillsyn utförs av sektorsansvariga myndigheter, med samordning från MSB. Sanktioner kan vara förelägganden och sanktionsavgifter, nivåerna varierar mellan privata och offentliga verksamhetsutövare.
Hur ska vi arbeta med kontinuerlig övervakning och incidenthantering?
Vi etablerar övervakningsrutiner, larmkedjor och övningar. Incidenthantering omfattar snabb upptäckt, analys, återställning och återkoppling. Samarbete med CERT-SE ger stöd vid nationell samordning och återställning.
Vilka sektorer har fått nya fokusområden i regelverket?
Regelverket inkluderar nu bland annat offentlig förvaltning, post- och budtjänster och avfallshantering. Dessa områden ställs inför nya krav på rapportering, riskhantering och kontinuitet.
Hur arbetar vi med utbildning och kompetenshöjning?
Vi etablerar regelbundna utbildningar för ledning, IT-personal och användare, samt genomför övningar för incidenthantering. Kompetensutveckling ska dokumenteras och följas upp i ledningens rapportering.
Vad är proportionellitet och hur tillämpar vi det?
Proportionalitet innebär att åtgärder anpassas efter verksamhetens storlek och risk. Vi bedömer sannolikhet och konsekvens, och implementerar lämpliga kontroller utan onödiga resursslöserier.
Hur påverkas mindre företag och leverantörer?
Mindre aktörer kan omfattas om de levererar kritiska tjänster. Vi rekommenderar att mindre företag genomför riskinventeringar, dokumenterar grundläggande kontroller och förbereder sig för möjliga anmälningskrav.
Vad är våra första steg för att möta kraven?
Vi börjar med att identifiera om vi omfattas, genomföra en gap-analys, prioritera åtgärder och bygga ett ramverk för cybersäkerhet. Därefter implementerar vi tekniska lösningar, utbildar personal och etablerar övervakning.
Var kan vi läsa mer och få stöd i implementeringen?
Vi rekommenderar att läsa myndighetsmaterial från MSB och CERT-SE, samt söka rådgivning från certifierade cybersäkerhetsleverantörer. Rådgivning kan omfatta riskanalyser, teknisk implementation och övningar.